Religiösa byggnader i Malmö – nya punkter på Pedagogiska kartor

4 veckor, 8:02 Eva Hörnblad Eva Hörnblad

Många nya punkter håller på att växa fram som lektionsmaterial på Pedagogiska kartor. Ett av dessa arbeten är religiösa byggnader i Malmö. Först ut är Malmö synagoga, en av flera kommande byggnader. Lektionsmaterialet vänder sig främst till mellanstadiet. Utifrån att besöka platserna, antingen genom att studera dem utifrån och/eller boka in visning, ska eleverna kunna dra slutsater utifrån symboler och jämför likheter och olikheter mellan de olika byggnaderna.

I förra veckan träffade jag en representant för judiska församlingen för andra gången. Jag hade många frågor och vi diskutera byggnaden Malmö synagoga och dess användning. Dessa samtal har gjort mig än mer nyfiken och i lördags fick jag förmånen att delta i gudstjänsten.

Några lärdomar jag tar med mig från samtalen och litteraturen är:

Från slutet av 1600-talet har judar bosatt sig i Sverige, men kravet var att de övergick, konverterade, till kristendom. 1685 utfärdades en kyrkolag som bestämde detta. Detta gällde fram till år 1774.

Under 1700-talet fanns det en fientlighet till judar i Sverige och i övriga Europa. Man skapade regler kring var judarna fick bo och vad de fick jobba med. Dessa regler kallas judereglementet och kom till 1782. Enligt judereglementet fick judar endast bosätta i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. De fick inte gifta sig med icke-judar och som ”okristne” fick de inte vittna inför domstol.

De första judarna som kom till Malmö för att bosätta sig mer permanent kom i mitten av 1800-talet. De kom från Polen. Det hade säkert funnits judar i Malmö innan, men de hade troligtvis inte bott i staden så länge att de blev officiellt skrivna här. Det är inte så lätt att veta vem som var jude. Religiös tillhörighet nedtecknades inte och det gissades utifrån namn och vad man hade för yrke t.ex. krämare. En krämare är ett annat ord för handelsman och köpman. Många kom till staden under våren och återvände till sitt hemland under hösten när de hade sålt slut på sina varor.

1870 fick judarna samma medborgerliga rättigheter som alla andra medborgare i Sverige. 1871 lämnade 29 judiska män in en ansökan till magistraten i Malmö om att få bilda en mosaisk församling, en judisk församling.

Lektionspaketet kommer att publiceras under tidig vår. De här lektionspaketen finns idag att tillgå genom Pedagogiska kartor. Klicka på symbolerna på kartan och sedan ”läs mer”.

Foto: © Claes Håkansson / Malmö Museer 1974

Skrivet av Eva Hörnblad Eva Hörnblad
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *