Guided inquiry utvecklar elevernas undersökande och analytiska förmågor

januari 20, 2016, 13:03 Maria Lindroth Maria Lindroth

På Katedralskolan i Linköping tillägnar sig eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt genom Guided inquiry. Det är ett sätt att arbeta som utvecklats av skolans bibliotekarier. I samarbete med lärarna lotsar de eleverna genom studierna. De hjälper dem att tränga in i ämnet och att utveckla sin analytiska förmåga. Och att stärka sitt självförtroende!

katte

Skolledare och skolbibliotekarier på studiebesök på Katedralskolan i Linköping

I början av december åkte PI Malmö:s bibliotekarier i sällskap med ett tjugotal skolbibliotekarier och skolledare till Linköping. Avsikten var att lära mer om hur kommunen arbetar med att integrera sina skolbibliotek i undervisningen. Besöket inleddes med att skolbibliotekschef Catrin Eriksson berättade om kommunens verksamhet med fokusbibliotek. Läs mera om det i annat blogginlägg.

Under eftermiddagen anordnades studiebesök, på antingen en grundskola med fokusbibliotek eller gymnasiet Katedralskolan.

Guided inquiry

Katedralskolan var en av de nominerade skolorna till utmärkelsen Årets skolbibliotek. Hjulsbroskolan, även den en Linköpingsskola, tog till slut hem titeln.

Katedralskolan har 1100 elever och erbjuder höskoleförberedande program samt IB. Bibliotekarierna Sofia Eriksson och Lena Fogelberg Carlsson tar emot oss i de vackra gamla lokalerna.

– Vad roligt att ni intresserade av vårt sätt att arbeta, säger Lena. Vad vill ni att vi ska berätta om?

Efter en snabb rundfråga visar det sig att många vill höra mer om Guided inquiry, en metod som bygger på Carol Kuhltaus  forskning och som framförallt Lena har utvecklat.

Sofia

Sofia Eriksson, bibliotekarie på Katedralskolan i Linköping

Guided inquiry innebär att lärare och bibliotekarier tillsammans ger eleverna stöd i informationssökningsprocessen. I inledningen av ett nytt projekt är det alltid svårt för eleverna att få överblick över ämnet och att ringa in en frågeställning. Bibliotekarier och lärare backar upp eleverna under hela arbetsprocessen, men inte genom att peka på svaren. Istället vill de ge eleverna självförtroende nog att lita till sin egen förmåga. Det handlar alltså om en processinriktad undervisning som baseras på formativ bedömning. Eleverna har hur mycket idéer som helst och de har förmågan att tänka själv. Därför ger inte Lena och Sofia några exempel när de föreläser för eleverna.

Förtroendefulla samtal för att hitta rätt texter

Susanne

Susanne Blomqvist, svensklärare på Katedralskolan i Linköping

Susanne Blomqvist, svensklärare på skolan, berättar om samarbetet med Lena och Sofia i temaarbetet “Läsning utifrån mitt perspektiv”. I projektet ville man utveckla elevernas förmåga att läsa genom att söka, sammanfatta och kritiskt granska skönlitterära texter. Bibliotekarierna inledde med att hålla ett blandat bokprat där en del av tiden användes till att presentera böcker från olika genrer och resterande till att ge eleverna tid att prata med varandra. Därefter skulle eleverna välja texter utifrån sina intressen. De bokförmedlande samtalen präglas av stor respekt för eleverna och förståelse för att alla individer är olika.

– Vi är mycket medvetna om att vi inte vet någonting om ungdomarna, säger Lena. Det ska vara kvalitativa och förtroendefulla samtal. Alla har rätt att få en text som är rätt för dem.

Efter introduktionen har eleverna en brainstorming för att komma igång. Därefter tre söktilfällen där de strävar efter att fastställa ämne, sökord och källor samt formulera relevanta frågeställningar. Eleverna får också arbeta gruppvis för att ge varandra inspiration och reflektera över vad de har lärt sig. Hela tiden finns bibliotekarier och lärare med vid elevernas sida och uppmuntrar eleverna till självständigt tänkande. Kör någon elev fast lotsas de tillbaka till till text och metod, men stoffet är elevens eget ansvar.

Guided inquiry är en väg för eleverna att bekanta sig med ett vetenskapligt förhållningssätt. Det ger en god grund för högre studier.

Utvecklingsarbete tar tid

Lena

Lena Fogelberg Carlsson, bibliotekarie på Katedralskolan i Linköping

Lena Fogelberg Carlsson har även erbjudit personalen att fördjupa sig i Guided inquiry. En grupp lärare träffas nu regelbundet för att som en del av ett kollegialt lärande reflektera kring metoden. Men det krävs en insats av deltagarna eftersom de måste ta sig tid att läsa forskning, berätta och lyssna på varandra. Och lärare har ont om tid, så i vissa fall har det inte fungerat.

– Det är en ledningsfråga, säger Lena. Personalens idéer måste få utrymme, men det görs inte i en handvändning. Utvecklingsarbete måste få ta tid. Vetenskaplig grund är inte det samma som personliga erfarenheter och tyckande.

Magnus Nyström, rektor för humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiprogrammen ställer sig positiv till kollegialt lärande som en väg till skolutveckling. Det han kan göra för att stötta bibliotekets integrering i undervisningen är att ge resurser och tid till personalen.

Magnus

Magnus Nyström, rektor för humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiprogrammen på Katedralskolan i Linköping

– Jag lyfter bibliotekets verksamhet på ämneskonferenser och i andra forum. Vid medarbetarsamtal frågar jag alla lärare hur de använder skolbiblioteket.

– Skolbiblioteket ska finnas med i våra dokument. Vi ska följa upp och fråga oss vad vi kan bli bättre på. Elevernas uppfattning om biblioteket är viktigt. Synpunkter kan eleverna lämna i den årliga enkäten. Det vi önskar är att eleverna ska få en bra introduktion som lockar dem att kontakta skolbiblioteket på eget initiativ.

Text: Maria Lindroth

Foto: Karin Ahlstedt och Maria Lindroth

Skrivet av Maria Lindroth Maria Lindroth
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *