Att Skriva sig till Läsning – men sen då?

oktober 10, 2014, 14:29 Charlotte Christoffersen Charlotte Christoffersen

Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2.

faktaruta_genrepedagogik2bUnder ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet.

I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Handskrivning och datorskrivning har varvats på ett till synes okomplicerat sätt. Men Anette och Jenny menar att utan datorn hade eleverna aldrig presterat texter av den kvalitet som de gjort.

Gå på djupet i textskapandet

Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde.

– Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Det blev också den här att röda linjen att jobba språkutvecklande i alla ämnen. Utöver det har genrepedagogik ett väldigt formativt upplägg och det har utvecklat vårt formativa arbetssätt, berättar Jenny.

Varje genre kräver sin tid

Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Det är snarare så att de nästan har ägnat en hel termin åt en enda genre. Under hela åk 2 fokuserade de på argumenterande texter, återgivande texter samt instruktioner.

cirkelmodellen_genreped_230Cirkelmodellen

Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. Inom genrepedagogiken finns en cirkelmodell som planeringsstöd för pedagogen:

– För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Med barnen jämför vi två faktatexter med ungefär samma innehåll. Det kan vara tidigare elevtexter. Vi diskuterar och jämför: Vad gör en text bra? Vad är det som gör den ena bra och den andra mindre bra? Vad har den ena har som den andra inte har.

asl_genre_mall_matrisTextmall

Utifrån de gemensamma samtalen om en textgenre skapar klassen en mall och en matris för hur deras texter ska se ut. Vad som ska finnas med i innehållet och vilka ämnesord de ska använda sig av när de skriver.

– Vi tror det är viktigt att göra det här tillsammans med barnen – så att mall och matris blir deras. Mall och matris måste också få en språklig nivå som gör att barnen kan använda dem självständigt.

Matris med tre hållplatser

Anette och Jenny använder sig av hållplatser i matriserna. De fungerar som delmål och bedömningssteg för barnen. Med hjälp av 3-4 hållplatser får barnen försöka bedöma vilken hållplats deras text passar in på.

– Det är så fantastiskt att se dem lyckas med en hållplats och att de vill jobba vidare med sina texter. Det blir också väldigt tydligt för barnen att vi gör det här tillsammans och att vi är på väg någonstans. Att de inte behöver kunna sakerna från början utan att vi tränar och övar för att till sist klara av någonting.

Texter lämpliga för handskrivning

När klassen har tillräckligt med kunskaper i ämnet som de ska skriva om gör de först en gemensam text med stöd av mallen. Då agerar Anette och Jenny som sekreterare.

Därefter skriver barnen egna texter på dator eller för hand. Anette och Jenny avgör vilka texter som kan passa för handskrivning. Men ibland har det också handlat om att det inte har funnits tillräcklig med datorer.

Varje text utvecklas i tre steg

Barnen arbetar alltid i par. Undantag kan ibland göras utifrån individuella behov. Varje text får barnen skriva upp till tre gånger. Men den tredje och sista versionen av texten skriver eleverna enskilt.

– Visst tycker de att det är jobbigt och lite tråkigt att utveckla texten i så många steg. Men när de kommer till tredje versionen och självskattar sig själva är de alla väldigt nöjda med vad de har presterat. De tre versionerna av texterna gör dessutom att förbättringarna blir synliga för dem själva.

Kamratbedömning och självbedömning

I början var det Anette och Jenny som bedömde elevernas texterna utifrån matriserna. Men efterhand fick barnen allt mer ta över bedömningen med hjälp av ett formulär (se bildspel längre ner).

Kamratbedömningarna kontrolleras inte av Anette och Jenny. De menar att matriserna är så tydliga i vad som ska bedömas och att barnen vet att de inte ska bedöma något utöver det som står där.

När paren har får en bedömning från två andra par förbättrar de sin text. Varje barn har sina textversioner i en pärm så att de kan se sin egen utveckling. Den tredje versionen av texten skriver varje elev enskilt och slutbedömning görs av eleven själv tillsammans med läraren.

Austins Butterfly som exempel

Anette och Jenny menar att varken de eller barnen egentligen är så vana vid att gå på djupet med texter och jobba med samma samma text så många gånger.

– Men vi känner ändå att barnen tycker det är okej. Tillsammans med barnen har vi tittat på filmen om Austins Butterfly. Den är ett utmärkt exempel som illustrerar hur man kan träna och förbättra något för att det ska få högre kvalitet. Den är på engelska. Men vi pausar och översätter och bilderna är väldigt talande.

asl_genreped_inspcafe_02

Här kan du tal del av mer från Anettes & Jennys arbete:
Artikel på Pedagog Malmö: Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan (2014-01-16)
ASL-tipsblogg: Argumenterande text med LatjoLajban-lådor.
ASL-tipsblogg: Tema Uppfinningar och återvinning.
ASL-tipsblogg: Beskrivande textgenre om stapeldiagram i åk 2.
ASL-tipsblogg: Våga fråga! – skrivteman utifrån barnens egna frågor.
ASL-tipsblogg: Detektivbyrån: Vem har tagit Piffy?

Ytterligare ett länktips:
ASL-tipsblogg/AnnaKaya: Cirkelmodellen som stöttning inför textskapandet på dator.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
samordnare
”ASL i Malmö stad”

grey_line_750

ASL i Malmö stad
erbjuder pedagoger i Malmö stad en rad aktiviteter för kompetensutveckling inom ASL med stöd från Skolsatsning 2012. Samordnande är Pedagogisk Inspiration Malmö.

Är du intresserad av information skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)malmo.se

Skrivet av Charlotte Christoffersen Charlotte Christoffersen
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

3 kommentarer

  • Så intressant! Vore kul att träffas och diskutera, tipsa och inspirera varandra! Med vänlig hälsning, Anna Schylander, språkutvecklare Krokbäcksskolan

  • Linda Israelsson

    Hej!

    Jag skulle vilja läsa mer om tipsen från Anettes och Jenny asl-blogg. Kan man bli inbjuden för att ta del av tipsen?

    Vänligen Linda

    • Marina Walker Marina Walker

      Hej Linda!
      Har vidarebefordrat kontaktuppgifter till pedagogerna i ett mail till dig.

      Vänligen Marina, Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *