Frågor jag ställer mig i ett flerstämmigt sorl i det flerspråkiga klassrummet

februari 27, 2017, 9:00 Språkutvecklarna PI Malmö Språkutvecklarna PI Malmö

“- I klassrummet talar vi svenska!”. Hur många gånger har jag sagt detta?  I all välmening har jag reagerat reptilsnabbt om jag hört något annat än svenska. Min övertygelse har varit att eleverna aldrig skulle utveckla sin svenska om de tilläts att uttrycka sig på sina modersmål. Jag personifierade den enspråkiga normen! Men saker och ting har förändrats … som tur är! Språksynen i klassrummen är ny! Det är både häftigt och lite läskigt!

Numera betraktar jag  alla språk som redskap för kunskapsutveckling. De är lika viktiga! Translanguaging är begreppet som återkommer oftare och oftare i böcker, artiklar och filmer om språkutveckling. Mycket kortfattat kan man förklara translanguaging som ett förhållningssätt som betraktar alla språk som likvärdiga och därmed flerspråkighet som en resurs för lärande och undervisning. Ett svenskt ord för detta är korsspråkande, vilket understryker att de olika språk en person behärskar korsbefruktar varandra och att den allmänna språkkompetensen fördjupas och förstärks om man använder alla sina språk vid kunskapsutveckling. För mer läsning kring begreppet finns några läsvärda artiklar samlade här.

Enkelt beskrivet kan translanguaging i klassrummet bl.a. synas genom:

  • att läraren låter eleverna se en film på sitt förstaspråk som förförståelse inför ett arbetsområde,
  • att läraren låter elever med samma förstaspråk arbeta tillsammans både då det gäller att skriva och att diskutera, innan man hjälps åt att uttrycka samma sak på svenska,
  • att läraren helt enkelt lär sig att hälsa på eleverna på deras språk och visar intresse för detta språk för att jämföra med svenskan,
  • att läraren och eleverna använder digitala översättningsverktyg,
  • att läraren ger hemuppgifter som ska lösas på modersmålet genom att t.ex. intervjua någon annan med samma språk,
  • att läraren ser till att det finns böcker på klassens alla språk och att elevernas uppmuntras att läsa dem.,

Det viktigaste är lärarens attityd till olika språk. Hen ska  medvetet lämna den enspråkiga normen och öppna dörren till ett flerspråkigt klassrum!

Exemplen ovan väcker dock en del frågor.

  • Kan jag vara säker på att eleverna pratar om det de ska?  Om jag inte kan elevernas språk kan jag inte vara helt säker, men elevernas kroppsspråk förstärker oftast det de säger.  Ett engagemang kring en krävande uppgift ser annorlunda ut än småprat eller taskiga ord till någon. Jag måste med andra ord släppa på mitt kontrollbehov och visa mina elever tilltro.
  • Hur jag kan veta att en film verkligen skildrar innehållet på ett objektivt sätt?  Jag tänker att här behöver jag min kollegas hjälp. Samarbetet med modersmålslärare och/eller studiehandledare är viktigt i det flerspråkiga klassrummet. Ensam är inte stark!
  • Vad gör jag om inte svenskan utvecklas?  Först och främst måste jag veta hur ett andraspråk utvecklas och därmed förstå vilka steg i språkutvecklingen jag kan förvänta mig. Jag måste också kunna skilja på inlärarspråk och gruppspråk. Jag organiserar undervisningen med mycket interaktion och stöttning  för att få igång språkutvecklingen. Mitt förhållningssätt är att min undervisning gör skillnad, så jag skruvar ytterligare på den!
  • När är det ok att rätta svenskan? Naturligtvis ska jag visa på en utvecklad korrekt svenska i modelltexter. Jag rättar elevernas språk i den utsträckning jag anser vara utvecklande för den enskilda eleven. Innehållet ska dock alltid vara kognitivt utmanande och få lov att uttryckas på elevens förstaspråk också. En andraspråkselev behöver mycket explicit undervisning kring språket. Det är just därför hen ska läsa svenska som andraspråk!

Det flerspråkiga klassrummet är tillåtande. Där sätts kunskap i centrum och värdesätts oavsett vilket språk den uttrycks på. Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet är självklart annorlunda än det var i det enspråkiga. Den förändrade språksynen kräver nya metoder och samarbete.

Att befinna sig i ett flerstämmigt sorl i ett flerspråkigt klassrum är häftigt!  

Andraspråksforskningen konkretiseras!

J’adore!

Text: Cristina Nordman

Fler länktips:

Björn Kindenberg (red.); Flerspråkighet som resurs

Anna Kaya; Ny i svenska skolan

Skrivet av Språkutvecklarna PI Malmö Språkutvecklarna PI Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

2 kommentarer

  • Margaretha Linder Rose'n

    Å vilken spännande text, skulle så gärna vilja göra samma jämförelse med förskolan. Här är ju lite riktlinjen ”alla föds med 100 språk och vi berövar barnen på 99”

  • Katarina Hjärpe

    Många bra tips, tack ska du ha! När det gäller filmer kommer jag att tänka på ne.se/play som har filmer på flera olika språk kring vissa ämnesområden. Allt finns ju inte där, men lite grann i alla fall!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *