Förmågan beskriva och förklara utifrån fältarbete

2 månader, 7:58 Eva Hörnblad Eva Hörnblad

Många pedagoger drar sig för att gå ut och göra fältundersökningar i biologi. Vad och hur gör man för att en håvning i damm inte stannar vid ett görande utan blir ett tillfälle för kunskapsinhämtning? Hur ska denna kunskap sedan kunna användas som en källa i det fortsatta arbetet? Vilket är då det fortsatta arbetet?

Detta var de grundläggande frågeställningarna när vi på Pedagogisk Inspiration, jag och Birger Emanuelsson, och Christopher Häll, förstelärare på Kryddgårdsskolan, började diskutera hur vi skulle kunna utforma ett lektionsmaterial där det praktiska fältarbetet skapar ett mervärde i kunskapsbyggandet, i arbetet med förmågorna undersöka, beskriva och förklara

Under våren ställdes frågan till Malmö högskola, fakulteten för Lärande och Samhälle – Natur miljö och samhälle, om de ville ge respons på materialet och diskutera hur det kunde utvecklas, främst hur vi skulle kunna få ut ett mervärde i efterarbetet där förmågorna beskriva och förklara skulle vara fokus. Margareta Ekborg och Karin Nilsson nappade direkt och inledde ett samarbete med oss. Malmö högskola har fått i uppdrag av Skolverket att beskriva och utveckla materialet för LGR11 när det gäller systematiska undersökningar så detta passade perfekt. Delar av arbetet i klass filmades nu en septemberdag i bokskogen utanför Malmö och kommer bli en del av Skolverkets diskussionsfilmer.

Allt efterarbete behöver inte ske i klassrummet eller vara skriftligt. Direkt efter håvningen samlades elevernas kring de djur som de fångat för dagen. Meningen var att de skulle beskriva och förklara hur en näringskedja skulle kunna se ut utifrån de djur som fanns i muggarna. Det hade varit en rätt kall natt och det var bara fyra arter som vi fått upp. Som förberedelse hade eleverna arbetat med näringskedjor och näringsväv utifrån de växter och djur som är möjliga att hitta i en sötvattensdamm i Skåne.

Det är här svårigheterna är för läraren. Det går inte att styra materialet och det är dags att tänka om. Vad kan vi göra istället utifrån det materialet vi har? Eleverna fick då beskriva och förklara vad djuren behöver syret i luften till och vilka olika sätt det finns för de olika småkrypen att få tag i syre. Några tar sig upp till ytan för att hämta syre andra andas genom gälliknande organ för att fånga up syre som är löst i vatten. Detta är också faktakunskaper som de tidigare hade samlat in i sina naturvetenskapliga texter och fick möjlighet att titta närmare på i verkligheten.

Som så mycket annat handlar det om att eleverna får tid att förbereda sig innan de arbetar i fält. Med den kunskap som de bygger upp genom att söka fakta kring de djur och växter som de kommer att möta när de håvar kommer de att kunna utläsa mer av platsen och dra bättre och fler korrekta slutsatser vid ytterligare efterarbete i klassrummet.

Intresserad av att titta närmare på materialet? Här hittar du Håva i damm

Skrivet av Eva Hörnblad Eva Hörnblad
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

2 kommentarer

  • Tusen tack för en intressant och professionellt planerad fältstudie! Mycket inspirerande! Tack för att ni delar med er!

    • Eva Hörnblad

      Tack, roligt att höra!
      Detta är en del av ett material som håller på att byggas upp och som ligger på pedagogiska kartor (www.malmo.se/pedagogiskakartor). Pedagogiska kartor är en digital karta som ska underlätta för pedagoger att planera sin utevistelse i staden både ur praktisk synvinkel och innehållsmässig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *