Högläsning för normer och språkbruk

maj 14, 2014, 13:15 Maria Lindroth Maria Lindroth

Det pratas högläsning lite varstans nu för tiden. Högläsning inte bara för de yngsta barnen, som ännu kanske inte har något flyt i sin egen läsning. Utan värdet av att fortsätta läsa högt även för äldre barn, för tonåringar och kanske till och med för vuxna. På Centrum för Pedagogisk Inspiration försöker vi hålla ögon och öron öppna för vad som händer i omvärlden och på senare tid har vi satsat mycket på att bjuda in gäster. Det finns otroligt mycket kompetens ute på skolorna och den vill vi gärna förmedla och låta andra ta del av.

Högläsning på gymnasiet

Något som väckte vår nyfikenhet är ett projekt på gymnasiet med just högläsning i fokus.

Det är Anna W Gustafson och Gabriella Millo-Tranmark från Värnhemsskolan som ligger bakom Utanförskap – ett högläsningsprojekt.

Anna är lärare och genuspilot och dessutom bloggare på Pedagog Malmö. Gabriella är lärare, specialpedagog och journalist.

Den 23 april gästade de Centrum för Pedagogisk Inspiration, för att dela med sig av sina erfarenheter.

Det geniala med deras idé är att det inte bara handlar om högläsning rakt av. Anna och Gabriella lyckas med konststycket att kombinera högläsningen med ingredienserna normperspektiv, språkutveckling och elevers eget skrivande, till ett fungerande koncept. Och det på ett sätt som känns som en naturlig helhet.

Anna har tidigare testat att läsa högt för elever på Mediegymnasiet i samband med att hon utbildade sig till genuspilot. Det var intresset för genusfrågor som fick henne att fundera på hur hon skulle kunna koppla detta till högläsning. Ett medvetet val av texter som som berörde ämnesområdet och som engagerade och utmanade eleverna till diskussion och reflektion var den perfekta konstellationen.

När Anna började arbeta på Värnhemsskolan kunde hon inte släppa tanken på högläsning som metod. Tillsammans med Gabriella, som hon kände sedan gammalt, prövade hon att även inkludera språkutveckling i projektet.

En beskrivning av hur Anna och Gabriella arbetade med högläsningsprojektet kan ni läsa om i ett av Annas blogginlägg.

Inspirerande språkutveckling

För oss som lyssnade på deras föreläsning blev det en stund av inspiration och många idéer att ta med hem till den egna verksamheten.

På gymnasiet växte en idé om att läsa högt för eleverna till att bli ett ämnesövergripande projekt. Men arbetssättet är möjligt att anpassa och tillämpa, helt eller delvis, i grundskolan, på gymnasiet, i vuxenutbildningen.

De flesta är överens om att skolan ska jobba mycket med språkutveckling och att svenska elever måste öka sin läsförmåga.

Annas och Gabriellas elever på  Barn- och fritidsprogrammet var i behov av att utveckla sitt abstrakta språk och sitt ordförråd. Genom högläsningen och skrivuppgifterna de fick, gavs eleverna tillfälle att pröva att införliva nya ord i sitt vardagliga språk.

 Samarbete ger mervärde

Anna och Gabriella upptäckte att deras olika kompetenser berikade.

För en specialpedagog som Gabriella, blev det ett gyllene ett tillfälle att skapa relationer till eleverna i en annorlunda kontext. I klassen kunde hon i lugn och ro observera vilka behov av språkstimulerande åtgärder som fanns.

– Det ger verkligen ett mervärde att vara två i klassrummet, säger de två. När Anna läser högt kan Gabriella skriva upp svåra ord och uttryck på tavlan.

Tillsammans fick de ett bättre grepp om det som hände i klassrummet än vad en ensam person skulle fått.

På liknande sätt tror jag att det skulle vara en utmärkt möjlighet för en skolbibliotekarie att få använda hela sin potential och kunna komplettera läraren i undervisningen. Inte bara för att hitta användbara boktitlar, utan för att ge andra infallsvinklar och tillföra eleverna något med sin kompetens.

Skönlitteratur är ett utmärkt arbetsmaterial att ha som grund för diskussion och reflektion inom flertalet ämnesområden och skolbiblioteket är en guldgruva när det gäller att förse skolan med detta. Skolbiblioteket blir en tillgång för skolan om man ser till att utnyttja såväl material som skolbibliotekariens sakkunskap.

 Våga testa nytt

Är det inte för sent att ge eleverna ett nytt och rikare språk på gymnasiet? Är inte gymnasieelever redan präglade av normer som är svåra att påverka?

Vi tycker inte det, säger Anna och Gabriella med en mun. Det går att påverka och det har definitivt hänt något med eleverna, både språkligt och medvetandemässigt. Mycket som vi lärare inte kunde förutse. Till exempel använder killarna numera genomgående begreppet “hen” när de skriver, något som inte varit tänkbart innan projektet.

Skolan behöver medarbetare som vågar testa nya metoder som Anna och Gabriella gjort. Den som har mod att pröva om och om igen för att till slut hitta rätt har mycket att vinna. Vi andra kan bli inspirerade av dem och våga exprimentera själv. Då blir det som ringar på vattnet.

Anna och Gabriella har hittat rätt i mångt och mycket, men erkänner också villigt att inte allt har blivit som det var avsett. En av de grundläggande tankarna med högläsningen var nämligen att eleverna skulle lockas att själva bli flitigare läsare. I det avseendet lyckades de inte. Anna och Gabriella har flera tänkbara orsaker till det, till exempel konkurrensen med andra medier och fritidsintressen. Men projektet har givit så mycket annat i utbyte.

Vi kommer att fortsätta läsa högt för våra elever!

Foton: Karin Ahlstedt

Skrivet av Maria Lindroth Maria Lindroth
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *