Intervjuundersökning om kollegialt lärande

juni 28, 2017, 15:40 Marie Sjöblom Marie Sjöblom

Under läsåret 17/18 har en stor undersökning om kollegialt lärande genomförts på alla kommunala gymnasieskolor och komvux i Malmö. Totalt har 33 fokusgruppsintervjuer hållits med skolledare och förstelärare från varje skola för att försöka ta fram faktorer som påverkar det kollegiala lärandet positivt respektive negativt, samt identifiera vad nästa steg i det kollegiala lärandet kan vara. Med kollegialt lärande menas att lärare på ett strukturerat, fokuserat och långsiktigt sätt gemensamt utvecklar kunskaper och färdigheter kring undervisningen som leder till reella förändringar i klassrummet

Intervjuerna har sammanförts med röster från enkätundersökningen kring förstelärarreformen i vilken 543 lärare, specialpedagoger, förstelärare och skolledare deltagit. Ett av frågeområdena i enkäten handlar om kollegialt lärande, vilket gör att undersökningarna går in i och kompletterar varandra. Under våren har sedan intresserade skolor fått boka in sig på så kallade “lokala återkopplingar”, där de skolvisa sammanslagna resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen diskuterats.

Vad visar då resultaten om vi sammanfattar alla skolornas svar? Nedan finns en lista med åtta viktiga punkter:

  1. Det kollegiala lärandet är igång på samtliga 16 enheter. På några skolor är inte alla lärare med ännu, men processerna är igång, och det finns tankar kring att kollegialt lärande är en form av kompetensutveckling som alla lärare ska delta i för att gemensamt utveckla undervisningen.
  2. Det tycks finnas olika definitioner av kollegialt lärande. På vissa skolor kallas alla former av kollegialt samarbete för kollegialt lärande, medan på andra används begreppet inte medvetet bland lärarna. Till exempel på en skola där alla lärare deltar i läslyftet svarar likväl nästan 60% att de inte berörs av kollegialt lärande. Slutsaten är att det verkar finnas ett behov av att diskutera begrepp/definitioner och skapa en metaspråk kring hur vi arbetar med skolutveckling.
  3. Struktur och tid för kollegialt lärande är viktigt. När det finns en tydlig struktur, med avsatt tid i konferensschemat för lärare och förstelärare att träffas, tycks det kollegiala lärandet fungera bättre. Stödet som finns i forskning (Timperley, 2013; Cordingley, 2005; Harris, 2014) för att kollegialt lärande ger effekt, gäller just fokuserat, strukturerat och långsiktigt arbete med fokus på elevers lärande, inte alla typer av kollegialt samarbete.
  4. Fokus för innehållet i det kollegiala lärandet varierar mellan skolorna, även om det ofta är kopplat till de av politiken prioriterade områdena matematikutveckling, språkutveckling, ikt-utveckling eller formativ bedömning. Även om fokusområdena varierar är målet kring ökad måluppfyllelse för eleverna något som syns i samtliga intervjusvar. En intressant aspekt här är att endast ca 20% av lärarna svarar i enkätundersökningen att de berörs av förstelärarnas arbete med ämnesdidaktik. En fråga som därför ofta ställts i de lokala återkopplingarna är: hur arbetar vi med kollegialt lärande så att det får genomslag i ämnena? (Det behöver ju komma ner i klassrummen och ämnena för att få genomslag för elevernas lärande!)
  5. Långsiktighet är viktigt och på flera håll finns både 1-årsplaner och 3-årsplaner för det kollegiala lärandet. På skolor med osäkerhet kring organisationen (till exempel pga flytt av program till andra skolor) är det svårt att planera långsiktigt.
  6. Alla som arbetar på skolan har olika roller i det kollegiala lärandet. Oftast ansvarar skolledarna för organisation och struktur, medan förstelärarna arbetar med implementeringen. Det är därför viktigt att kommunikationen mellan skolledarna-lärarna-förstelärarna-specialpedagogerna fungerar och att det finns tider att träffas för att diskutera planering av kollegialt lärande.
  7. Effekter av det kollegiala lärandet är svåra att mäta, speciellt gällande elevers lärande. Många skolor önskar extra stöd kring detta. Gällande lärares lärande nämns förbättringar kring öppnare samtalsklimat samt djupare pedagogiska diskussioner. Samtliga skolor nämner att det är svårt att mäta elevers lärande. En tanke är att ibland kanske “mäta” behöver bytas ut mot “utvärdera” eller “undersöka” istället?!
  8. Gällande nästa steg svarar många skolledare och förstelärare att det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen och skapa kontinuitet och fortsatt struktur i det kollegiala lärandet.

Här finns hela rapporten från intervjuundersökningen gällande samtliga 16 skolor:
Intervjuundersökning kring kollegialt lärande på AGVF vt17

Vid frågor är ni välkomna att kontakta oss som arbetat med intervjuundersökningen:
Marie Sjöblom (lektor kollegialt lärande)
marie.sjoblom@malmo.se
Klas Peterson (förstelärare med inriktning systematiskt kvalitetsarbete)
klas.peterson@malmo.se

Vid frågor gällande enkätundersökningen om förstelärarreformen, får ni gärna kontakta
Jens Ideland (lektor övningsskolor/forskningsanknytning)
jens.ideland@malmo.se

Referenser
Cordingley P., Bell M., Thomason S., Firth A. (2005). The impact of collaborative continuing professional development (CPD) on classroom teaching and learning. Review: How do collaborative and sustained CPD and sustained but not collaborative CPD affect teaching and learning? Research Evidence in Education Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London.

Grundskoleförvaltningen & Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (2017). Förstelärarenkäten Rapport. Hämtad från:
https://komin.malmo.se/download/18.6816c1d315c51f8fbfa72400/1496145949500/Rapport+f%C3%B6rstel%C3%A4rarenk%C3%A4t+slutlig.pdf

Harris, A. (2014). Distributed leadership matters. Perspectives, practicalities, and potential. Thousand Oaks: Corwin.

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Skrivet av Marie Sjöblom Marie Sjöblom
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *