Publicerat:

Har IKT någonting med ledarskap att göra?

Verktygslådan i det kollegiala lärandet “Ledarskap i skolan” på Värnhemsskolan växer. Tydlig lektionsplanering, omedelbar aktivering av alla elever (check in), tydligt ledarskap, att vara magisk… Nu fortsätter vi med IKT i form av digital feedback i Google Classroom – d v s formativ bedömning med ett digitalt verktyg som är tillgängligt för alla.

När vi planerade in Lorraine Monroes bok Nothing’s impossible i våra åtta träffar i kollegialt lärande under temat “Ledarskap i skolan” LÅ 2017/2018, fick vi i förstelärargruppen fria händer att lägga in tre tillfällen med “eget” innehåll, utanför Monroe. IKT var då ett av våra självklara val, inte minst med tanke på regeringens nya plan för digitalisering i skolan, men också för att vi behöver utveckla kunskaper och användning av IKT på Värnhemsskolan kopplat till ledarskapet i klassrummet. Upplägget kändes också ganska självklart, arbetssättet för “Ledarskap i skolan” börjar redan sprida sig i kollegiet och det finns massor av inspiration att hämta direkt från Skolverket.

Inför IKT-träffen skulle kollegorna…

Titta på följande filmer (plus ytterligare en frivillig):

Svara skriftligt på frågorna:

  1. Vad fastnade du särskilt för – och varför?
  2. Hur använder du IKT i din undervisning – vad skulle du vilja utveckla?

“Jag vet att det här är en jobbig fråga, men…”

Orden är Marie Sjöbloms (lektor i kollegialt lärande) där hon i planeringsstadiet av IKT-träffen problematiserar hur IKT kan knytas till “ledarskap i skolan” (temat för vårt kollegiala lärande). Frågan Marie ville att vi skulle tänka vidare kring var alltså hur IKT och ledarskap egentligen hör ihop. Att vara ledare i ett klassrum idag innebär att man måste vara väl förtrogen med digitala redskap och hur man kan använda dem. Det gäller i allt från lektionsplanering och undervisning till genomförande av prov. Den digitala tekniken sprids och genomsyrar idag  mer och mer av undervisningen, vare sig vi vill eller inte. Kraven på ett digitalt arbetssätt ökar. Våra matematiklärare håller just nu på med att lära sig programmering och i de nya ämnesplanerna, i bl a svenska och samhällskunskap, ges digitalisering och medie- och informationskunskap allt större utrymme. Att då vara trygg med hur man använder sig av ett digitalt arbetssätt underlättar mycket i yrkesrollen. Hur man hanterar det i en klassrumssituation påverkar hela lektionsklimatet.

Informatör eller kommunikatör?

I nuläget är förtrogenheten med ett digitalt arbetssätt väldigt spridd på Värnhemsskolan. De allra flesta lärare på Värnhemsskolan använder Google Classroom i någon utsträckning – alltifrån i rent informativt syfte, till exempel skriva meddelanden om studiebesök, till att helt enkelt bedriva majoriteten av sin undervisning genom Classroom. Tröskeln till att förstå grundprinciperna är ju ganska låg och det har gjort att Classroom ändå har fått fäste hos de flesta i personalen. Men att ta sig vidare från att vara informatör till att bli kommunikatör verkar vara ett större steg. Vad vi i förstelärargruppen ville diskutera i det kollegiala lärandet var om hur bra det är att kunna ge digital feedback och att ha ett digitalt formativt arbetssätt, både för läraren själv och för eleverna. Inte minst är det tidsbesparande då feedbacken inte behöver ske i direkt anslutning till själva lektionstillfället, utan när man har tid. Görs det på rätt sätt (som “Privat kommentar”, se nästa stycke) blir det också enkelt för eleverna att ta till sig feedbacken.  

Privata kommentarer

Det verktyg som vi ville ge kollegorna den här gången var utveckla kunnandet i Google Classroom genom att jobba formativt med skriftlig feedback under “Lägg till privat kommentar”. Många har sedan tidigare hittat funktionen att markera och kommentera i ett Google dokument, men problemet för elever med iPad är att det inte helt enkelt att få fram dessa kommentarer. Sedan är det förvånansvärt många elever som inte ser att läraren har kommenterat. Det som gör Classroom så bra är funktionen och möjligheten att via privata kommentarer kunna vägleda eleverna framåt i deras arbete, kommentarer som eleverna även får direkt i ett mail. Därefter kan de gå till sitt dokument och se mer detaljerade kommentarer om själva innehållet. Alltså; privat kommentar används i mer övergripande karaktär medan kommentarsfunktionen i dokumentet används för mer detaljerad feedback.

Inte alltid så magisk

IKT-träffen hamnade lite oturligt på en av novemberlovets studiedagar, vilket naturligtvis påverkade närvaron. Samtalen blev desto intressantare. Vi hade ju inte bara IKT att prata om, utan fick i vanlig ordning börja med auskultationerna sedan förra gången, då vi skulle fokusera på att ta kommandot i klassrummet med hjälp av verktygen att vara “magisk” och “tydligt ledarskap” (t ex vara extra konsekvent med trivsel/ordningsregler). Här tyckte kollegorna inte att det “magiska” kändes lika klockrent som att ta kommandot i klassrummet med hjälp av tydliga regler. Lorraine Monroes krav på sina lärare var: “Du ska ha en planering och du ska vara magisk”. Alla brinner väl mer eller mindre för sina ämnen, och visst har vi upplevt magiska ögonblick då vi har lyckats väcka elevernas intresse, men det var kanske ett tag sen det hände. Varför? Kanske banar det tydliga ledarskapet väg för magiska ögonblick i klassrummet? Kanske handlar det om att vara konsekvent och att inte ge upp?  

Digital auskultation 

Responsen på IKT-filmerna var blandad. De flesta lärare var väldigt positiva till DigiExam, som för övrigt håller på att införas fullt ut på Värnhemsskolan, men uttryckte oro över krångel i form av inloggningsproblem, defekta iPads/Chromebooks och ett sviktande trådlöst nätverk (händer tyvärr fortfarande ibland). Att jobba med formativ bedömning i Classroom verkade locka de flesta. Det blir praktiskt för läraren att kommentarerna ligger utanför dokumentet som en slags checklista när det är dags att kontrollera vad eleven har förbättrat i t ex en text. Den här gången ska auskultationerna ske digitalt. Kollegorna bjuder helt enkelt in varandra (som lärare) i något eller några av sina Google Classroom. Vi hoppas på spännande diskussioner kring digitalt ledarskap när vi ses nästa gång!

Förstelärarna på Värnhemsskolan:

Alexandra Allard, Linda Freij, Åse Holmberg, Madeleine Lundgren, Ingela Mastborn, Kerstin Ryning, Fredrik Tillaeus, Anna Windeleff Gustafson

Text: Anna Windeleff Gustafson & Fredrik Tillaeus Foto: Anna Windeleff Gustafson
Anna W Gustafson

Publicerat:

Skribent Anna W Gustafson

2 Kommentarer

    Når alla elever målen med sin utbildning?

    Ska inte alla elever inkluderas i satsningen?

    Ledarskapet i klassrummet? Är det IKT som är svaret?

    Hur utvärderas detta?

      Hej MarieLouise, svar på dina frågor (så gott det går)

      Når alla elever målen med sin utbildning?
      Svar: Jag är inte säker på vad du menar, vi vet ju att alla elever INTE når målen. Någon direkt koppling till IKT i skolan (1 till1, Google Apps for education osv) har det, mig veterligen, inte. Det är ju många faktorer som spelar in när en elev inte når målen. En av dem kan såklart vara sociala medier och all annan tillfällig förströelse som Internet kan erbjuda, men det handlar ju även om funktionalitet, sociala omständigheter, frånvaro och bristande anpassningar…

      Ska inte alla elever inkluderas i satsningen?
      Svar: Jag antar att du menar regeringens satsning på digitalisering i skolan. Meningen är att alla ska inkluderas – från förskola till gymnasium, språkintroduktion, grundsärskola och gymnasiesärskola. Skolverket har valt att fortbilda mattelärarna i programmering och samhälls- och sve/sva-lärarna i medie och informationskunskap (MIK). Egentligen hade det varit bra att fortbilda alla lärare, särskilt i MIK med tanke på att vi lever i ett digitaliserat samhälle.

      Ledarskapet i klassrummet? Är det IKT som är svaret?
      Svar: I kollegialt lärande på Värnhemsskolan är IKT bara ETT av de verktyg vi förmedlar i samband med ledarskap i klassrummet/skolan (läs ingressen till bloggen) – och fler kommer. Att kunna hantera digitala verktyg och digital didaktik i klassrummet är viktigt för ledarskapet – inte minst med tanke på att den digitala utvecklingen inom skolan (liksom i samhället i övrigt) är ett faktum.

      Hur utvärderas detta?
      Svar: Jag antar att du menar regeringens satsning på digitalisering i skolan – annars får du rätta mig. Det utvärderas kontinuerligt av forskare vid olika lärosäten, bl.a. Göteborgs Univeristet, men du kan vara säker på att både skolinspektionen, skolverket och regeringens håller ett öga på den här utvecklingen.

      Med vänlig hälsning, Anna W Gustafson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *