Stapelbäddsskolan satsar på skolbibliotek

2 veckor, 10:32 Maria Lindroth Maria Lindroth

Stapelbäddskolan, som slog upp sina portar för ett år sedan, valde att satsa på fackutbildad bibliotekarie från start. Henrik Urbanusson började sin tjänst som skolbibliotekarie i februari. Under den korta tid som förflutit har skolbiblioteket redan blivit en välintegrerad del av skolverksamheten. Henriks kompetens och erfarenhet i kombination med en skolledning som synliggör skolbiblioteket är hemligheten bakom framgången.

Henrik tar emot i det nya fräscha biblioteket, demonstrerar stolt tekniska finesser och fräck design. Flera nya skolor som invigts de senaste åren, har fina påkostade bibliotekslokaler, men har inte haft möjlighet att satsa på heltidsbemanning och material. Stapelbäddsskolan insåg att en skolbibliotekarie skapar mervärde för alla elever på skolan.

Henrik har tidigare arbetat på skolbibliotek i Höllviken. I Vellinge kommun finns en välutvecklad skolbiblioteksverksamhet och Henrik förde med sig såväl erfarenhet som goda idéer därifrån. Han visste direkt hur han ville organisera biblioteket och arbeta med eleverna.

-Jag fortsatte där jag slutade mitt gamla jobb, säger han.

Han blev mottagen med öppna armar på skolan. Skolledningen visar stort intresse och lyfter och synliggör skolbiblioteket. Henrik har regelbundna möten med ledningen för att skapa samsyn. Ledningen möjliggör samarbete mellan skolbibliotek och pedagoger genom att frigöra tid för möten.

Projekt i alla årskurser

Vid terminsstart samlar Henrik lärarna årskursvis och presenterar idéer till projekt och arbetsområden som han utarbetat. Det är sedan fritt fram för lärarna att haka på och hittills har samtliga tackat ja! Det finns en mycket positiv syn på skolbibliotek bland skolans lärarkår.

Stapelbäddskolan har cirka 430 elever i år F-3. På sikt ska skolan växa till en F-6-skola. Henrik introducerar olika områden för respektive årskurs.

Skolan är angelägen att starta tidigt med språkutveckling i förskoleklasserna. Henrik besöker årets sex f-klasser redan andra veckan på terminen för att presentera sig. Någon månad in på terminen drar han igång projektet”bilderboken”. Det bygger på åtta utvalda titlar och har olika syften och mål.  Böcker i serier och medberättande, där barnen är aktiva, fungerar bra med de minsta. Ett annat koncept är bilderböcker där Henrik samtalar med barnen kring olika teman.

I årskurs 1 pratar Henrik om tryckta och digitala källor. Barnen får göra faktasökningar. Parallellt läses högt ur en temakopplad, skönlitterär bok vid återkommande tillfällen under terminen. Boken får utgöra fond i boktips och boksamtal av fakta- och skönlitterära böcker på det valda temat. Arbetet avslutas med att eleverna ställer ut egenformulerade gåtor i biblioteket.

Läslust är temat för årskurs 2-eleverna. De arbetar med medier, genrer och olika berättandeformer. Bland annat får de pröva på att göra egna bokomslag där de blandar genrer. Temat involverar även bokpiloter, som bokpratar för sina klasskamrater.

I årskurs 3 gör barnen skoltidningar. Henrik inleder med lektioner där han berättar om olika slags tidningar och hur en tidning är uppbyggd med till exempel artiklar och ledare. Informationssökning och källkritik ingår också. Barnen får resonera kring en falsk hemsida och påhittade intervjuer. Därefter delas barnen upp på fyra redaktioner och skrivandet vidtar. Här är det lärare som leder arbetet. Resultatet blir en snygg och intressant skoltidning.

Samarbete viktigt

Utöver projekten han bedriver årskursvis, är alla klasser schemalagda i biblioteket en gång i veckan i halvklass. Två gånger per termin håller Henrik bokprat. Han deltar även på föräldramöten, där han pratar om hur föräldrar kan vara goda läsförebilder, samt ger boktips. Samma information distribueras även skriftligt till föräldrarna.
Henrik har massor av idéer om hur han ska utveckla skolbiblioteksverksamheten framöver. I vår prövar han att införa mer källkritik med hjälp av det färdiga materialet Nosa på nätet från Statens medieråd. Han funderar också på hur den framtida utökningen med årskurs 4-6 ska struktureras.

Projekten han arbetar med i klasserna, ser han som ett sätt att tydliggöra skolbiblioteket som resurs. Några av projekten fungerar som modeller och kommer att tas över av lärare, några håller Henrik själv i och andra görs tillsammans. Målsättningen är att nå en så god samverkan som möjligt och integrera skolbiblioteket på ett naturligt sätt i elevernas vardag och i undervisningen.

Kollegialt samarbete inom och utanför skolan är något Henrik siktar på. I höst planeras ett samarbete med stadsdelbiblioteket Masten 2. Under namnet ”LÄS och återSKAPA ska eleverna få skapa kreativt utifrån en läsupplevelse.

Text och foto: Maria Lindroth

Skrivet av Maria Lindroth Maria Lindroth
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *