Normkritik – vad, hur, varför?

september 20, 2016, 8:40 Susan Englund Susan Englund

Likabehandlingsgruppen på Komvux Malmö Södervärn arrangerade fortbildningsdag i september för alla enheter och personalgrupper inom skolan. Ämnet för dagen var Normkritik – vad, hur, varför? Madeleine Romero, socionom och arbetsmarknadssekreterare på PTSD-center, föreläste under förmiddagen. Resten av dagen ägnades åt lärande samtal och diskussioner i tvärgrupper.

– Lärande samtal är en samtalsmodell som handlar mer om att mötas än om att debattera. Om reflektion och utveckling. Vi vill fördjupa kunskapen i ämnet genom dessa träffar och utbyten av erfarenheter. På så vis skapar vi kontinuitet i likabehandlingsarbetet, säger Jennifer Brehmer, förstelärare och medlem i Likabehandlingsgruppen på Södervärn.

Madeleine Romero, socionom och arbetsmarknadssekreterare på PTSD-center.

Madeleine Romeros intresse för normkritik grundlades tidigt.

– Jag har ett eget engagemang för frågan, eftersom min mamma är från Sverige och min pappa från Filippinerna. Vad är essensen i dessa kulturer? Vad är svenskt? Vad är filippinskt? Det finns många perspektiv och frågeställningar här.

Kön, etnicitet och sin egen uppväxt på Kroksbäck i Malmö, var också faktorer som Madeleine kom in på. Liksom studierna vid Lunds universitet.

– Resan genom livet formar ens normer, naturligtvis, säger Madeleine.

Vad är en norm? Madeleine förklarar begreppet så här:

– En allmänt delad och underförstådd förväntan på ett beteende, som är bundet till tid och rum. Livsåskådning, klass, kultur, yrke, sexuell identitet, civilstånd och kön spelar också stor roll här.

Vad är då normkritik?

– Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på och förändra begränsande strukturer och normer istället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen, säger Madeleine.

Makt och normalitet diskuterades också.

– Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen. Men makt kan också utövas på indirekt väg, berättar Madeleine. Då handlar det i regel om privilegier som man är omedveten om.

Privilege is when you think something is not a problem because it’s not a problem to you personally, står det på en av Madeleines bilder.

– När man inte är medveten om sitt privilegium är det lätt att såra andra människor – helt omedvetet, för man känner inte till problemen som andra kanske upplever. Och det kan ju vara mycket provocerande. Därför är det viktigt att se saker ur olika synvinklar.

Hur kan vi utmana normerna för att öka inkludering?

– I skolans värld genom att ha ett pågående samtal om detta över ämnesgränser, personalgränser, a-lagsgränser och så vidare.  Genom att röra sig i olika grupper. Att tänka på normer och diskrimineringsgrunder när du gör undervisningsmaterial.  Att tänka på olika perspektiv och tillgänglighet. Vilka får synas och ta plats i undervisningsmaterialet?

Att tänka på hur vi tilltalar varandra är enormt viktigt, menar Madeleine.

– Bemötandet, att ha fokus på den enskilde individen. Att vara medveten om sina privilegier och be om ursäkt när vi gör fel. Att inte utgå från att jag alltid har rätt. Det finns flera rätt!

Om att kränka någon, säger Madeleine:

– Risken är rätt stor att man gör det någon gång under sitt liv. Då får man bekänna sitt misstag och säga förlåt. Inte vara rädd för att fråga: Vad ska jag tänka på till en annan gång?

Skrivet av Susan Englund Susan Englund
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *