Kooperativt Lärande: Fråga, fråga, byt!

mars 14, 2016, 19:34 Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö

Alla elever i klass 1d cirkulerar i klassrummet. I sin hand har de varsitt frågekort. På signal från läraren bildar de par med närmsta kamrat. Först läser den ena sin fråga för den andra som får svara, sedan omvänt. Om båda har svarat rätt på frågekorten byter de kort och går vidare för att bilda par med en annan kamrat.

“Fråga, fråga, byt” är en struktur inom Kooperativt Lärande. Den aktiverar alla elever samtidigt och stimulerar till kommunikation. I exemplet ovan var det enkla additionstal på elevernas kort. Men strukturen kan användas för att repetera och förankra många olika lärandeobjekt.

fraga_fraga_byt_ak1_comic

fraga_fraga_byt_ak1_klockan

– Vad är klockan på mitt kort?

För de allra yngsta där alla inte har kommit igång med sin läsning kan frågekorten i huvudsak bestå av bilder och symboler. T.ex. bilder som barnen ska benämna eller rimma på, geometriska former eller enkla mattetal. Rätt svar finns på baksidan av kortet.

För lite äldre elever kan korten ha begrepp som ska definieras eller textfrågor som kräver ett en förklaring. Frågorna kan även beröra förståelsen av en film eller en text som eleverna har tagit del av. Strukturen är också användbar i undervisningen av moderna språk. Det kan vara glosor eller frågor som stimulerar till kommunikation på det nya språket.

Variationer på ‘Fråga, fråga, byt’

Vill du som pedagog strukturera upp rörelsen i klassrummet kan du spela musik när barnen ska cirkulera. När du pausar musiken ska eleverna leta upp en kamrat. Det går också att kombinera ‘Fråga, fråga byt’ med en annan struktur som heter Inre-Yttre cirkel. Självklart kan du också låta eleverna själva göra frågekort utifrån ett givet ämnesområde.

Introducera med tydliga instruktioner

De första gångerna är det viktigt att ge noggranna instruktioner. Ta hjälp av 3-5 elever för att visa övriga klassen hur det är tänkt att gå till. Låt barnen cirkulera en stund med höjd arm innan du ger signal om att de kan börja bilda par.

  • Gå lugnt. Man får inte springa. Det kan finnas en risk att elever knuffas. Men för övrigt är det en struktur som uppskattas av de elever som har svårt att sitta stilla länge stunder. Överhuvudtaget är strukturen användbar då hela klassen behöver få röra på sig.
  • Ny kamrat efter varje byte. De får bara bilda par med en och samma kamrat en gång.
  • Ange vem som ska börja fråga. Som lärare ger du från början instruktion om vem som ska ställa sin fråga först. Det kan vara den som är längst/kortast, mörkast/ljusast klädd eller står närmst fönsterväggen.
  • Höjd arm visar att man är ledig. Instruera eleverna att höja sin ena arm när de är lediga. De ska inte  stå och vänta på att ett par ska bli färdiga när det finns andra som är lediga. De ska inte ropa efter kamrater. Det är höjd arm och ögonkontakt som gäller.
  • Var en lärande kamrat. Om båda svarar rätt byter man kort. Om någon inte kan svaret eller svarar fel behåller var och en sitt kort. Men den som ställde frågan vara en lärande kamrat och förklara och vägleda kamraten så att den kan klara frågan nästa gång.
  • Uppmunta och tacka varandra. När ett par har svarat på varandras frågekort och bytt kort ska de tacka varandra innan de går vidare.

Kooperativt Lärande - Fråga, fråga, byt!

Hämta grafik: Kooperativt Lärande – Fråga, fråga, byt by lottech Creative Commons BY-NC-ND . Created in Canva.com

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Grundskollärare Malmö stad

line_light_grey_750

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

Samtliga strukturer i denna blogg för Kooperativt Lärande (klicka på bilden):

kl_collage_strukturer_15st_750

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

2 kommentarer

  • Ulrika Burman

    Hej Charlotte, tack för en kul lek men jag kan inte låta bli att undra: Hur gör man med barn med dyslexi? ADD? Autism? Andra funktionsnedsättningar? Hur märker man om något barn får gå med armen uppe i luften lite för länge?

  • Charlotte Christoffersen

    Hej Ulrika!

    Anneke Moerkerken, specialpedagog i Eslöv, berättar att många elever med ADHD och autism snarare trygghet eftersom de vet vad som komma skall och hur samarbetet är tänkt att ske. Strukturerna ger en tydlig startpunkt och bild för alla elever av hur samarbetet förväntas ske. Eleverna i en klass lär sig hur de olika strukturerna fungerar och igångsättande av ”grupparbeten” kräver inte långa och krångliga instruktioner.

    När jag genomför ovanstående struktur i min klass ser jag att livliga barn som annars har svårt att fokusera på uppgifter föll väl in samarbetet kring uppgiften. Likaså blev de barn som är blyga och försiktiga aktiva och deltog i dialogerna lika mycket som övriga barn.

    För de barn som ännu inte är läsande använder jag symboler på korten och ser till att de är tillräckligt förberedda för att kunna lyckas – samtidigt som jag enligt grundprinciperna för KL arbetar för att eleverna efterhand alltmer ska kunna inta en mer stöttade och coachande roll till sina kamraters lärande. Många strukturer har fördel av man fördelar olika roller, te.x. läsare eller sekreterare. Där kan jag styra så att var och en i en grupp får passande roller och därmed blir de istället stöttande för sina kamrater.

    Som lärare står jag och observerar hur elevernas samarbete fungerar – detta skiljer sig inte från andra klassrumssituationer – snarare tycker jag att jag har fått större möjligheter att hinna med att observera gruppen när de är upptagna av en struktur. Vid behov kan jag med en signal bryta aktiviteten och justera eller påminna om vissa regler. En stor del av Kooperativt Lärande handlar om att eleverna ska träna och utveckla sina samarbetsfärdigheter i alla situationer där samarbete sker. Jag märker att jag har blivit allt tydligare med att instruera eleverna hur deras samarbete förväntas ske. Varje struktur har också tydliga regler. Som i strukturen ovan, får man bara byta fråga med en och samma kamrat en gång. Man handklappar i luften för att markera ”att nu är det vi”. Den som står t.ex. närmst dörren ska börja. När man är klara berömmer och tackar man varandra. Vi talar om reglerna och vi modellar tillsammans och utvärderar och vid nästa tillfälle påminner om vad som kunde fungera bättre. Kooperativa lärandestrukturer pågår inte 100% av skoldagen. Barnen arbetar även enskilt.

    För mig är KL ett stöd att utveckla classroom management, att åstadkomma ett dialogiskt klassrum och att få till ett sociokulturellt lärande.

    Tack för frågorna Ulrika. Det här skulle ju kunna bli ett blogginlägg för sig.
    :-)
    Charlotte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *