Vi planerar ett nytt tema – Vatten och luft

img_1695

img_1695

Vårt rymden tema är avslutat och nu är det dags för ett nytt tema för våra årskurs 2 elever. Vi ska inom snar framtid ha ett samarbete med Drömmarnas hus genom skapande skola som ska handla om havet. Då tyckte vi det passade bra att arbeta med tema – vatten och luft.

Hur tänker vi då när vi planerar upp ett nytt arbetsområde? Många bitar ska vi förhålla oss till och våra elever ska hela tiden vara i fokus. Vårt planeringsarbete går i en viss ordning. Vi börjar alltid titta på kunskapskravet i det aktuella ämnet. Vad är det som ska bedömas? I ämnet NO står det bl.a. följande i kunskapskravet för år 3:

  • Eleven kan ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av undersökningar som handlar om vatten och luft.
  • Eleven kan separera lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

När vi tittat på kunskapskravet går vi vidare till bedömningen. Vad ska bedömas och hur ska det gå till? Att just fundera kring bedömningen och bedömningens utformning innan vi planerar vår undervisning är jätteviktigt. Hur ska vi annars kunna säkerställa att vår undervisning systematiskt leder våra elever mot målen?

Efter att själva bedömningsuppgifterna är bestämda är det dags att fundera kring själva undervisningen. Hur ska jag lägga upp undervisningen så att alla elever får rätt förutsättningar att nå målen? Återigen utgår vi från vår elevgrupp. Vem har vi i vår elevgrupp och vilka specifika behov finns det hos våra elever? Oavsett om du har en elev med en funktionsnedsättning eller inte, om en elev är nyanländ eller inte måste du anpassa undervisningen så att alla elevers behov blir tillgodosedda. Hos oss på Rosengårdsskolan är ledning och stimulans i klassrummet jätteviktigt. Många saker som vi gör hamnar just där, under ledning och stimulans, eftersom vi kan se att alla elever, oavsett behov, gynnas. För en del elever räcker inte ledning och stimulans och då måste vi komplettera med extra anpassningar för dessa elever.

När vi planerar upp vår undervisning utgår vi från cirkelmodellen som är en metod som används i bl.a. genrepedagogiken. Denna metod kan vi tala varmt om hur länge som helst. Den skapar rätt förutsättningar för lärande och våra elever hade inte varit där de är idag om vi inte arbetat enligt denna metod. Har du inte provat den ännu så gör det!

cirkelmodellen

Bild: Mia Moberg Leg. logoped, Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2016

Cirkelmodellen består av 4 viktiga faser. I  steg 1 bygger vi upp kunskap om det aktuella ämnesområdet tillsammans med eleverna. Vi startar då med att ta reda på elevernas förkunskaper för att veta vart våra elever befinner sig kunskapsmässigt inom ämnesområdet. I den här fasen handlar det om att boosta eleverna med så mycket fakta i ämnet som möjligt.

Det handlar om att tala, lyssna och läsa. Vi samlar ämnesspecifika begrepp i en ordbank, väl synligt, i klassrummet tillsammans med bildstöd. Dessa ord arbetar vi aktivt med hela tiden genom att samtala om dess betydelse, använda modellmeningar där orden ingår, para ihop rätt ord med rätt bild o.s.v. Vi tar reda på elevernas frågor, vad vill de veta mer om i ämnet? Vi läser och diskuterar olika typer av texter, t.ex. skönlitterära och faktatexter. Vi ser olika filmer, gör experiment och kanske åker vi iväg på någon utflykt. Den här fasen är jätteviktig, det är i den här fasen som grunden läggs till hur väl eleverna ska lyckas i resterande faser.

I fas 2 tittar vi tillsammans på de olika texternas syften. Hur är texterna uppbyggda och vilka typiska drag har de? Vi jämför olika texter inom genren och texterna arbetas igenom på olika sätt genom t.ex. springdiktamen, lucktexter, meningar som hamnat huller om buller och som ska rekonstrueras m.m.

I fas 3 skriver vi den aktuella texten gemensamt. Eleverna författar och vi lärare fångar upp elevernas förslag, vi modellerar och guidar med fokus på innehåll, språk, stavning och interpunktion.

I den sista fasen, fas 4, är eleverna redo att skriva en text på egen hand. Av erfarenhet vet vi att efter cirkelmodellens 3 första faser har eleverna fått så mycket input att deras motivation och drivkraft fullständigt bubblar. Nu är de redo att få ner sina kunskaper på papper. De har fått rätt förutsättningar för att lyckas skriva en egen text på egen hand.

Våra eleverna får också vid uppstarten av ett nytt tema ta del av vår lokalpedagogiska planering i en förenklad form. Denna planering sitter uppe i klassrummet i form av en plansch. På denna plansch framgår det vad eleverna ska kunna när vi är klara med arbetsområdet. De ämnesspecifika begreppen finns också med tillsammans med bildstöd. Vi ger också våra elever en matris med 3 olika nivåer. Tack vare detta vet eleverna vad som förväntas av dem och alla elever strävar mot den högsta nivån.fullsizerender-7

skarmklipp-vatten-och-luft-1

skarmklipp-2-vatten-och-luft

(Bilderna i matriserna är tagna från: Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2016)

Ja, så här kan ett planeringsarbete i år 2 se ut på Rosengårdsskolan. Vi ser framemot en ny spännande resa tillsammans med våra elever i vattnet och luftens värld! :-)

Skrivet av Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *