Hur privilegierad är du?

2 veckor, 14:27 Marika Johansson Marika Johansson

Processtödjarnas träff tre är en fördjupning i de dominerande samhällsnormer som relaterar till de sju diskrimineringsgrunderna, och en granskning av några av de privilegier som medföljer att befinna sig ”i” normen. Några exempel på dessa privilegier är t.ex. att man enligt kollektivavtal är ledig i anslutning till större högtider, att man med självklarhet vet vilken offentlig toalett man kan gå in på, att man förutsätts vara kompetent i sin yrkesroll, att man i de flesta sammanhang kan uttrycka sig och bli förstådd på sitt modersmål och så vidare och så vidare. Dessa privilegier kan tyckas triviala, men när man lägger samman dem blir det snabbt tydligt med vilken självklarhet vissa kan agera i samhället, och vilket begränsat handlingsutrymme som erbjuds andra.

När man undersöker privilegier gäller det dock att hålla det intersektionella perspektivet i minnet: normer samverkar och kan i olika sammanhang både förstärka och ta ut varandra. Ju fler normer man står utanför desto större är risken att utsättas för exkludering och diskriminering. Samtidigt är det också så att bara för att man tillhör en privilegierad grupp är man inte nödvändigtvis privilegierad i alla sammanhang. Enkelt uttryckt; ditt liv kan vara bedrövligt även om du är en vit, medelålders cis-man (men det är sannolikt inte bedrövligt för att du är en vit medelålders cis-man).

Diskrimineringslagens krav på aktiva, förebyggande åtgärder innebär att vi behöver upptäcka vilka strukturer – normer – på arbetsplatsen som kan leda till att människor diskrimineras. Genom att uppmärksamma vilka privilegier som erbjuds den som finns inom normen på vår arbetsplats, och hur detta yttrar sig, kan vi bli mer medvetna om på vilket sätt vi – kanske omedvetet – bidrar till exkludering av de som i olika sammanhang befinner sig utanför.  Vi kan upptäcka nya sätt att agera för att skapa handlingsutrymme och inkludering, för både kollegor och elever.

Skrivet av Marika Johansson Marika Johansson
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

3 kommentarer

  • Katarina Hjärpe

    Bra att processtödjarna arbetar med detta och intressant att höra om hur det går till!
    En undran: varför skrivs CIS med stora bokstäver i texten? Det är ingen förkortning och trans brukar inte skrivas TRANS.

    • Marika Johansson Marika Johansson

      Hej Katarina! Tack för din input, jag har uppdaterat texten eftersom du så klart har helt rätt.

  • Normkritik, intersektionalitet och inkludering. Modeord i dagens postmoderna skola som bygger på socialkonstruktivistiska och politiska visioner.

    Är man övertygad om postmodernismens förträfflighet verkar man se massor av ondsintheter med samhällsnormer. Som att det enda problemet är att inte få bryta normer enligt egen vilja och tycke. Sällan ett ord om fördelen med normer och att dom i många fall fyller betydelsefulla samhällsstabiliserande och kulturella funktioner.

    Men fortsätt för all del med oreflekterad normkritik och intersektionella analyser. Det blir nog bra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *