Publicerat:

Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan?

Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day!

Men vad innebär språkstörning egentligen? Organisationen RADLD campaign har plockat ut tre viktiga saker som alla behöver känna till:

De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Det går att slå på svensk undertext till filmen!

Alltså:

1. Språkstörning (DLD) innebär svårigheter med att prata och/eller förstå. Lite mer utförligt beskrivet innebär det svårigheter med att uttrycka och/eller förstå språk vilket såklart även påverkar förmågan att uttrycka sig skriftligt och att förstå texter.

Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. Det är en väldigt förenklad bild och inte riktigt hur språk och språkanvändning fungerar i praktiken men den kan ändå ge en liten bild av olika språkliga förmågor. Om man har en språkstörning kan man ha svårigheter med vissa eller alla områden och det här kan förändra sig över tid.
2. Språkstörning är vanligt men ofta dolt. Förekomst av språkstörning är cirka 7% (5-10% beroende på hur man mäter och vilka kriterier man använder). Framförallt i skolåldern kan det ofta misstas för koncentrationssvårigheter, beteendeproblematik, läs- och skrivsvårigheter eller ointresse.

Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan:
Och hur det kan kännas för eleverna:

3. Rätt stöd är väldigt viktigt! Elever med språkstörning behöver ofta förutom högkvalitativ undervisning även anpassningar, extra träning av det som är svårt och strategier för hantera sina utmaningar. Dessutom kan det behövas stöttning i kamratrelationer och framförallt förståelse för svårigheterna från omgivningen!

Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras. Såhär kan RTI-modellen se ut för att stötta språkutveckling i pedagogisk verksamhet:

För elever med språkstörning är det oftast inte tillräckligt med (språkutvecklande) undervisning av god kvalitet eller att jobba extra i mindre grupp utan det behövs individanpassat stöd utifrån det specifika barnets behov. Vi har bäst evidens för när detta stöd ges direkt av logoped (som är specialtränad i hur detta genomförs).

Skollogoped är ju (ännu) inte en lagstadgad profession i elevhälsan, men som jag bloggat om tidigare ser fler och fler skolor och kommuner vad vi kan bidra med och väljer att anställa skollogoped.

Vad mer kan man göra i skolan för att stötta elever med språkstörning? Materialet Att arbeta med språkstörning i förskola och skola från SPSM ger många bra tips. Bildstöd kan vara ett bra stöd på många olika sätt vilket vi har en hel inläggsserie om här på skollogopedbloggen. Kolla inlägget Bilder som kommunikationsstöd för länkar till samtliga inlägg.

 

 

Nu hoppas jag att  medvetenheten om språkstörning har ökat för er bloggläsare. Som avslutning kan ni testa era kunskaper med det här quizet:

Vill du veta mer om språkstörning kan jag rekommendera att kolla in Forskningsbloggen av logoped Anna Eva Hallin och Logopedforumbloggen som samlat massor av tips om information kring språkstörning.

2 Kommentarer

    Om man har en språkstörning och har problem med inlärning som läsning mm. Betyder det att det blir särskola ? Känns fel.

      Hej!

      Målgruppen för grundsärskola är barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning (numera kallat intellektuell funktionsnedsättning). (Även elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig
      funktionsnedsättning på grund av hjärnskada p.g.a. av yttre våld eller kroppslig sjukdom kan räknas till målgruppen.)

      Det krävs att en psykologutredning resulterat i diagnosen intellektuell funktionsnedsättning samt en pedagogisk, medicinsk och social bedömning innan en elev kan bli aktuell för mottagande i grundsärskola. De fyra utredningarna ska svara på om eleven tillhör målgruppen för grundsärskolan: förklaras elevens svårigheter av diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och bedöms eleven inte kunna nå kunskapskraven i grundskolans läroplan?

      Om eleven har en ”utvecklingsrelaterad språkstörning” (engelska: DLD) och inte en intellektuell funktionsnedsättning ingår eleven inte i målgruppen för särskolan. DLD kan ge stor påverkan på inlärningen i många (alla) ämnen, och eleven kan också ha andra tilläggssvårigheter som t.ex. dyslexi men för att mottas i grundsärskolan krävs diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (eller begåvningsnedsättning p.g.a. skada eller sjukdom).

      Intellektuell funktionsnedsättning är förknippat med språkliga svårigheter och vi kan då säga att eleven har en ”språkstörning associerat med intellektuell funktionsnedsättning” vilket kan göra det lite förvirrande.

      Ibland kan det vara så att en elev har diagnosen språkstörning (DLD) men efterhand blir andra svårigheter tydligare och en psykologutredning kan då ibland visa att eleven uppfyller kriterierna för intellektuell funktionsnedsättning. Det kan då bli aktuellt att fundera över om grundsärskola passar elevens behov bättre.

      Här står det lite mer om vad som gäller för särskolan: https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/malgruppen-for-grundsarskola-gymnasiesarskola-och-sarskild-utbildning-for-vuxna-1.126414

      Hoppas det gjorde det lite tydligare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.