Några normmedvetna skolbibliotek

september 1, 2015, 11:13 Maria Lindroth Maria Lindroth

Våren 2015 deltog en grupp skolbibliotekarier och lärare i Det normmedvetna skolbiblioteket, en grupphandledning som syftade till att få skolor att fördjupa det normkritiska arbetet med skolbiblioteket som utgångspunkt. Genuspedagogerna Sara Alfredsson och Åsa Bäckström handledde i samarbete med Pi:s bibliotekarier.

Under de fyra träffarna, varvades korta föreläsningar med gruppövningar och diskussioner. Mellan träffarna arbetade de deltagande skolorna med egenutformade uppgifter. Avsikten med dessa var att hitta sätt att utveckla genusarbetet genom biblioteket.

Se här vad några av skolorna åstadkommit!

Läsning ur ett genusperspektiv på Nya Malmö latinskolan

Nya Malmö latinskola tillkom genom att tre gymnasieskolor slogs ihop och avsikten var att skolan skulle ligga lite i framkant. Så även biblioteket vars bibliotekarier ville arbeta normmedvetet.

Stämmer det att pojkar läser mindre och har ett annorlunda läsmönster än flickor? funderade bibliotekarien Linnea Eriksson. När hon tillsammans med svenskläraren Maria Green skulle delta i Det normmedvetna skolbiblioteket, beslöt de att ta reda på hur det verkligen förhåller sig. Genom att studera utlåningsstatistiken kunde de får svar på hur elevernas läsning såg ut. Vad och hur läser pojkar respektive flickor? Finns det någon skillnad mellan eleverna på olika program?

Resultatet var nedslående. Pojkar läser mindre än flickor och ofta en annan typ av litteratur. På samtliga program var pojkarna de stora förlorarna och det märks också i det att de halkar efter i gymnasiet. Det går inte att få en bra språkutveckling utan att läsa, anser Linnea och Maria. Läsning har en gynnsam effekt på studieresultatet.

Kan då biblioteket göra någon skillnad för pojkarna? Det är svårt att bryta pojkars läsmönster och både Maria och Linnea är motståndare till att censurera. Då är det bättre att aktivt erbjuda alternativ till det som pojkar vanligvis väljer att läsa. En satsning på en viss typ av böcker brukar få effekt.

Handlingsplan för det normmedvetna skolbiblioteket på Höjaskolan

På Höjaskolan påbörjas det normmedvetna arbetet på skolbiblioteket genom framtagandet av en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att ha en tydlig koppling till styrdokumenten, det ska finnas ett aktivitetsschema och en plan för normmedveten medieplanering. Högläsning, textsamtal och läsgrupper är exempel på aktiviteter som kan bli aktuella. Anna Lidén som är skolbibliotekarie på Höjaskolan har gjort en film som ger en bakgrund till framtagandet av planen.

Biblioteket som fristad på Värner Rydénskolan

Monique Ghoce på Värner Rydénskolan har ganska nyligen börjat på skolan. När hon kom hade biblioteket stått obemannat en tid och var ganska oorganiserat. Den första tiden har hon därför ägnat åt att få i ordning biblioteksrummet. Samtidigt har hon hunnit bekanta sig med eleverna. Hon har släppt in dem i biblioteket några i taget och där kunna prata med dem i lugn och ro. Monique ser biblioteksrummet som en fristad för eleverna, en plats där de inte jagas av betygskrav. Det kan vara en lämplig miljö att få till meningsfulla samtal till exempel om könsroller. Det ska man diskutera redan i de tidiga skolåren, anser hon. Moniques förhoppning är att hon genom aktiviteter i biblioteket ska kunna hjälpa eleverna att stärka sin självkänsla.

Men det är svårt att bemöta ungas ofta tvärsäkra åsikter. Det behövs utbildning i samtalsmetodik och kunskap om genusfrågor. Det normmedvetna skolbiblioteket har gett henne en grund att stå på.

Byggymnasiet satsar på lättläst

Personalen på Byggymnasiets bibliotek arbetar med att förnya beståndet. Många elever har behov av lättläst litteratur och därför har Nina Kämpe-Hägersten som är skolbibliotekarie tagit kontakt med olika förlag som ger ut lättläst, t ex Nypon och Barrington Stoke. Genom att skaffa sig kunskap om utgivningen av lättläst hoppas hon finna litteratur som går hem hos eleverna. Det finns också önskemål om att förändra skolbibliotekets fysiska miljö, till exempel genom att skylta på nya sätt och möblera om för att biblioteket ska bli inbjudande även för läsovana elever. Ett sätt att göra eleverna mer motiverade är att låta dem vara delaktiga i inköpen. På Byggymnasiet har eleverna varit med och valt vilka tidskrifter som ska finnas på biblioteket. Nina berättar också att en del av skolans elever använder Wattpad för att hitta texter som är intressanta för dem. Wattpad är en webbaserad tjänst där användare kan lägga upp sina egna alster, t ex poesi, noveller eller fanfiction. På Wattpad finns etablerade, redan utgivna författare och nya oupptäckta skribenter.

Genusarbete på Sommarbäckens förskola

Malin Sanna Norling arbetar på Sommarbäckens förskola, en av de första förskolor i Malmö som bygger upp ett eget litet förskolebibliotek. Det är en mångkulturell förskola och därför pratar personalen mycket med barnen om att vara olika. Inte bara om kulturskillnader, utan också om genusrelaterade ämnen, som att pojkar kan gilla pojkar. Vi vill sprida regnbågsfilosofin, säger Malin Sanna och idén att världen är annorlunda. Hur upplysta barnen är varierar väldigt mycket, men det är fantastiskt spännande att höra barnens tankar.

Under träffarna i Det normmedvetna skolbiblioteket har Malin Sanna fått med sig mycket, som hon gärna vill sprida vidare. Hon hoppas också att förskolebiblioteket ska bli en källa till kunskap och inspiration, såväl för personalen, som för barnen och deras föräldrar.

Eddie

Boksamtal i flick- och pojkgrupper på Nydalaskolan

Monika Billstein är lärarbibliotekarie på Nydalaskolan. Där har eleverna i femman läst Thomas Hallings Eddie 12 och hon som heter Elsa alternativt Elsa 12 och han som heter Eddie. Boken beskriver ett händelseförlopp utifrån två olika perspektiv, Eddies och Elsas. Nydalaskolans pojkar har tagit del av Elsas berättelse medan flickorna har läst Eddies. Med utgångspunkt i Aidan Chambers frågor till textsamtal har eleverna sedan diskuterat bokens innehåll. Boken väckte barnens intresse och det blev givande diskussioner.

Läs också om arbetet med att granska klassuppsättningar ur ett normmedvetet perspektiv på Bäckagårdsskolan.

Skrivet av Maria Lindroth Maria Lindroth
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *