Vad kan man ha en skollogoped till?

augusti 14, 2017, 13:00 Ida Rosqvist Ida Rosqvist

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så blir vi skollogopeder i Malmö (och landet i stort) bara fler och fler! Men vad kan man egentligen ha en skollogoped till? Jag har tidigare varit inne på skollogopedens roll och arbete i inläggen Logo-vadå för nånting? och  En dag hos skollogopeden. Jag har också beskrivit mitt uppdrag i blogginlägget Välkommen in i min vardag som skollogoped  på Skola365.

I det här inlägget tänkte jag ge lite mer exempel på arbetsuppgifter som kan ingå i uppdraget som skollogoped. Eftersom vi inte är en lagstadgad profession inom elevhälsan (ännu!) är det fortfarande fritt fram för skolledare och kommuner att själva påverka hur vår kompetens ska utnyttjas inom den enskilda skolan eller kommunen.

Hur uppdraget som skollogoped ser ut skiljer sig ofta en hel del åt om man är anställd inom en kommuns centrala elevhälsa/resursteam eller liknande eller om man, som jag (och de flesta andra skollogopeder inom Malmö Stad), är anställd direkt på en skola och det är det senare som jag utgår från i det här inlägget.

Logopedens utbildning är en fyraårig tvärvetenskaplig utbildning inom språk, psykologi och medicin. Den ger bland annat kunskap inom typisk och avvikande språklig-, kommunikativ-, läs- och skriv-, matematisk-, utvecklingspsykologisk-, social- och emotionell utveckling. Den ger även kunskap om hur utveckling inom dessa områden kan stöttas.

Utöver detta ingår kunskaper kring talstörningar (såsom stamning och motoriska uttalsvårigheter), röstproblem (såsom heshet och rösttrötthet) samt medfödda och förvärvade neurologiska funktionsnedsättningar och skador. Även ätutveckling och ät- och sväljsvårigheter ingår i logopedens kompetens.

En stor del av utbildningen fokuserar på att ge kunskap om utvecklingsbaserade funktionsnedsättningar som kan påverka inlärning och socialt samspel (såsom språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd, ADHD, specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt matematiska svårigheter) ur en tvärprofessionell synvinkel.

Efter examen utfärdas legitimation av Socialstyrelsen.

Huvudsakligt uppdrag är att genom ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd få eleverna att utvecklas så långt som är möjligt i relation till läroplanen.

Skollogopedens arbetet utgår från skolans styrdokument men regleras även av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
I min tjänst utgår jag från den ”omvända behovstriangeln”, d.v.s. mest tid läggs på direktarbete med de elever som har störst stödbehov. Nedan följer exempel på arbetsuppgifter som skollogopeder kan ha på en skola. Men som jag skrev tidigare har skolledning/kommun möjlighet att själva forma innehållet för en skollogopedtjänst.

LEDNING OCH STIMULANS

  • Generell kompetensutveckling inom exempelvis språk, kommunikation, läsning och skrivning
  • Specifik kompetensutveckling såsom TAKK och SymWriter
  • Delta i det generella utvecklandet av ledning och stimulans för alla elever
  • Ta fram och implementera bildstöd

EXTRA ANPASSNINGAR

  • Handledning och bollplank till pedagoger kring extra anpassningar (språkligt, läs och skriv, tidsuppfattning, struktur, socialt etc)
  • Kortare period av färdighetsträning
  • Ta fram material utifrån specifika elevers behov
  • Insatser kring alternativa verktyg
  • Ljudanpassning av klassrum samt samverka med hörselpedagog och pedagog vid hörselnedsättning

SÄRSKILT STÖD

  • Genomföra utredningar om särskilt stöd
  • Upprätta och utvärdera åtgärdsprogram
  • Långvariga perioder av färdighetsträning (muntlig och skriftlig språk- och kommunikationsutveckling)

Som med andra tjänster inom skolan få tillkommer en massa andra arbetsuppgifter och här kommer några exempel:

  • Sammanställa underlag samt ansöka till Kommunikationsskolan.
  • Inhämta av journalkopior från logopedmottagningen.
  • Överlämningar med t.ex. förskolan, logopedmottagningen, Bup och Habilitering.
  • Överlämningar med mottagande skola vid skolbyte.
  • Planera, förbereda och delta vid överlämningar till årskurs 7.
  • Samverkan med externa verksamheter såsom Bup och Hab, t.ex. samverkans/planeringsmöten samt bidra med underlag till utredningar.
  • Delta i resursteamsmöten, analysmöten, målkonferenser, EHT-konsultation etc.
  • Ansvara för utredningsgång, sammanställa underlag och skicka remiss till logopedmottagningen.
  • Ansöka och delta i processen vid psykologutredningar/insatser (föräldrasamtal inför, formulera och skicka in ansökan, delta vid uppdragssamtal, delta vid återkopplingssamtal, bidra till att tolka effekt av resultat i skolvardagen).
  • Bidra till pedagogisk bedömning inför ansökan till särskola.
  • Sammanställa underlag och ansöka om tilläggsbelopp.
  • Göra klassrumsobservationer på individ- och gruppnivå kring exempelvis skapandet av en språkligt och kommunikativt tillgänglig lärmiljö.
  • Rådgöra kring vidare kartläggningar på individnivå.
  • Samverka med pedagoger, speciallärare och specialpedagoger vid pedagogiska kartläggningar.
  • Delta i skolövergripande utvecklingsarbete kring t.ex. rutiner, screening, samverkan etc.
  • Samverkan med pedagoger och övriga stödfunktioner/EHT för att få en helhetsbild kring planering och insatser på individnivå.
  • Föräldrasamtal kring elevens stödbehov och konsekvenser av svårigheter på kort och lång sikt. Bidra till att föräldrar får kunskap och insikt i hur de kan stötta sina barn.
  • Föräldrasamtal för att konkretisera resultat av gjorda psykologiska och/eller logopediska utredningar
  • Rådgöra kring samt ev. stötta vid behov av remiss/egenremiss till logopedmottagningen för icke-inlärningsrelaterade logopediska frågor såsom stamning, röstproblem och uttalssvårigheter.
  • Delta vid utvecklingssamtal.
  • Delta vid inskrivningssamtal i förskoleklass för elever med kända behov.
  • Delta vid övriga föräldrasamtal vid frågor kring språk, läs och skriv, kommunikation etc.
  • Bidra med kompletterande kompetens vid tillfällen för kollegialt lärande.

Det här var några exempel på vad en skola kan ha en skollogoped till. Ganska mycket, va? En del kan säkert tänka att mycket överlappar med vad speciallärare och specialpedagoger kan göra och det är absolut ofta så! Däremot betyder inte det att man ska tänka att skollogoped är istället för utan tillsammans med speciallärare/pedagog. Vi har olika kompetenser och allra bäst blir det när vi har ett välfungerande samarbete där vi tillsammans kommer längre än vad vi gjort var för sig!

Arbetar du själv som skollogoped eller har du anställt en skollogoped? Kommentera gärna om denne har annat uppdrag/arbetsuppgifter än de jag gett exempel på!

Skrivet av Ida Rosqvist Ida Rosqvist
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

  • Britt Mattsson

    Hej!

    Mycket intressant läsning och vad mycket du gör. Din pyramid var mycket intressant och på särskilt stöd där föll en av rubrikerna bort för mig eftersom jag är ensamlogoped i skolan i kommunen, dvs jag har cirka 4000 elever! Och förskolebarnen är inte inräknat i detta i och med att jag inte har dom! Och det var rubriken långvariga perioder av färdighetsträning. Här kan jag inte ha någon behandling på något barn. Föräldrarna kan få vara med när jag tränar tex ”R” som är ett ”stort” problem hos lärarna! Då kan jag visa föräldrarna hur dom ska göra å så får dom gå hem och träna själv.
    Ska lämna detta till min chef och argumentera för en till logopedtjänst! För vi behövs. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att utföra dyslexiutredningar, informera föräldrar och personal om barns språkliga svårigheter, ge tips och råd. För här uppe avslutar landsinget barnen vid 6-års ålder då blir det skolans ansvar men skolan har inte resurser och hur långt räcker jag?
    Tack för en mycket bra skriven presentation av skollogoped! Min dröm är att bli en logoped på varje skola här i stan! Få se när jag når dit!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *