Mottagandet av nyanlända elever på Malmös skolor

juli 3, 2017, 20:39 Petra Marti Tanaka Petra Marti Tanaka

Under det gångna läsåret har omkring 400 nyanlända elever registrerats, vilket innebär att de flesta skolor i Malmö Stad tagit har emot nyanlända elever. Några skolor är sedan länge vana vid att ta emot nyanlända elever och hade redan innan ändringen i skollagen den 1 januari 2016 fungerande rutiner för mottagandet.  Men många skolor i Malmö har haft behov av stöd inom mottagandet av nyanlända, närmare bestämt inom upprättandet av riktlinjer och rutiner som passar för verksamheten och inom kartläggning och bedömning samt implementering av denna i undervisningen. Under läsåret har ungefär 40 skolor tagit del av olika stödinsatser riktade mot nyanlända elever. Insatserna har skräddarsytts efter varje skolas behov och har riktat sig mot olika målgrupper skolledning, pedagogisk personal och EHT. Målet har varit att sprida goda exempel mellan skolor för likvärdighet och hög kvalitet inom Malmö stad.

En viktig punkt har varit att förtydliga skollagens och Malmö stads rekommendationer om insatser för nyanlända elever, exempelvis vad som gäller för bl.a. förberedelseklass, studiehandledning och prioriterad timplan. Men det har även varit viktigt att understryka att för de nyanlända eleverna gäller naturligtvis även rätt till extra anpassningar och särskilt stöd, precis som för alla elever.  Det handlar först och främst om att utveckla en språkutvecklande undervisning i alla ämnen, exempelvis med bildstöd och förförståelse.  Det handlar ofta om att hitta pedagogiska anpassningar för eleverna som t.ex. digitala hjälpmedel och läromedel. Ibland handlar det även om att eleven behöver särskilt stöd, och det är då viktigt att en utredning om detta görs så fort som möjligt så eleven kan få det stöd hen har rätt till för att utvecklas mot målen. Många nyanlända elever kan inte läsa och skriva och det kan vara svårt att avgöra vad som beror på vad. Har eleven ännu inte lärt sig att läsa och skriva eller kan det bero på någon svårighet? Det är en komplex bedömning där en måste se till elevens hela situation. Kartläggningen är en viktig nyckel, och därefter får man se åt vilket håll resultaten pekar.

De mest aktuella och kritiska områdena gällande mottagandet av nyanlända elever har varit följande:

Det är viktigt att man hittar individuella lösningar för de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp med olika förutsättningar och behov och de behöver olika insatser. Någon behöver stöd och någon behöver utmaningar. Någon behöver prioriterad timplan och någon behöver ämnesprövning. Det är viktigt att de insatser som finns att tillgå enligt riktlinjerna kommer eleverna till nytta.

Att kartlägga de nyanlända eleverna enligt Skolverkets riktlinjer är obligatoriskt, men vad händer efter kartläggningen? Hur sprids kartläggningen till undervisande lärare och hur bygger undervisningen vidare på elevernas kunskaper och förmågor, vilket är själva syftet med kartläggningen. Om kartläggningen inte sprids eller inte används i undervisningen kommer den inte eleven till nytta och förlorar då sitt värde. Det är viktigt att skolorna tar fram lokala rutiner för hur detta kan ske där all personal är involverad. Även Skolinspektionens senaste granskning tar upp detta.

Det är det viktigt att kartläggaren har rätt ämneskompetens för att kunna tolka elevens svar, ställa följdfrågor och göra rätt bedömning med koppling till kursplanerna. Eftersom bedömningen är komplex är det också viktigt att kartläggningar och bedömningar av resultaten diskuteras ämneslagsvis. De som undervisar nyanlända elever behöver kunskap om litteracitet och numeracitet, vad de innebär och hur de byggs upp, för att kunna implementera kartläggningens resultat till moment i undervisningen.  Som exempel är det är viktigt för att skapa en undervisning som är kognitivt utmanande även om eleven inte kan läsa och skriva.

Dessa områden behöver komma på agendan på skolor som tar emot nyanlända elever.  Olika skolor har naturligtvis olika förutsättningar men skolorna behöver lära av varandra för det finns mycket kompetens och erfarenhet inom Malmö stad. Under nästa läsår sker förändringar i Malmö stads mottagande av nyanlända elever.  Därmed kommer skolornas förutsättningar ör mottagandet att förändras och nya behov kan uppstå. Målet är att varje nyanländ elev som kommer till en skola i Malmö ska få ett mottagande som är väl förankrat i styrdokumenten och att personalen ska känna sig trygga med rutinerna för mottagandet och undervisningen, så att eleven kan få de bästa förutsättningarna.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Utbildningen–for-nyanlanda–elever-2014/

https://komin.malmo.se/download/18.4954288615727a36b9410904/1473922328995/Grundskolen%C3%A4mndens+riktlinjer+f%C3%B6r+arbetet+med+nyanl%C3%A4nda+elever.pdf

https://komin.malmo.se/download/18.4954288615727a36b9410904/1473922328995/Grundskolen%C3%A4mndens+riktlinjer+f%C3%B6r+arbetet+med+nyanl%C3%A4nda+elever.pdf

Skrivet av Petra Marti Tanaka Petra Marti Tanaka
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *