En läsande skola?

3 veckor, 20:38 Maria Schedvin Maria Schedvin

Sedan februari har jag varit anställd som skolbibliotekarie på Oxievångsskolan, som inte haft någon skolbibliotekarie sedan tidigare. För mig har därför fokus legat på att lära känna elever och personal och lyfta läsning och litteratur på många sätt för att stärka skolans läskultur.

Min läsvision
En av de viktigaste delarna i detta är att skapa en medvetenhet kring läsningens betydelse för eleverna i skolan. Hur kan läsning av skönlitteratur bidra till en ökad måluppfyllelse i alla ämnen? Att diskutera detta med eleverna och göra jämförelser med löpning är ett sätt. Det är bättre att träna lite varje dag, än att springa toklångt en gång i månaden. Det är bättre att läsa lite varje dag för att orka och få läslust att läsa längre och mer avancerade texter.

Det är nödvändigt och livsviktigt att ge eleverna som inte tycker om att läsa verktyg för att komma in i läsningen. Inte bara genom att lyfta Legimus och Inläsningstjänst utan genom e-böcker, ljudböcker och visa på andra sätt att läsa och olika typer av texter. Vi pratar mycket om olika lärstilar i skolan och jag tänker mycket på hur vi kan lära eleverna olika lässtilar för att försöka fungera så likvärdigt och utjämnande som möjligt. Därför måste vi ta elevernas läsning på allvar och försöka köpa in så mycket som möjligt av det de vill läsa. Ju fler ingångar till böcker och läsning som jag kan få med hjälp av olika typer av böcker till eleverna, desto lättare är det för mig att erbjuda och locka med andra titlar som utmanar och utvecklar eleven där den är i sin läsprocess.

Bokprat är kärnan
Varje månad får varje klass ett bokprat i sitt klassrum. Det är det enda jag gör med eleverna på skolan som inte behöver ingå i ett sammanhang. Annars är allt jag gör tillsammans med elever och pedagoger i ett sammanhang. Det kan slumpa sig så att bokpratet tar sin utgångspunkt i det de arbetar med i det ämnesövergripande arbetet, men det är inget självändamål. Det viktiga är att det är boktitlar med olika perspektiv, svårighetsgrad, perspektiv, språk och genrer. Jag har ca 5-6 titlar med mig, men alla titlar finns i flera exemplar. De elever som vill låna kan göra det direkt.
Detta är ett sätt för mig att få feedback i klassrummet. Hur ser klassen på böcker? Hur ser klassen på läsning? Vilka klasser funkar vissa böcker i och andra inte? För att kunna arbeta på detta sätt är det såklart viktigt att det finns ett antal böcker i gruppuppsättning. Vissa titlar är självklara i vissa årskurser och återkommande (exempelvis En sekund i taget och Den blomstertid nu kommer i årskurs 7). Jag för noggranna anteckningar vilka böcker jag pratat om i vilka klasser och det är glädjande många elever som frågar efter böcker jag bokpratat om i klassen långt efter bokpratet. Därför är inte lån direkt efter bokpratet det jag eftersträvar. Jag ger eleverna vägar in till böcker de annars inte skulle hittat. Om de är sugna på att prova den vägen direkt eller några veckor senare gör ingen skillnad.

Läsande förebilder
Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. Därför måste personalen också bli inspirerad kring böcker och läsning. Jag lånar ut nya böcker (fack- och skönlitteratur) till ett lånekort som heter Personalrum där personalen kan låna böcker direkt från hyllan i personalrummet. Under höstterminen provar vi också en bokcirkelvariant där jag gjort ett Google Classroom och lagt in de böcker som vi läser under hösten. Den personal som vill läser så många titlar de vill (där många av böckerna enbart finns som e-böcker) och i slutet av terminen kommer vi träffas och prata om det vi läst och det vi inte läst. Hur kan vi använda detta i undervisningen?
Att vara en läsande förebild på Oxievångsskolan har resulterat i en pågående utställning där den personal som velat fyllt i ett formulär kring sin egen läsning. Utifrån svaren har jag sedan skapat affischer som sitter uppe i Mediateket för att inspirera elever och personal.


Eleverna är så intresserade
Under elevens val i årskurs 8 har jag just nu igång en läsgrupp där vi träffas en gång i veckan och läser en bok och diskuterar med de elever som valt läsgrupp under elevens val.
Jag har också kört igång ett mediateksråd med elever som är extra intresserad av böcker och läsning. Vi träffas en gång i månaden och pratar om hur vi kan utveckla verksamheten i mediateket. I veckan ska vi ha vår första bokfika, där alla tar med sig två boktips var och så fikar vi under tiden. Detta sker direkt efter att eleverna slutat skolan för dagen. Vårt samarbete med Oxiebiblioteket kommer bland annat in där, eftersom deras barnbibliotekarie också kommer närvara med sina bästa tips. Genom att samarbeta med vårt närmaste stadsdelsbibliotek har vi också andra möjligheter att odla läsintresset.

Slutligen. Alla elever är läsare. Det gäller bara att hitta rätt väg in i deras läsning och ta den på allvar. Om det handlar om hitta en bok på ett elevens modersmål, att köpa in en bok om dragracing eller skapa konto i Legimus och visa eleven hur den själv kan hitta talböcker med text som handlar om gängkriminalitet, då har vi tillsammans gjort en skillnad för den eleven. Det krävs ett stort samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Och såklart. Att det finns skolbibliotek och skolbibliotekarie på skolan, med tillräckliga resurser.

Skrivet av Maria Schedvin Maria Schedvin
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *