Minnenas arv på schemat

augusti 17, 2016, 11:26 Marina Walker Marina Walker

I Lgr11 står det att ett historiskt perspektiv ger elever redskap att förstå och förändra deras egen tid. Genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser ska undervisningen bidra till att elever utvecklar kunskaper om det förflutna och förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet.

I Katarina Svennings klassrum är diskussionen alltid i fokus, oavsett ämne. Katarina är lärare i tyska och engelska i årskurs 7-9 på Dammfriskolan. Hon räds inte svåra frågor men menar att det kräver en hel del kunskap och ganska ofta en stor dos av mod.

– Jag upplever att det kan vara svårt att hitta ett djup i diskussioner. Många unga idag är distanserade till t ex andra världskrigets fasor och arv. De ser det inte som deras historia och det är inte självklart att du som lärare får ett känslomässigt engagemang. Det är andra krig och andra upplevelser som påverkar deras vardag och som engagerar dem till samtal och dialog, säger hon.

Flykt på schemat

När Katarina bjuder in till en av sina lektioner står temat flykt på schemat. Eleverna sitter i en halvcirkel i klassrummet, en placering som gör att alla ser varandra. Katarina inleder med en incheckning.

– Det innebär att var och en av eleverna får berätta hur de mår. Det är viktigt för att känna av klimatet i gruppen och elevernas förväntningar på lektionen. I varje undervisningssituation är det viktigt att vara medveten om eventuella hierarkier i grupper och skapa goda relationer som präglas av trygghet och öppenhet.

Katarina betonar förförståelse som viktigt och att eleverna ser att syfte och koppling till läroplanen är tydlig. För att uppmuntra till diskussioner ser hon det som viktigt att titta tillbaka till tidigare lektionsupplevelser och minnas.

– Det är krig i Sverige och ni måste fly mitt i natten. Ni måste bestämma ert vilket land ni ska fly till, vilka tre saker ni tar med er och varför, instruerar Katarina eleverna.

Katarina1

Katarina Svenning med elever

“Vi måste ta tillvara på de överlevandes berättelser”

Orden tillhör Frank Kelber i förordet till boken Minnenas Arv – Berättelser om Förintelsen och dess konsekvenser.

Boken som är en del av ett pedagogiskt programmaterial med samma namn, ligger till grund för Katarinas lektion. Den riktar sig till pedagoger i högstadiet och gymnasieskolan. Dess syfte är stimulera pedagoger och elevgrupper att gemensamt ta sig an svåra frågor, minska antisemitism, främlingsfientlighet samt öka förståelsen för människor på flykt.

– Minnenas arv utgår från tio intervjuer med överlevande från andra världskriget, deras barn och barnbarn. Minnen och konsekvenser av andra världskriget lever här och nu och det är viktigt att kunna dra paralleller till nutid, säger Lena Friblick och Anneli Evers från Xenofilia som står bakom materialet. 

Omslag_final kopia (hög upplösning)1

Plattform för diskussion

Katarina Svenning ser Minnenas Arv som en plattform att stå på för att diskutera begrepp som diskriminering och flykt, stereotyper och fördomar samt skapa ett öppet samtalsklimat i klassrummet.

– Varje människas historiebagage är betydelsefullt för att skapa förståelse för det okända och förebygga de fördomar som vi alla bär på mer eller mindre, säger hon.

“Vi trodde alla att vi skulle dö. Det var den 14 april 1945, dagen efter befriades Bergen-Belsen”.

Lea Gleitman, född i Polen 1924 är en av förintelsens få överlevande. Hon är precis som Frank Kelber en av huvudpersonerna i Minnenas arv. Under Malmö stads Stora Likarättsdag förra hösten föreläste Lea Gleitman om sina minnen av andra världskriget. Det är inga vackra minnen som hon delar med sig av. Det är en rak höger av minnesbilder från gettot i hemstaden, tvångsarbetslägret Gräben bei Striegau i Tyskland och dödsmarschen mot Begen-Belsen.

Hennes berättelse väcker frågor ur ett skolperspektiv. Hur kan Leas berättelse öppna upp för diskussioner i klassrummet där ett historiskt perspektiv ger eleverna redskap att förstå sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar? Och hur kopplas historien det till de krig som sker i dag?

Det har gått över sjuttio år sedan andra världskriget tog slut. Minnen och konsekvenser av kriget och flykten lever sig kvar och överlevandes minnen och upplevelser går i arv. De påverkar och berör.

Text och foto: Marina Walker
Omslagsbild: xenofilia


Anneli Evers föreläser om Minnenas arv på studiedagen den 27 september.
Under läsåret 2016/2017 erbjuds pedagoger i Malmö stad att delta i utbildningen Minnenas arv. Utbildningstillfällen för bokning finns på Pedagog Malmös kalendarium.

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *