Skolbibliotekarien som skolutvecklare

oktober 7, 2017, 18:39 Maria Schedvin Maria Schedvin

Rollerna i vårt DigiMik-team
Under höstterminen har jag och digitaliseringspedagogen på Oxievångsskolan funderat mycket kring våra uppdrag och vilka gemensamma roller vi intar på skolan. Inte minst för att vi båda är relativt nya i våra (dessutom helt nya) tjänster på skolan. För att tydliggöra vår kompetens fick vi en eftermiddag i början av terminen då vi gick igenom rollerna med all personal.

Väldigt tydligt utkristalliserade sig tre olika roller; Underhåll, Utveckling och Utbildning. I Underhåll ingår all organisering av system som inköp, logistik, gallring och så vidare. I Utbildning ingår vi exempelvis i samplanering med pedagoger och det ämnesövergripande arbetet. En glad överraskning när vi diskuterade våra roller är hur mycket tid vi lägger på uppdraget Utveckling. Vi ingår båda i skolutvecklingsgruppen, samverkar med olika grupper inom och utanför Malmö stad och försöker hela tiden hitta nya sätta att utveckla verksamheten.

Rektorer är nyckelpersoner
Under hösten har jag haft några extra roliga uppdrag då det gäller uppdraget Utveckling. Tillsammans med digitaliseringspedagog Aila Delleskog och skolbiblioteksutvecklare Karin Ahlstedt från Pedagogisk inspiration, Malmö fick vi i tre timmar informera och inspirera alla rektorer och biträdande rektorer i Malmö (område Väster) kring skolbibliotek och digitalisering. Vi lyfte skillnaden på folkbibliotekets och skolbibliotekets roller, diskuterade skolbiblioteket i styrdokumenten och vad forskningen säger om skolbibliotekens roll i skolan. Dessutom fick rektorerna under tiden prova olika digitala verktyg kopplade till olika uppdrag.

Rektor är den absolut viktigaste personen för skolbibliotekets (och skolbibliotekariens) roll på en skola. Ur skolbibliotekariens perspektiv kan det kännas ovärdigt att behöva berätta för en rektor vad syftet med skolbibliotek är. För de rektorer som inte förstått “grejen med skolbibliotek” är det nödvändigt och viktigt att informera om vad och hur skolbiblioteket och framförallt skolbibliotekarien kan göra för skillnad på en skola, enligt min uppfattning.

Föreläsningar för lärarstudenter
Efter kontakt med bibliotekarier på Orkanen, Malmö högskolas bibliotek, som ville hitta skolbibliotekarier som skulle kunna tänka sig att informera och inspirera lärarstudenter kring skolbibliotekets läsfrämjande funktion har jag och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie på Rosengårdsskolan hittills hållit en föreläsning. Då var målgruppen lärarstudenter för åk 4-6. Vi kommer också hålla samma föreläsning, något anpassad för lärarstudenterna för åk 1-3. Då har vi mött alla lärarstudenter under deras första termin.

Genom att berätta om vad skolbiblioteket är och kan vara och ge exempel på hur studenterna i sina blivande yrkesroller kan samarbeta med skolbibliotekarien kring läsfrämjande projekt hoppas vi på många kommande inspirerande samarbeten. Att dessutom klargöra för alla lärarstudenter att det inte är självklart att det finns en skolbibliotekarie på skolan, hoppas vi satte frön i valet av kommande arbetsplats. Det är tydligt hur yrkesverksamma lärare som haft fruktbara samarbeten med skolbibliotekarier sedan tidigare har en helt annan förståelse för vad skolbiblioteket är och kan göra för skillnad i deras undervisning.

Framgång genom olika perspektiv
Under Bokmässan i Göteborg deltog jag i ett seminarium som Högskolan i Borås höll i. Det hette Att synliggöra det osynliga och handlade såklart om skolbibliotek och dess roll i svensk skola. För mig är skolbiblioteket i allra högsta grad synligt. Jag har en stor förståelse över vad det kan vara och hur det kan fungera bra. Louise Limberg, senior professor på Bibliotekshögskolan lyfte det viktiga i att kunna se på skolbiblioteksverksamheten ur olika perspektiv. Hur ser rektor, lärare, EHT och elever på skolbibliotek?

Genom att inta olika glasögon får vi olika förståelse för det som vi själva ser som självklart. Därför tror jag att en stor framgångsfaktor för ett skolbibliotek som är en del av skolan är där skolbibliotekarien representeras i olika grupper till exempel skolutvecklingsgrupp, arbetslag och råd med elever. 

Sharing is caring
Avslutningsvis, är det verkligen en del av mitt uppdrag att representera skolbibliotekarieyrket i olika konstellationer? För mig är det med stor stolthet som jag berättar om den yrkesprofession som jag representerar. Om jag lyckas få en rektor att förstå varför den borde anställa en skolbibliotekarie har jag förändrat förutsättningarna för massor av elever. Jag tänker mycket på hur vi skapar en likvärdig skola. Genom att alla skolor satsar på att anställa en skolbibliotekarie blir likvärdigheten när det gäller möjligheterna för elevernas läslust och källkritiska utmaningar en självklarhet.  

Är ni intresserade av att läsa mer om Oxievångsskolans arbete med DigiMIK

Skrivet av Maria Schedvin Maria Schedvin
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *