Skolbiblioteksinspirerad!

mars 16, 2015, 8:34 Maria Schedvin Maria Schedvin

Solen skiner över Göteborg när tåget lämnar staden som återigen levererat. Kanske inte staden lika mycket som konferensen Skolbibliotek 2015. Förra året var jag själv med och berättade om Bäckagårdsskolans arbete. I år var jag deltagare med bland annat Möllevångsskolans bibliotekarie Elisabet Niskakari.

Vad tar jag då med mig tillbaka till Bäckagårdsskolan. Jo, massor med idéer, utvecklingstankar och metoder som jag kommer att pröva tillsammans med elever och pedagoger. Ska försöka sammanfatta det vi fick vara med om under dagarna två.

Läsfrämjare för livet provocerade
Johan Unenge, författare och illustratör (och som varit Läsambassadör) startade konferensen med att prata om läsfrämjande arbete. Men en något luttrad syn på skolor och dess bemötande stannade kvar hos mig. Unenge berättade om dystra mottagande på skolor där han varit bokad till författarbesök med rektorer som tror att han är den som ska byta lysrör, pedagoger som inte är förberedda.

Påminns om hur viktigt det är att författarbesök inte bara är ett besök utan något som kräver hårt arbete i klasser med läsning av böcker, lässamtal och en stark förankring hos pedagoger och rektorer. I en mindre undersökning där frågan ställdes till barn (oklart vilken ålder) ”Vad är det bästa med böcker” och det övervägande svaret var ”Att man blir trött” känns ju sjukt deprimerande. Hur många föräldrar använder bokläsning som ett sömnpiller för sina barn? Har föräldrar helt lämnat över all läsutveckling till skolan? Unenge menar att det föräldrar istället lägger sin energi på är att vara delaktig i idrottsföreningar. Därför har han dragit igång projektet Paus.

Jag läser för mina barn och på veckodagarna sker det framförallt på kvällstid och oftast i samband med läggning. Men jag försöker föra ett samtal när vi läser tillsammans. Och det är så jag tror att en får tänka. Att trots att min treåring inte kan läsa själv, så läser vi tillsammans när vi pratar om bilder, om texten jag läser. Så att texten också blir barnets text.

Tar också med mig att börja vara lite galen i biblioteket. Och då tänker jag skylla på Unenge. Han uppmanade oss bibliotekarier att bli lite wild and crazy. Eller vad sägs om den här skyltningen? Böcker för dig som vill få sömnsvårigheter. Vilka böcker passar där? Han menar att vi hela tiden måste försöka överträffa barnens förväntningar och fånga in de barn som ännu inte upptäckt ordets njutning och makt. För har du orden kan du vara en del av det demokratiska samhället.

Utmaningar i skolan
Han uppmanade också pedagoger att läsa mer. I snitt läser en lärare tre böcker per år (ja, du läste rätt – 3!!!). Undrar om det är vuxen- eller barnböcker? Funderar på planer om enkla bokcirklar för pedagoger. Att välja ut nya barn- och ungdomsböcker, dela ut till pedagoger och låta böckerna cirkulera runt under en termin.

En annan utmaning är helt klart att det bara är 10% av pojkarna som har lust att läsa. Vad gör jag med resten? Tänker mycket på en förändring av urvalet. Hur kan jag som skolbibliotekarie förändra mitt tänk när det gäller skyltningar, bokprat och urval av böcker?

Näthat en fråga för alla
Ida Guldbrandsen arbetar på Diskrimineringsbyrån i Uppsala. De har arbetat med projektet Nätvaro.  Det jag fastnade för var föreställningen om att näthat framförallt är en ungdomsfråga, men näthat finns överallt och utförs av alla åldersgrupper. Och det är inte heller det att en är anonym på nätet som gör att näthat härskar, utan faktumet att en inte ser någon annan i ögonen. Undersökningar visar att människor som inte ser någon annan i ögonen har lättare för att kränka. Det handlar mindre om anonymitet och mer om ögonkontakt när det sker näthat.

Det jag tar med mig från Guldbrandsens föreläsning är att utsattheten ofta hänger ihop med bilderna av våra könsroller. Att hela tiden lyssna på eleverna och deras språkbruk och lyfta ord i ett normkritiskt tänk. I Sverige har vi yttrandefrihet, men det innebär inte att vem som helst får säga vad som helt. Det är ett rättsskydd som finns till för att staten inte ska kunna censurera medborgare. Näthat kan i förlängningen innebära att yttrandefriheten begränsas.

Det är också viktigt att lyfta nätaktivismen som finns på nätet. Att visa goda exempel på hur en som ungdom kan förändra positivt på nätet. Till exempel Svar på tal eller Nätaktivistboken.

Nytt material för skolbibliotek i MIK-rummet
Lena Fagerström från Statens medieråd berättade om MIK-rummet och de resurser som finns där. Hon avslöjade också att det inom det närmaste kommer släppas metodmaterial för skolbibliotekarier kring den e-learning som finns inom MIK. Spännande fortbildning som jag vill hålla för skolans pedagoger.

Bibliotekskunskap och kritiskt granska gymnasiekatalog
Sofia Malmberg är skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, Stockholm och berättade om hur hon jobbar på sin skola. Och jag och Elisabet fick idéer om hur vi kan bygga upp bibliotekskunskap med våra fyror. De ska få bli biblioteksdetektiver och hjälpa oss att lösa mysteriet genom att få ledtrådar och söka information i bibliotekskatalogen. Så fiffigt och roligt! Sofia hade också jobbat med källkritik i år 9 i samband med att gymnasiekatalogen släpps. Så himla bra idé! Att se bortom skolornas löften om bärbara datorer, lunch på stan och gymkort. Det kanske bara betyder att de inte har något bibliotek, matsal eller gympasal.

Att bättre förbereda elever
Cilla Dahlén från Hjulstaskolan i Tensta berättade om sitt arbete med de flerspråkiga eleverna på sin skola. Skolan påminner mycket om Möllevångsskolan i sitt elevunderlag. Hon tipsade om flera metoder som kan hjälpa flerspråkiga elevers språkutveckling, och påminde om att dessa metoder är bra för alla elever.  Att bättre förbereda läsningen för eleverna, att utveckla bokprat genom att berätta mer om personerna, miljöerna och låta eleverna landa bättre i böckerna tar jag med mig.  Även att använda sig av think-pair-share (EPA), då en stannar upp i texten (till exempel vid högläsning) låta eleven fundera först själv en stund, sen diskutera med sin kompis och sen lyfta frågan med alla.

Jag känner igen det här från vår skolas arbete med språkutveckling men blir påmind om hur jag kan arbeta med metoden i vårt mediatek. Dahlén pratade också om tanketid, att låta eleverna tänka en stund längre. Och jag känner igen det där att en skyndar på. Tystnaden är inte farlig bara man är varlig. Att vänta lite. Då kommer fler och andra tankar, så är det ju för alla.

Logoped med verktygstips
Johanna Kristensson är Logoped och arbetar på Kärnhuset i Halmstad. Hon gav tips om olika verktyg när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Och en sak som jag har dålig koll på är att det nu på Ipads och Iphones finns inbyggd talsyntes (på olika språk!) och funktionen tala in så det blir text (detta fungerar i den senaste uppdateringen). Det ska jag genast kolla med mina specialpedagoger och lärare om de vet? Johanna Kristensson tryckte också på det där med att verktyg för elever i behov är bra för alla. Hur kan vi tänka inkluderande? Intressant att arbeta vidare med. Titta gärna in på Johannas blogg där hon tipsar om bra appar.

I Växjö finns det 23 skolbibliotekarier!
Eric Haraldsson och Rebecca Borg från Växjö kommun arbetar på varsitt skolbibliotek samt som skolbibliotekssamordnare. De gav många kloka exempel på hur strategiskt arbete kan se ut i olika klasser. Jag fick många idéer kring hur jag kan utveckla vår verksamhet med ännu mer fokus kring Lgr11. Tack för det!

Lärmiljöer som kreativa
Från Umeå universitet kom Bengt Malmros och han lyfte fram framtidens lärmiljöer. Tänker mycket på hur lärmiljöerna i vårt mediatek kan förändras och verksamheten med det.

Hos UR finns en skattkammare
UR:s Helena Dal gav många tips kring nya filmresurser. Det finns så otroligt mycket bra att grotta ner sig i. Det jag framförallt tar med mig från Helenas föreläsning är att en själv kan skapa klipp i de längre filmerna. Det blir en länk som en kan spara och på det viset lätt lyfta korta klipp från längre. Själv gillar jag verkligen deras nya sida med studieteknik Orka plugga.

Kreativitet de luxe
Åke Nygren från Skaparbibblan berättade om Makerspace, som bygger på att göra saker tillsammans med andra och på det viset skapa ny kunskap i ett informellt lärande. Enklare att göra på folkbibliotek, men min hjärna spann såklart igång på hur en kan lyfta det även i skolan. Tänker att vi måste bli bättre på att lyfta in saker som eleverna är bra på som de själva inte ser som lärande (exempelvis programmering, fotografering).

Slutligen
Det var med ett inspirerat sinne jag lämnade konferensen. Förra årets (2014)  föreläsningar finns att se på UR:s sida för den intresserade. Kan speciellt rekommendera Barbro Westlunds och Olof Sundins. Och jag kan verkligen rekommendera konferensen för alla som arbetar med skolbibliotek. Inte bara skolbibliotekarier utan även pedagoger och rektorer. För jag skulle vilja se den som inte lyckas bli inspirerad.

Skrivet av Maria Schedvin Maria Schedvin
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *