Skolbiblioteket där eleverna styr

3 veckor, 15:53 Maria Lindroth Maria Lindroth

I skolbiblioteket på Universitetsholmens gymnasium är det eleven som står i centrum. Det är inte boken i sig som är intressant, inte vad eleverna läser. Det är att skapa ett intresse för läsning.

-Jag har en passiv roll i biblioteket, säger bibliotekarien Lars Olov Martinsson. Han förtydligar vad han menar.

-Det är elevernas bibliotek och de ska bestämma vad som ska finnas där. Lars Olov låter alltid eleven komma i förgrunden.

Lars Olov är dock allt annat än passiv. Han lägger ner mycket tid på att lära känna eleverna. När vi träffas i början av höstterminen har han just varit ute i alla nya klasser för att presentera sig och ta reda på vad eleverna vill läsa. På Universitetsholmen finns en anda där alla lärare vill skapa ett intresse för elevernas läsning. Det finns ingen kanon för vad som ska läsas under utbildningen och det är här Lars Olov kommer in. Med sin breda litterära kunskap och sitt prestigelösa förhållningssätt gentemot eleverna är han en tillgång.

-Jag är inte mycket för tipslistor, det kan bli så fel. Det är elevernas intressen som styr och inte vad som anses vara fin litteratur. Jag är inte fördomfull och blir aldrig förvånad över ungdomarnas önskemål.

Universitetsholmen är ett yrkesgymnasium med tre yrkesprogram samt introduktionsprogram. Intresset för läsning och litteratur är inte särskilt stort på skolan. De flesta eleverna vill gå direkt ut i yrkeslivet. Biblioteket måste vara relevant för den här målgruppen.

Lars Olov ser som sin främsta uppgift att möta elevens intresse och hitta en bok som passar varje elev. Eleverna på VF, Vatten och fastighet till exempel, är nästan uteslutande läsovana pojkar. På yrkesutbildningarna finns alltid ett starkt band mellan eleven och karaktärsämnena. Lars Olov strävar efter att lära sig så mycket som möjligt om kurserna för att bättre kunna tillgodose elevernas behov. Det gör han genom att samarbeta tätt med lärarna och diskutera valet av skönlitterära texter med dem. Det är de som känner eleverna och deras vardag bäst. Men han håller sig även uppdaterad genom hanteringen av läromedel. Det är en uppgift som ofta ligger på skolbibliotekarien och som kanske många helst hade sluppit. Men Lars Olov tycker att han får en bättre förståelse för elevernas utbildning genom att ha överblick över kurslitteraturen.

Lättläst och högläsning förenklar för eleverna

-Det är betydelsefullt att eleverna känner igen sig i det de läser. De behöver kunna relatera till texten. Det kan handla om etnisk tillhörighet, det kan handla om en miljö som är bekant  för dem. Där gäller det att tänka till och att hitta rätt. En elev, en pojke från Afghanistan, läste Mina drömmars stad och blev helt fascinerad. Det är ju en berättelse om människor som har det svårt och i det kunde han identifiera sig

Lars Olov försöker också finna skönlitteratur som knyter an till de yrken som eleverna utbildar sig till. Det är inte svårt att hitta skönlitteratur för vård- och omsorgsprogrammet, där finns mycket att välja på. Däremot är det svårare när det gäller el och VVS.

-Men jag har ett bra samarbete med lärarna. Jag är intresserad och vill vara delaktig i deras arbete. Jag har ingen pedagogisk erfarenhet. Min styrka är att jag kan prata läsning med eleverna oavsett vem de är.

-Min dröm är att eleverna ska läsa en bok och sedan vilja läsa en till. Många av dem har läst en bok och tycker att den är bra. Men steget till att på eget initiativ läsa en bok till är ofta stort. Jag tror det beror på att ingen läser i deras omgivning och att det inte finns någon att diskutera boken med. De kanske också behöver någon som jag som pushar på dem i deras läsning.

Mycket av hemligheten med att locka eleverna till läsning är att göra läsningen enklare. Lättlästa och bearbetade böcker är naturligtvis gångbara på skolan. Lättlästa böcker ska vara inkörsporten till mer avancerad litteratur. Lars Olov vill hjälpa eleverna framåt i deras läsning. Men den som behöver backa ska inte behöva känna sig dålig.

Historia, tung drama, gangsterromaner och böcker om andra kulturer är genrer som går bra på Universitetsholmen. Alternativa former underlättar för många. Serieromaner, en blandning av text och serier, och ljudböcker är mycket populärt. Böcker baserade på spel kommer mer och mer.

Jag har en överenskommelse med eleverna när de lånar. De måste läsa 10 sidor och är de inte nöjda ska de komma tillbaka och låna en annan. Jag frågar alltid vad de tyckte om boken. Var den bra eller dålig och varför. Jag ställer många frågor när eleverna kommer för att låna. Ja, jag är riktigt jobbig. Det gäller att orka och vilja ta samtalen.

Lars Olov använder högläsning i klassrummet som en väg att göra det lättare för elever att ta till sig texten. Innan han läser har han förberett sig noga genom att läsa texten i förväg, så att han är väl förtrogen med den. Han läser alltid med passion och inlevelse, han gestaltar berättelsen. Då och då stannar han upp och ställer några frågor eller förklarar ett begrepp. Avsikten är att eleverna ska få en bild i huvudet när de hör bokens inledning. Därefter får ofta eleverna läsa en bit av boken själva och de får även med sig en uppgift att lösa till nästa gång.

Lektioner i informationssökning, käll- och sökkritik är också en del av LarsOlovs arbetsuppgifter. Eleverna på Universitetsholmen gör inte gymnasiearbeten, så därför är det angeläget att de får del av sådan undervisning på annat sätt. Målet är att alla klasser någon gång ska få en grundlig lektion i informationssökning. Lars Olov samarbetar med lärare i ett flertal ämnen, bland annat svenska, samhällskunskap och historia. Hans lektioner knyts alltid till det arbete som eleverna arbetar med. Efter lektionerna är eleverna välkomna till biblioteket för att fortsätta arbetet och får då hjälp och stöd av Lars Olov. Han ser biblioteket som en informationsresurs och sig själv som en handledare för både elever och lärare.

Många av våra elever lever i utanförskap. Där har biblioteket en viktig roll. Det ska vara öppet och välkomnande. Lars Olov rör sig mycket bland eleverna, pratar och hjälper till med skolarbeten och läxor. Det inger förtroende. Eleverna känner att de kan komma till Lars Olov och ställa dumma frågor.

-Jag lär känna eleverna som individer, det är det som gör skillnad. Jag önskar bara att de hade fått styra ännu mer över vad de läser.

Skrivet av Maria Lindroth Maria Lindroth
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

  • Ingrid Söderström

    Tänk om alla bibliotekarier hade denna insikt och detta arbetssätt för att öka läsintresset! Dessutom ett utmärkt samarbete mellan bibliotek och lärare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *