Tankar från ICSEI: Hur kan vi använda forskning och data i skolutveckling?

januari 12, 2017, 0:22 Marie Sjöblom Marie Sjöblom
Research word cloud with magnifying glass, concept

I måndags presenterade jag vårt (Jens Ideland, Marie Sjöblom, Eva Bringéus) paper ”Learning from teachers’ professional learning: how can evaluation be a tool to support on-going peer learning?” på ICSEI i Ottawa. Jag presenterade kort upplägget på gymnasiet/komvux kring det kollegiala lärandet och berättade om mina och Marie Sjöbloms erfarenheter av att göra en kvalitativ fallstudie av en pågående utvecklingsprocess på en skola. Våra tankar och idéer mottogs väl på ICSEI, och det blev en lång och intressant diskussion med åhörarna om kollegialt lärande och forskarutbildade lärares roll i utvecklingsarbeten.

Att det blev ett så intressant samtal tror jag hänger ihop med att vårt paper knöt an till en fråga som diskuterades mycket under konferensen: vilken roll kan forskning spela i skolornas utveckling och arbete? Ett av de dilemman som diskuterats är hur man ska kunna överbrygga gapet och få igång en bättre dialog mellan forskning och praktik: Hur kan den forskning som görs presenteras och återföras på ett sätt som gör att politiker, skolledare och lärare kan dra nytta av den?

En mycket intressant strömning är att många problematiserar idén bakom evidensbaserade skolor och skolutveckling. Det är inte den grundläggande tanken, att skolledare och lärare ska dra nytta av forskning och data, som ifrågasätts. Tvärtom har bland annat holländska forskare (ex. Schildkamps forskargrupp) fått mycket uppmärksamhet när de visat hur skolor kan och bör använda olika typer av data, både kvantitativa och kvalitativa, för att veta att de utvecklas i rätt riktning. Poängen med kritiken mot idén om evidens är i stället att vi bör se forskning och data som en utgångspunkt som måste överföras, ”testas” och anpassas i våra skolverksamheter – snarare än som färdiga recept och sanningar. Jag har tagit mig friheten att översätta en översikt av David Godfrey (UCL Institute of Education, London) som han använder för att synliggöra skillnader i synen på forskning och data mellan evidensbaserad och forskningsgrundad skolutveckling.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-11-kl-18-12-53

Fri översättning av modell publicerad i: Godfrey, D. (2016). Leadership of schools as research-led organisations in the English educational environment Cultivating a research-engaged school culture. Educational Management Administration & Leadership 44(2): 301-321.

Jag ser fram emot en diskussion om hur vi i Malmö kan dra nytta av data och forskning på bästa sätt!

Hälsningar från Ottawa,

Jens Ideland, lektor med inriktning mot övningsskolor och forskningsanknytning

Skrivet av Marie Sjöblom Marie Sjöblom
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *