Vad SKA vi göra? Språkutveckla! (del 4)

3 veckor, 21:09 Nina Svensson

När vi nu har hållit dig på sträckbänken ett inlägg extra känner vi att det är dags att återkoppla till det utlovade återbesöket av Skolinspektionen, hur vi arbetade fram en gemensam plan för både lärande och stödstrukturer samt hur vi lyfter och kommer att lyfta fram de olika delarna i denna plan i ett systematiskt arbete mot ökad kvalitet och högre måluppfyllelse på vår skola, Rörsjöskolan-Zenith.

En handlingsplan växer fram

Skollagen (2010:800) slår fast att alla ska ha lika tillgång till utbildning, oavsett boendeort och socioekonomiska förhållanden (1 kap. 8 §), att utbildningen syftar till att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt främja en livslång lust till lärande (1 kap. 4 §). Vidare ska skolan och förskolan präglas av trygghet och studiero (5 kap.). Inga barn eller elever ska utsättas för kränkande behandling (6 kap. 1 §) enligt de grunder som omnämns i diskrimineringslagen (2008:567). (Kolam, K. i Ledarskap i centrum (2014), s. 113)

Hos oss börjar alltid arbete med utvecklingsprocesser i skolans styrdokument. På så vis blir syftet med arbetet tydligt för alla och förutsättningarna för samsyn ökar. Trygghet och studiero för alla samt Ökad andel gymnasiebehöriga elever var åtaganden vi gick in i läsåret 16/17 med och det var inom dessa områden vi började planera aktiviteter. Som skolledare upplevde jag också behovet av att införa ett systematiskt arbetssätt där startskottet var att utmana kollegiet i att fundera kring vad vi gör för att vi TROR det ger goda resultat  och vad vi gör för att vi faktiskt VET att det ger goda resultat (och hur vet vi det?). Fortbildningsdagen i oktober 2016 hade följande fokus: “Hur skapar vi förutsättningar för…?” “Vad tror vi och vad vet vi?” samt “Vad krävs det då att vi gör?”

En förutsättning för att arbeta systematiskt i en utvecklingsorganisation är att det finns en tydlig arbetsorganisation som stöd för utvecklingsorganisationen (källa: https://www5.kau.se/pbs/larande-i-pbs-natverket/forskning-moter-praktik/utvecklingsorganisation-och-arbetsorganisation). Samtidigt som vi arbetade med våra utvecklingsområden implementerades också den nya organisationen med tydliga ansvarsområden och uppdragsbeskrivningar för såväl processledare och förstelärare som elevhälsan, likabehandlingsteamet samt ett strategiskt resursanvändningssystem med sin grund i elevhälsans och arbetslagens prioriteringar.

Den 10 november kom så beskedet med resultatet av Skolinspektionens besök i september vilket gjorde att det blev fortsatt arbete med “kniven på strupen” utifrån att vi dessutom skulle uppvisa förbättringar av vårt arbete inom en så pass kort tidsram som knappa fem månader. Och det vet ju alla som jobbar med förändringsarbete att det kan ta tid innan synliga effekter kan konstateras…

Skolinspektionens återbesök

Vi fortsatte dock vårt ihärdiga arbete och skaffade systematiskt underlag för våra utvecklingsprocesser genom kartläggningar av klasser med hjälp av SWOT-analyser, observationer i klassrummen, fokusgrupper med elever, intervjuer av lärare, elevenkäten osv. samtidigt som vi jobbade med mer eller mindre vetenskapligt förankrade insatser som vi tänkte skulle ge resultat på både kort och lång sikt. Resultatet av våra analyser sammanfattade vi i det som vi nu benämner “Rörsjöskolan-Zeniths gemensamma pedagogiska inriktning” som har två underrubriker: “Innehållet – som skapar höga förväntningar på resultaten” och “Ramen – som skapar höga förväntningar på studieron”. Det finns en poäng med att innehållet kommer först. Inga strukturer i världen kan strama upp lärprocesser som inte fungerar, men ett lärande innehåll stärks av ett tydligt klassrumsledarskap där ramar, mål och syfte ger våra elever den trygghet de behöver i sitt lärande.

Så blev det då första veckan i maj och tid för Skolinspektionens återbesök. Alla delar som fanns i inspektionen skulle göras om; klassrumsbesök, intervjuer med elever, lärare och skolledning samt inspektion av att det vi svarat att vi gjorde och skulle göra faktiskt var med verkligheten överensstämmande, inte bara i skolledningens huvud, utan genomsyrade alla delar av verksamheten. Precis före midsommar kom det efterlängtade beskedet:

Såväl personal som elever har jobbat och jobbar hårt för att få en högre kvalitet i verksamheten och en större trygghet på skolan. Även om vi, liksom Skolinspektionen, ser tydliga tecken till förbättringar är vi fortfarande inte nöjda utan kommer fortsätta arbetet. När det gäller lärandet är dokumentet “Vår gemensamma pedagogiska inriktning” vår referensram att luta oss mot i samsynsdiskussioner, utvärderingar och uppföljningar samt i utformningen av förstelärar-/processledaruppdragen, där de språkutvecklande delarna lyfts som särskilt viktiga i våra analyser, varför Ulrika fick ett riktat uppdrag att leda detta arbete.

Språkutvecklande aktiviteter i teori och praktik

Forskning visar till exempel att en ämnesspecifik och språkutvecklande undervisning är kontextrik och innehåller språklig stöttning och mycket interaktion. Sådan undervisning är gynnsam för alla skolans elever, men nödvändig för de flerspråkiga eleverna. (Skolverket)

I min uppdragsbeskrivning står det att jag ska öka kollegiets kompetens i att använda sig av språkutvecklande arbetssätt/metoder och då i synnerhet gällande olika lässtrategier och cirkelmodellen samt translanguaging. Eleverna ska uppleva att deras förståelse ökar vilket ska synas i meritvärde/behörighet. Jag ska analysera behov av utveckling, planera och leda utvecklingsarbetet samt följa upp arbetet i linje med åtagandeplanen och det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-cirkeln).

Efter kartläggningen och den pedagogiska inriktningens framväxt stod det relativt klart vilka delar som skulle prioriteras i det språkutvecklande arbetet. Arbetet med texter i t ex NO och SO behövde utvecklas. Gemensamt textläsande, modellering och  stöttning i form av såväl läs- som skrivstrategier identifierades som utvecklingsområden i samtliga ämnen (Gibbons, Heiijer, Bjeregaard). Likaså textskrivande i olika genrer – kopplat till ämne och inte bara i sv/sva (Gibbons, Johansson/Sandell-Ring) ex. cirkelmodellen. Dessutom måste eleverna få möjlighet till interaktion och samtal och att använda talet som en bro från vardagsspråk till skolspråk (Gibbons). Att genomföra ett utvecklingsarbete för alla inom samtliga områden ovan samtidigt mäktar ingen skola med, varför jag var tvungen att planera ett hållbart och långsiktigt upplägg.

Nyckeln till skolframgång är läsning (Cummins m.fl.) och resultaten på det nationella provets läsförståelsedel för årskurs 6 under våren 2017 var nedslående. Cirka 50% av eleverna uppnådde inte målen för godtagbara kunskaper, vilket naturligtvis påverkar deras resultat i samtliga ämnen. Därför såg jag det som självklart att lässtrategier var det som skulle äga företräde inledningsvis. Men hur skulle det göras? Vi hade sedan tidigare fått en rad fortbildningsinsatser inom området, men en stor del av kollegiet hade under de senaste två åren bytts ut och därför var vårt utgångsläge osäkert. Inspirationen kom från oväntat håll då jag en kväll i juli råkade hamna framför en dokumentär om Kronprinsessan Victoria. I intervjun berättade hon om hur hon fått stöttning i att hantera sin dyslexi; hon hade kommit till skolan lite tidigare varje morgon och gått igenom texter med en lärare. “I ett land där vi har en skollag som trycker så hårt på likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag, varför ska denna typ av stöttning vara förbehållen en Kronprinsessa?” tänkte jag. En innerstadsskola i Malmö kan också! Så föddes idén om vårt lässtrategiprojekt som startar denna vecka och som vi kommer att presentera närmare i nästa inlägg tillsammans med våra övriga språkutvecklande aktiviteter.

Författat av: Ulrika Wirgin & Nina Svensson

Skrivet av Nina Svensson
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *