”Lär ungarna läsa i stället!”

1 vecka, 11:30 Marika Johansson Marika Johansson

En invändning som kan dyka upp när man talar om normkritisk pedagogik i skolan är att ”sånt där ska väl inte skolan syssla med? Lär ungarna läsa och räkna i stället!”. Som att de två vore ömsesidigt uteslutande (eller som att svenska och matte är skolans enda ämnen, eller som att bara barn går i skolan…). I skolan gör vi mer än en sak i taget, hela tiden. Fråga vilken lärare som helst.

Det är obestridligen så att en av skolans viktigaste uppgifter är att främja elevernas kunskapsinhämtning och kunskapsutveckling inom en rad områden. Ytterst syftar all pedagogik till detta. Men vad vet vi då om hur man lär och vilka förutsättningar som är mest gynnsamma för lärande? Bland annat visar aktuell forskning hur viktigt det sociala sammanhanget är. En känsla av trygghet, inkludering och delaktighet gör att eleven bättre förmår ta till sig kunskapsinnehållet (Kunskapsöversikt, Skolverket 2015). Därtill måste skolan och undervisningen också anpassas efter vårt föränderliga samhälles förutsättningar och behov.

En annan sak som modern skolforskning visar är att lärarens förväntningar på eleverna, och elevernas förväntningar på sig själva, påverkar resultaten (Hattie, McKinsey m.fl., Dweck m.fl). Om rådande normer och strukturer gör att dessa förväntningar är låga så inverkar det negativt på studieresultaten. Enkelt uttryckt, vare sig du – eller din elev – tror att hen kommer att lyckas eller ej, så får ni förmodligen rätt.

Den normkritiska pedagogikens uppgift är bland annat att identifiera och förändra normer i skolan och hos eleverna själva som negativt påverkar förväntningarna, till exempel att pojkar är stökiga, att flickor inte tar plats eller att yrkeselever är sämre på ”pluggämnen”. Många mattelärare kan berätta om hur de brottas med uppfattningen att matematik är ett ”talangämne” och alltså något man kan vara förutbestämt ”dålig på”, vilket leder till att många elever ger upp innan de ens fått en chans att lära. Om vi lyckas förändra normföreställningen och luckra upp bilden av vem som är bra på vad, samt skapa en känsla av inkludering och delaktighet i skolan, så får alla elever bättre förutsättningar att lyckas med sina studier.

Alldeles oavsett vad man tycker om värdegrundsuppdraget i skollagen och läroplanerna, diskrimineringslagstiftningen, Malmö Stads politiska mål eller de politiska nämndsmålen för skolförvaltningarna i Malmö, så är normkritiken pedagogiskt relevant. Så när någon säger ”Lär ungarna läsa i stället!”, svarar jag – ”Det är ju det jag gör!”.

Skrivet av Marika Johansson Marika Johansson
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *