Normkritik i paddan – en ovanlig studiedag på Värnhemsskolan

maj 5, 2014, 13:12 Anna W Gustafson Anna W Gustafson

Den här studiedagen låg lite illa till, inklämd mellan 1 maj och helgen som den var. Men i stort sett alla var där. Vi skulle jobba med en sammanflätning av normkritik, kreativa mediaappar och arbetsmodell. Det visade sig bli en lyckad mix.

Min chef Johan Aspelin lanserade ganska tidigt idén om att låta sina två lärarlag på Barn- och Fritidsprogrammet respektive språk- och yrkesintroduktionen, jobba tillsammans en heldag och skapa en mediaprodukt på det normkritiska temat. Meningen var att vi skulle få insikter och idéer som kan användas direkt undervisningen, bland annat:

  • Ökad förståelse för genus & normkritik och varför det är viktigt att medvetandegöra oss själva och eleverna inom dessa områden
  • Praktisk användning enkla mediaverktyg för iPad
  • Använda en given arbetsmodell och tidsplan under handledning

Lång erfarenhet av IT och ämnesövergripande projektarbetssätt

Det var Johan Aspelin, Gabriella Milo Tranmark och jag som tillsammans skulle hålla i studiedagen. Vi var tidigare kollegor på det mytomspunna Mediegymnasiet, där Johan var biträdande rektor och Gabriella och jag jobbade i varsitt arbetslag. På Värnhemsskolan är vi åter kollegor, denna gång som rektor, specialpedagog och lärare/genuspilot. Eftersom projektformen i kombination med IT-verktyg var det genomgående arbetssättet på Mediegymnasiet, har vi alla stor erfarenhet. Vi satte oss alltså ner och skapade en struktur inklusive tidsplan, vilket resulterade i en anpassad arbetsmodell. Dagen efter gjorde jag en projektsajt med noggranna instruktioner. Vi samlade också länkar till forskning och debatt.

Hatbrott som den yttersta konsekvensen

Vi kände att det var viktigt med input utifrån. Först ut blev Thomas Bull, hatbrottsutredare vid Malmöpolisen, som pratade om hatbrott som det yttersta konsekvensen av bristande normkritiskt tänkande. Han kom till oss redan på tisdagen tillsammans med en kollega från citypolisen. Det blev ett ovanligt livligt möte där många lärare från Johans två arbetslag var involverade i diskussioner. Thomas Bull gav en tydlig bild av vilka utmaningar hatbrottsutredarna har i en stad som Malmö. Det är ett arbete som har uppmärksammats i hela landet eftersom Malmöpolisen är långt framme. Hatbrott kan ta sig uttryck i allt från skadegörelse och ofredande till mord. Den gemensamma nämnaren är motivet; hudfärg, etnicitet, sexuell läggning eller religion – motiv som ofta kan vara mycket svåra att bevisa…

Beredda att göra nästan vad som helst

Nästa föreläsare, Anna Isaxon som snart är färdig psykolog, fick inleda själva studiedagen. Hon gav oss en kort, grundläggande och vetenskaplig genomgång av vad normer är och varför det är viktigt attbli medveten om, och jobba aktivt med dem. Bland annat pekade hon på det utanförskap vi hamnar i när vi bryter mot normerna. Det finns en hel del forskning, bl.a. Aschs konformitetsexperiment 1956, som visar att vi är beredda att göra väldigt mycket – mot både vett, etik och sans – för att fortsätta att tillhöra gruppen…

En fullbokad studiedag

När Anna Isaxon var klar delades kollegorna in i grupper och så presenterade vi uppdraget “Normkritik i paddan”  med följande program:

09.15 Förberedelse
10.10 Pitch 1 (delredovisning) i helklass: Gruppen berättar om sin idé
10.30 Planering av arbetet
12.00-13.00 LUNCH
13.00 Pitch 2 (delredovisning) i helklass: Gruppen visar projektplan och storyboard
13.30 Genomförande
15.00 Redovisning (publicering) i helklass med projektor + kamratrespons

Grupperna gick iväg till sina rum och satte igång. Uppdraget gick ut på att reflektera över föreläsningarna, ta del av aktuell debatt och forskning samt planera och göra en digital produktion – film eller bildspel. Vi hade formulerat några påståenden som grupperna kunde förhålla sig till i sina diskussioner och sedan välja att gå vidare med, bl.a.

“Jag har aldrig märkt något hat mot homosexuella, så det kan inte vara något stort problem”
“Jag behandlar pojkar och flickor lika i klassrummet”
“Etnicitet och kön i alla ära, men jag tror att det är socioekonomiskt utanförskap som är det verkliga problemet i skolan”
“Ja, men de flesta i klassen förstår när jag förklarar…”

Läraren ska inte sitta och vänta…

Alla grupperna kom igång direkt. Johan, Gabriella och jag gick runt och diskuterade tillsammans med dem i tur och ordning. Just detta vet vi av erfarenheterna från Mediegymnasiet, är en mycket viktig roll som läraren har i projektprocessen. Inte sitta och vänta på att eleverna ska höra av sig, utan att aktivt söka upp eleverna och be dem berätta om sitt arbete. Att ge tips och feedback under hela processen.

Inspirerade av varandras idéer

Klockan 10.10 var det dags för första delredovisningen i “helklass” – och då skulle alla presentera en idé som de ville jobba vidare med, samt hur de ville genomföra den. Det visade sig att det var flera som hade valt med påståendet “Jag behandlar flickor och pojkar lika i klassrummet”. Någon grupp hade valt att göra ett eget påstående, någon ville jobba med socioekonomiskt utanförskap. Alla fick fråga om varandras idéer och ge tips och råd till varandra. Detta är också något som vi vet av erfarenhet: När man ser hur långt de andra grupperna kommit och vilka idéer de har, så ger det extra inspiration till det egna arbetet.

Konkretion och media

Arbetet fortsatte med en ny fart efter delredovisningen, det var tydligt. Nu började Post-it-lapparna dyka upp på allvar eftersom alla grupper verkade gilla att ha en ganska analog planeringsprocess. Johan, Gabriella och jag fortsatte att gå runt till alla. När det var dags för lunch valde några grupper att äta snabbt och sedan jobba vidare eftersom nästa delredovisning var kl. 13.00. Vid andra delredovisningen hade idéerna blivit betydligt mer konkreta med planering, storyboard och mediaval. Några grupper valde att visa i projektorn, andra vad fortfarande helt analoga.

Mycket upptagna

Nu var det tydligt att grupperna villa skynda sig tillbaka till sina rum och jobba vidare. Det handlade inte så mycket om att diskutera, söka information och ta del av debatt och forskning längre, utan att bekanta sig med apparna som vi hade rekommenderat. Några valde att filma, andra att rita, klippa i tidningar och fotografera. Johans, Gabriellas och mina besök i grupperna gick mest ut på att förklara tekniska finesser med apparna och hjälpa till när tekniken strulade. Sista timmen var alla minst sagt mycket upptagna med att göra sina produktioner färdiga…

Processen eller slutprodukten?

Så kom den stora och slutliga redovisningen. Vi hade bokat en lokal som kallas “Bion” i Mediateket på Värnhemsskolan. Varje grupp visade sin produktion  och berättade om processen, sen fick de respons av en annan i förväg utvald grupp enligt modellen ”Two stars and a wish”. Alla hade någonting att visa, men de hade valt helt olika sätt att uttrycka sig på och vi fick se allt ifrån tecknat och klippt ur tidningar, till rena bildspel och egendramatiserade filmsnuttar. Analogt mixades med digitalt med spännande resultat. Vi skrattade mycket. Det var tydligt att själva processen hade varit viktigast i flera grupper, medan slutprodukten hade fått ta större plats i andra. Precis som det brukar vara när vi jobbar med våra elever…

Alstrade energi

När vi sammanfattade dagen stod det klart lärarna har precis samma svårigheter som eleverna när det gäller omfattning i förhållande till tidsplan. Konsten att begränsa produktionen. Däremot ägnade lärarna med glädje, till skillnad från vad eleverna vanligtvis gör, tid åt att ta del av aktuell debatt och forskning. Och alla i grupperna bidrog med sin specifika kunskap och energi – nästan så mycket att vi själva klarade av att värma våra (för dagen) iskalla lokaler.

Skrivet av Anna W Gustafson Anna W Gustafson
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

2 kommentarer

  • Det var en bra studiedag. Jag tror att vi ibland måste komma ihåg att ”lek” är grunden för lärande. Även för vuxna och pedagoger

  • Härligt att läsa hur delaktighet och leken satt fart i Lärandeprocesser. Det krävs normkritiska och medvetna lärare och en ledning som stödjer och är aktiv i processen:) Vilka fina erfarenheter Anna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *