Att kritiskt granska normer i skolbiblioteket

maj 7, 2015, 6:36 Maria Schedvin Maria Schedvin

hjärta
Under våren har jag och en lärare från Bäckagårdsskolan gått kursen Det normmedvetna skolbiblioteket på PI. Utgångspunkten var att utifrån nya tankar och teorier kring normkritiskt tänk skapa ett arbete på skolan som på något sätt skulle knyta an till hur vi ser på normer på skolan. Eftersom det dessutom handlade om skolbiblioteket valde vi att titta på något som används mycket på vår skola, nämligen klassuppsättningar. Dessa köps in med ojämna mellanrum när det finns behov, kosing och när det kommer en sådan där titel som en bara inte kan låta bli att ge eleverna som en gemensam läsning. Vi har alltså inte haft någon direkt medveten strategi över vilka titlar, utan mer kört på känslan och när det har funnits ett behov.

En normkritisk undersökning
Vi ville titta på våra klassuppsättningar med speciella glasögon. Vi valde att granska de böcker som lånats och använts under vårterminen för att få ett rimligt antal titlar. Vi satte oss med böckerna och granskade de ur tre olika synvinklar

vilken familj skildras i boken?
vilken klass skildras i boken?
vilket genusperspektiv skildras i boken?

Och vad vi såg
Ett tänk som jag fått med mig under kursens gång har varit att tänka inkluderande. Att försöka ge så många olika perspektiv som möjligt för att nå så många elever som möjligt. Vi är alla olika. Det var ur den aspekten vi ville se om vi är inkluderande eller exkluderande i läsningen av våra klassuppsättningarna.

Det var intressant att se vilka bilder vi ger till eleverna i valet av litteratur. Vi har omedvetet byggt upp ett bestånd med en bred bild och ett inkluderande sätt att göra kön.  Det är svårare med familj och klass. De hänger så oerhört tätt ihop och är svåra att särskilja. Vi måste tydligare titta på familj och klass och ge elever mångfacetterade bilder av olika slags familjer i olika samhällsskikt oberoende av exempelvis etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller religion.

Ett problem är att det inte finns särskilt många ungdomsböcker med exempelvis regnbågsfamiljer. Det är betydligt enklare att hitta det för de yngre barnen i bilderböcker. Det går också att hitta regnbågsfamiljer i kapitelböcker, även om det är betydligt färre.

Och vad händer sen?
Nu ska vi presentera vårt arbete för resten av kollegiet och försöka skriva ner en inköpspolicy för klassuppsättningarna. De stora målen är såklart att vara så inkluderande som möjligt, att ge många olika bilder av verkligheten och utgå från att den litteratur eleverna läser gemensamt ligger till grund för diskussioner som kan ge eleverna verktyg för att bättre förstå världen i ett inkluderande tänk. Och att känna igen sig själv. Oavsett vem eleven är.

Skrivet av Maria Schedvin Maria Schedvin
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *