Internationella skolbiblioteket i Malmö

1 månad, 9:37 Karin Ahlstedt Karin Ahlstedt

Drygt hälften av Malmös skolelever och förskolebarn har ett annat modersmål än svenska. Det finns därmed många språk representerade bland våra barn och unga. Frågan är om det i så fall finns behov av att öka tillgängligheten av litteratur på dessa språk – och i så fall hur?

Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skolbibliotek bör ge tillgång till litteratur på elevernas olika språk. I Språklagen, läro- och kursplaner och i Skolinspektionens riktlinjer för skolbibliotek, finns det motiveringar för att arbeta mångspråkigt. Hur görs i så fall detta på bästa sätt utifrån elevernas behov?

Torbjörn Johanssons "Alla är" Foto: Karin Ahlstedt

Torbjörn Johanssons konstverk Alla är i Växjö. ”Det har blivit så tydligt för mig när jag ser nya medlemmar i familjen hur viktigt det är att kunna språket för att kunna ta till sig ny kultur och för att själv kunna uttrycka sig. Man försöker hitta vägar att göra sig förstådd, men utan kunskap i språket får vi inte tillgång till det fria ordet även om det är vår allas lagliga rätt att uttrycka vår åsikt”, säger Torbjörn. Foto: Karin Ahlstedt

Folkbiblioteket och skolbiblioteket har olika uppdrag

Folkbiblioteken i Malmö har relativt god tillgång till litteratur på andra modersmål än svenska, men hur ser det ut på skolbiblioteken? Väldigt varierat och olikvärdigt, om du frågar mig. Vissa skolor har haft möjlighet att bygga upp mångspråkiga samlingar, medan andra skolor helt och hållet saknar böcker på andra språk än svenska. Trots att folkbiblioteken har en hel del litteratur på mångspråk, så är det viktigt att att förstå skillnaden i uppdrag. Skolbibliotekets uppdrag står i korrelation till skolans styrdokument och målformuleringar. Skolbibliotekarien är en pedagogisk resurs som stöttar elevers lärande i linje med kurs- och läroplaner. Det är naturligtvis samma barn det handlar om – skola och fritid hänger såklart ihop. Samverkan mellan biblioteksformerna är därför oerhört viktigt. Folkbiblioteken möter många av Malmös barn, men skolorna möter ännu fler. Som en integrerad del av skolan spelar skolbiblioteket en viktig roll för elever och inte minst elever med andra modersmål än svenska. Genom att jobba integrerat med undervisningen och bidra med kunskap om mångspråkig litteratur, databaser och andra webbresurser medverkar skolbibliotekarien till att främja elevernas flerspråkighet. Forskning visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig ett nytt språk, som till exempel svenska. Den som kan sitt modersmål bra uppnår i allmänhet bättre resultat även i övriga ämnen.

Ett internationellt skolbibliotek i Malmö?

Som enskild skola kan det vara svårt att hålla biblioteket uppdaterat, aktuellt och behovsanpassat vad gäller litteratur på andra språk än svenska. Inte minst med tanke på att språken varierar över tid och att elever flyttar på sig. Medier ska väljas ut, köpas in och hanteras. Verksamhet ska planeras, genomföras och följas upp. Detta är något som kräver både tid och kompetens. I synnerhet mindre skolenheter eller skolor med en stor mängd olika språk representerade (som kanske bara talas av ett fåtal av elever) kan uppleva att bördan blir stor. I flera kommuner har huvudmannen därför valt att organisera centrala skolbibliotek med mångspråkslitteratur för att litteraturen sedan ska kunna följa eleverna. Exempel på kommuner som satsat centralt är bland annat Mölndal, Växjö och Stockholm. Varje skola och förskola kan låna litteratur från det centrala skolbiblioteket. I Skåne satsade regionen centralt med ett särskilt fokus på just mångspråkighet. Här valde man att fördela ansvaret för de olika språken på olika folkbibliotek. Detta utesluter inte att man inte kan göra en liknande satsning för skolbiblioteken, men med en central och gemensam resurssamling som kan fördelas efter behov. Frågan är om det finns behov ett internationellt skolbibliotek i Malmö? I så fall varför och hur?

Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket.

Skrivet av Karin Ahlstedt Karin Ahlstedt
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

9 kommentarer

  • Ja! Absolut att det finns ett behov av detta!

    • Karin Ahlstedt

      Om det behövs, så behöver verkligen frågan lyftas på högre nivå. För någon måste ju betala.

  • Katarina Hjärpe

    Jag tror inte att ett centralt skolbibliotek kan ersätta satsningar på mångspråk som görs på skolornas egna bibliotek, men däremot vore det utmärkt som komplement. Dels för att samla in kompetens kring hur man kan arbeta, pedagogiska resurser osv. Dels för att bygga upp ett bestånd just för de mindre vanliga språken. Som ni påpekar händer det ju att språk bara talas av enstaka elever. Då vore det praktiskt att kunna låna in böcker/medier som byts ut efterhand, så att eleven ändå får tillgång till ett rimligt antal texter på sitt eget språk. Det kanske dessutom vore enklare för ett centralt bibliotek att kvalitetssäkra beståndet, med personer som talar de olika språken. Jag vet att det ibland har tagit rätt lång tid innan jag själv har upptäckt att någon bok som finns i beståndet är undermålig, t.ex. maskinöversatt.

    • Karin Ahlstedt

      Jag håller absolut med dig i att det i så fall inte ska ersätta de satsningar som görs på skolornas egna bibliotek, utan ett centralt bibliotek kan fungera som komplement. Och i så fall fungera precis som du också nämner. Men det kommer såklart att kräva resurser i form av tid och kompetens. Frågan är också om man vill ha en central depå eller en central verksamhet?

  • Lina Svanbrink

    Tycker definitivt att det behövs, precis som Katarina skriver så kan det vara svårt att veta om titlar på mångspråk håller bra kvalitet och det är ganska tidskrävande att förvärva. Det känns som att det är lite resursslöseri om varje skolbibliotek ska göra samma arbete. Antingen ett mångspråksbibliotek med depåer eller kanske gemensamma inköp. Men visst måste det till mer ekonomiska resurser. Titlar på mångspråk kostar ju dessutom ganska mycket mer än titlar på svenska.

  • Petra Alfe Åslund

    Jaaa!!!
    Är rätt nyanställd lärare i Malmö stad och blev ganska förvånad över att skolbiblioteket inte hade några böcker alls på exv. arabiska, som nog är det vanligaste modersmålet vid sidan av svenska på min skola. I den lilla kommun där jag arbetade tidigare med ganska få flerspråkiga elever, fanns det möjlighet till fjärrlån både internt inom skolbiblioteken och i viss mån externt från folkbibliotek. Jag jobbade ofta med sk tvillingläsning på modersmål/svenska. Fick veta att en del skolor hade satsat och därför hade boksamlingar, men att dessa inte ”lånades ut” till andra skolbibliotek. Inte särskilt likvärdigt, tycker jag!
    Trodde att Malmö skulle vara ett flerspråkigt paradis, med god samordning och gott samarbete när det gällde just bokbeståndet på skolbiblioteken.
    Så istället har jag nu med stöd från skolledning (och extrapengar till nyanlända) börjat samla tvillingar på ar/Sv, men utbudet är obefintligt på exv. Polska, ryska, dari, spanska, kurmanji, sorani, somaliska…
    Så jaaa! Ett internationellt, uppdaterat och GEMENSAMT skolbibliotek är en underbar idé. Alla skolor bidrar, alla skolor har tillgång.

    • Ja, visst vore det fantastiskt med ett internationellt, uppdaterat och GEMENSAMT skolbibliotek i Malmö. Jag vet inte vilken skola du arbetar på, men lyft gärna dina tankar med skolledningen. Gillar ”Alla skolor bidrar, alla skolor har tillgång.” Det kanske kan vara en väg att gå…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *