Med fokus på fokusbibliotek

januari 13, 2016, 13:12 Maria Lindroth Maria Lindroth

Ett framgångsrikt skolbibliotek leds av en rektor som ser bibliotekarien som nyckelperson. Skolbiblioteket har ett tydligt uppdrag och är väl integrerat i undervisningen. Så säger Catrin Eriksson, skolbibliotekschef i Linköpings kommun. I Linköping finns sedan 2008 så kallade fokusbibliotek där Catrin och barn- och ungdomschefen Lars Rejdnell kunnat förverkliga sina idéer om skolbibliotek.

I Malmö har vi länge haft ögonen på Linköping och varit nyfikna på hur de de kunnat nå sådan framgång. Inte minst sedan Hjulsbroskolan i Linköping under hösten utnämndes till Årets skolbibliotek. I början av december satte PI Malmö sig därför på tåget med destination Linköping. I sällskap med ett tjugotal skolbibliotekarier och rektorer ivriga att få veta mer.

Fokusbibliotek är en utvecklingsmodell som gör skolbiblioteket till en lärmiljö och en integrerad del i skolans undervisning. Det handlar både om läsfrämjande insatser och att utveckla informationskompetensen, berättar Catrin Eriksson som är ansvarig för fokusbiblioteken.

Det är ett koncept som finansieras med centrala medel och som hittills byggts upp på 27 skolor. Årligen satsar kommunen 6-7 miljoner och intresserade skolor får ansöka om att bli fokusbibliotek. 4-5 skolbibliotek per år antas. Det skolor som väljs ut är sådana som ligger långt framme i sitt tänk runt skolbibliotekets roll i undervisningen.

Stegvis satsning

Fokusbiblioteken byggs upp steg för steg under en period av minst fem år. Det finns en noggrann plan för hur skolbiblioteken ska utvecklas, såväl finansieringen, den fysiska miljön som innehållet i verksamheten.

Under de två första åren får de utvalda skolorna investeringsmedel på 250 000 kronor och bibliotekarien finansieras till 100 % centralt. Lokalerna rustas upp, nya, fräscha medier köps in och en heltidsanställd bibliotekarie anställs. Det är nu som nyttiga relationer byggs och skolbiblioteket anpassas och förbereds för att smälta in i skolans verksamhet. En aktivitetsplan skissas också upp.

År 3 och 4 betalar skolan 50 procent av kostnaderna, samtidigt som samarbetet med personer och nätverk fördjupas och planering och samordning av biblioteksverksamheten intensifieras.,

Från år 5 och framåt står skolan själv för 75 procent av finansieringen. Det är nu meningen att skolbiblioteket ska ha hunnit bli en pedagogisk resurs att räkna med.

På skolbiblioteken finns, förutom en heltidsanställd bibliotekarie även tillgång till en bibliotekspedagog, det vill säga en lärare som ska fungera som en bro mellan biblioteket och undervisningen.

Skolbibliotekarierna har kommunen värvat på ett lite annorlunda sätt. Ett 10-veckors traineeprogram har erbjudits biblioteksstudenter och 3-4 platser har funnits till förfogande. Med heltidstjänst och lön motsvarande en biblioteksassistent har studenterna kunnat följa en skolbibliotekaries vardag, men även hunnit med besök på andra skolor. Varje traineeelev har haft en egen ansvarsuppgift och deltagit i nätverk. Efter traineeperioden har flera av eleverna blivit tillsvidareanställda.

Bibliotekariekompetensen efterfrågad

Liselott

Liselott Drejstam, bibliotekarie på Hjulsbroskolan i Linköping. Skolan fick 2015 den prestigefulla utmärkelsen ”Årets skolbibliotek” Fotograf: Anki Widh

En av fördelarna med att skolor får tillgång till en fackutbildad bibliotekarie är att lärarna upptäcker vilken tillgång bibliotekariekompetensen är för dem. Det är långt ifrån alla som vet att bibliotekarien är en informationsspecialist och inte bara en litteraturvetare. I takt med att fokusbiblioteken blir integrerade på skolorna anlitas fokusbibliotekarierna allt mer som föreläsare på studiedagar, nätverksträffar och workshops.

Fokusbibliotekarierna är inte bara en resurs på den egna skolan. De ingår i nätverk som genom kollegialt lärande fortbildar sig själva och varandra. Varje skolbibliotekarie har ett eget ansvar, såsom katalog, digitala verktyg eller mentorskap och på så sätt finns expertkunskap som täcker upp det mest inom skolbiblioteksområdet.

Kan man mäta skolbibliotekets effekt på elevernas måluppfyllelse?

En väg att mäta skolbibliotekets inverkan på elevers resultat får vi ta del av i rapporten Källkritik i nationella prov. Catrin Eriksson och fokusbibliotekarien Lieselott Drejstam har här undersökt om det är någon skillnad på resultatet i frågor som rör källkritik för elever som har fokusbibliotek jämfört med elever som inte har det. Studien visar att elever med tillgång till fokusbibliotek lyckats bättre på frågorna som anknyter till källkritik och att de presterar bättre överlag. Det kan tyda på ett ett positivt samband mellan tillgång till ett välintegrerat skolbibliotek och högre måluppfyllelse för dessa elever, säger Catrin Eriksson.

Den ständigt sjunkande debutåldern för internetanvändning visar hur angeläget det är att även små barn får kunskap om källkritik. Fokusbibliotekarierna satsar på att starta tidigt med undervisning i media- och informationskunnighet. Med åren kan det komma att visa sig vara en välinvesterad satsning. Vi kommer med spänning att fortsätta följa Linköping.

Fotot på skolbibliotekschef Catrin Eriksson är taget av Lennart Lundwall.

Skrivet av Maria Lindroth Maria Lindroth
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Inga kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *