Kooperativt Lärande för strukturerad interaktion i matematik

februari 8, 2016, 17:48 Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö

På Malmö Högskola finns Lena Andersson. Hon intresserar sig för det didaktiska klassrummet – och då särskilt i matematikundervisningen. Hon ser strukturerna inom Kooperativt Lärande som ett sätt att organisera interaktionen mellan eleverna. 

lena_andersson_mah_mattelyftetDet är utbildning på Malmö Högskola för matematikhandledare inom Matematiklyftet. En av de som håller i utbildningen är universitetsadjukt Lena Andersson. Förmiddagens föreläsning heter ”Räck inte upp handen” och handlar om vilka röster vi ger talutrymme i klassrummet. Lena menar att vi med hjälp av Cooperative Learning Strategies kan säkerställa så att alla elever aktiveras och blir delaktiga och ges ett demokratiskt talutrymme. Strukturerna inom Kooperativt Lärande är i sig innehållslösa och fungerar för alla ämnen och så även för matematikämnet.

Vad säger Skolverket om interaktion i klassrummet?

I Matematiklyftets moduler är det gemensamma arbetet i klassen eller gruppen framträdande. Möjlighet att diskutera olika begreppsuppfattningar, att undersöka och resonera om begrepp, jämföra och diskutera metoder är några exempel på vad som förväntas ske i klassrummet.

I motsatts till konkurrens kan samarbete förändra elevernas attityd till olika ämnen. Att lyssna, se olikheter och ge varandra uppmärksamhet kan utveckla ökad motivation.

Kooperativt Lärande i Finland

Lena kom i kontakt med Kooperativt Lärande i samband med att hon var i Finland och undervisade lärare i matematik. Lenas kollega på Högskolan i Finland använde sig av strukturer för Kooperativt Lärande. Vid första anblicken tänkte Lena att det var vanligt grupparbete och att det inte var något nytt. Men när hon såg vad som hände i grupperna med deltagande lärare blev hon mer intresserad och har sedan dess fördjupat sig i Kooperativt Lärande.

Kollegialt Lärande med hjälp av Kooperativt Lärande

Efter Lenas föreläsning under dagens utbildningsdag för matematikhandledare blev det workshops. En grupp följde med Lena för att jobba med några matematikuppgifter med hjälp av strukturer.

kl_mah_cirkel

Inledningsvis fick lärarna med hjälp av Yttre-inre cirkel diskutera vad interaktion är för dem. Efter några minuter roterade den yttre cirkeln ett steg och alla fick en ny diskussionspartner, (se ovan).

kl_mah_three_middle

Diskussionen kring vad interaktion är fortsatte med hjälp av ”Three in the middle”. Detta är en lyssningsövning. Endast tre får prata och diskutera vidare. Övriga står runt om kring och lyssnar. Om någon av de tre känner sig färdig får den lämna stolen. Omvänt får någon av de som står och lyssnar göra anspråk på en stol, (se ovan).

Problemlösning med redan givna svar.

Lena hade förberett fyra stationer med olika laborativa övningar. Främsta syftet för matematikhandledarna var att fundera och diskutera hur deras elever kan tänkas hantera det laborativa materialet och vilka strategier de skulle använda sig av. Deltagarna i gruppen fick var och en försöka hitta sin strategi för att komma fram till det rätta svaret. Därefter fick var och en, i tur och ordning med hjälp av strukturen Rondellen, redogöra för sin lösning.

För att flytta fokus från själva svaret till själva lärandeprocessen fick grupperna från början det rätta svaret till varje uppgift. Lena menar detta är något man även kan göra i klassrummen.

När alla grupper hade roterat får varje elev välja vilket lösningsförslag som passar den bäst. Det hela kan följas upp av redovisning där grupperna för varje station får presentera olika varianter på lösningar.

kl_mah_brak

kl_mah_stickor

kl_mah_venndiagram

kl_mah_brak_remsor

Text:
Charlotte Christoffersen
Malmö stad

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *