Gråsuggor i undervisningen

november 10, 2014, 13:30 Anna Gullberg Anna Gullberg

grasugga3

På en av de skolor som vi NT-utvecklare just nu arbetar med har år 6 eleverna nyligen börjat ett arbete om hur man genomför en systematisk undersökning, i denna undersökning skall man arbeta med gråsuggor….intressant. När läraren berättar om att man i klassen skall arbeta med gråsuggor en tid framöver så var det många elever som tyckte att det var äckligt och man likställde gråsuggan med kackerlackan. Det fick mig att fundera lite kring hur vi tänker kring just gråsuggan, och jag kom fram till att antingen så är man nog väldigt förtjust i den eller så upplever man den som äcklig…vad tror ni?           Tänker man så innan man lärt sig så mycket om denna lilla krabat och fortfarande tänker på alla kryllande gråsuggor som finns under blomkrukorna på altanen, eller?

Jag kom att tänka på en diskussion som jag hade med en elev för många år sedan som berättade hur häftigt det hade varit när han varit med sina föräldrar i skogen och hade sett en kronhjort, hur vacker hjorten varit osv. Detta är troligen en vanlig bild som elever har idag om vår natur, man ser bara det som är vackert men funderar sällan på hur allt har ett samband. Vad hade hänt med allt det vackra om inte gråsuggan hade funnits? Hur skulle det se ut på marken på våren om ingen åt upp alla löven som faller till marken på hösten?

grasugga_cb

Det skall bli spännande att följa arbetet med gråsuggorna…redan första tillfället så var det full aktivitet på eleverna som nyfiket iakttog, antecknade, diskuterade med varandra och fler frågor uppstod t ex:

  • Hur ser den ut på framsidan respektive baksidan?
  • Hur många ben har den?
  • Vår gråsugga ser inte likadan ut som er, varför inte?
  • Var sitter ögonen och munnen?
  • Varför rullar den ihop sig som en boll?

Avslutningsvis kommer här ett tips på ett experiment som kan vara intressant att genomföra under denna tid på året, räkna med en tidsåtgång på ca. 2-4 veckor:

Syfte: Att ta reda på vad som händer med de löv som faller till marken .

Detta behövs:

  • löv
  • jord från platsen där du plockat löven, några dl räcker
  • gråsuggor
  • stor glasburk med lock (syltburk blir bra)
  • blomspruta

Gör så här:

Hämta några fuktiga och bruna blad, tex från skogen eller skolgården. Lägg dem i en glasburk. Lägg försiktigt ner 5-15 gråsuggor i burken. Häll i lite jord från den plats där du hämtade löven och djuren. Spruta några gånger med blomsprutan ner i burken och lägg på locket. Om du skruvar på locket helt, tänk då på att du måste ha gjort hål i locket för ventilation. Ställ därefter burken ljust men inte i direkt solljus och vänta 2-4 veckor. Duscha med blomsprutan ungefär en gång per vecka. Gör gärna flera burkar med olika löv i för att jämföra skillnaden mellan hur fort olika löv bryts ner. Dokumentera varje vecka, fotografera, rita, filma. Vad händer med löven från vecka till vecka.

Lycka till!

Skrivet av Anna Gullberg Anna Gullberg
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

6 kommentarer

  • Vore det inte bra med en burk utan gråsuggor också, så att det inte är något annat kryp som sköter nedbrytningen? Maskar, bakterier, svampar eller vad det nu finns i jorden.

  • Det du skriver är väldigt intressant men inte särskilt uppmärksammat. Det går inte att lära sig att se samband genom att läsa i böcker och knappast genom att använda datorer, film mm. Det handlar om att uppmärksamma olika fenomen i naturen vid olika tidpunkter och under olika förhållanden. Sambanden är komplexa och det krävs att man är ute för att så småningom upptäcka fler och fler samband. Det är först när man kan ”läsa av” naturen som man får ut riktigt mycket av en naturvistelse. Självklart fungerar det även med att ta in material i klassrummet, men det är inte lätt att efterlikna naturen, och många gånger uppstår inte de samband som man tänkt sig från början. (Det blir mögel, gråsuggor klarar sig inte på grund av att det är för torrt mm.) / Bo Malmö Naturskola PI

    • Anna Gullberg

      Självklart är samband i naturen komplexa, men vi tänker att med barn är det bra att börja ”i det lilla”.
      Vi hoppas att detta blogginlägg kan inspirera fler att ta sig ut i naturen för att tillsammans med barnen upptäcka sambanden i vår natur.

  • Anna Gullberg

    Självklart är samband i naturen komplexa, men vi tänker att med barn är det bra att börja ”i det lilla”.
    Vi hoppas att detta blogginlägg kan inspirera fler att ta sig ut i naturen för att tillsammans med barnen upptäcka sambanden i vår natur.

  • Jag tycker det är väldigt positivt att du tog upp detta med samband i naturen. Det blir som du säger ofta olika ”nedslag” som att ”hjorten var vacker” men mer sällan möjlighet till att lära sig att upptäcka samband. Det står redan i förskolans läroplan att man ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. Jag vill gärna uppmärksamma det faktum att många barn i våra klassrum faktiskt aldrig övar sig på att upptäcka samband när de enbart vistas inomhus. Jag är absolut positiv till att som komplement till upptäckter utomhus, ha gråsuggor, växter mm i klassrummet.Det var ett intressant blogginlägg som gav en del tankar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *