Publicerat:

9 tips för att möta extrema åsikter i klassrummet

Hur ska man som lärare agera om det uttrycks extrema och kanske våldsbejakande åsikter i klassrummet? Kristina Milotic, förstelärare med värdegrund och läroplan som fokus, ger här 9 tips.

Trollhättan, Paris, Bryssel – några färska exempel på hur extrema antidemokratiska åsikter omvandlats till brutala våldshandlingar av unga människor. Myndigheterna arbetar på olika strategier och handlingsplaner för att stoppa våldsbejakande extermism. Men vad kan en lärare göra på mikroplanet för att hindra de antidemokratiska krafterna från att växa sig starkare?

Kristina undervisar i svenska som andra språk på Komvux Södervärn, och ska vara tjänstledig för att börja jobba som rektor på Jensen SFI i Helsingborg. Som förstelärare har hon fokuserat på värdegrund. Ibland har hon märkt av att det finns antidemokratiska sympatier bland elever som hon har undervisat.

– Man ska lobba för de goda krafterna i samhället, säger hon.

Att riva en tjock vägg med en jätteliten hammare

Extrema åsikter formas inte över en natt. Ibland kan det handla om elever som uppfostrats i en antidemokratisk miljö under hela sitt liv. Det går därför inte heller att förvänta sig att personen snabbt ska kunna omvändas till demokratiska värderingar, enligt Kristina. Hon jämför arbetet med att bryta de antidemokratiska tankegångarna med att försöka riva en stor tjock vägg med en jätteliten hammare – man måste slå många små slag under lång tid för att rasera väggen. Arbetet måste få ta tid.

– Man ska aldrig ge upp om en medmänniska, säger Kristina.

Kristinas tips för hur en lärare kan bemöta antidemokratiska åsikter i klassrummet

1. Man måste undvika katastroftänk. Det behöver inte vara en fullständig katastrof om man upptäcker att någon i en klass har extrema åsikter. Det är något att ta hand om och tänka konstruktivt kring.

2. Inte konfrontera. Läraren ska inte konfrontera eleven utan ha en dialog med hela klassen. Man ska låta de elever som inte har extrema åsikter komma in med sina tankar och åsikter. Hamnar läraren i en konfrontationssituation blir det en maktkamp med eleven som läraren kommer att förlora eftersom eleven går in i försvarsställning.

3. Om en elev uttalar sig på ett sätt som inte är acceptabelt för ett demokratiskt samhälle ska läraren inte bara låta det passera. Man ska reagera men man behöver däremot inte alltid göra en stor debatt som får eleven som uttalat sig att må dåligt.

4. Man ska prata om ”vi”, inte ”dom”. Det är bra om alla i klassrummet kan identifiera sig med ”vi” och känna sig inkluderade. Det kan till exempel vara ”vi Malmöbor”. Har man hittat ett ”vi” som fungerar för alla i klassen blir det lättare att ta upp svåra ämnen.

5. Yttrandefrihet är viktigt att prata om. Yttrandefrihet är ett fenomen som ibland missförstås. Det innebär inte att man får säga precis vad man vill utan ett uttalande kan till exempel utgöra hets mot folkgrupp. Detta behöver läraren förmedla till eleverna.

6. Som lärare vill man undvika att måla in sig i ett hörn och bli röst för den ena eller andra sidan i en diskussion. I stället för att prata själv kan man rita en gubbe på tavlan som får göra påståenden. Läraren kan då stå vid sidan om och kommentera påståendena. Detta kan till exempel vara ett sätt att prata om främlingsfientlighet.

7. Allt man säger i klassrummet har konsekvenser. Det som läraren säger måste därför vara väl genomtänkt, annars kan det uppfattas som en provokation.

8. Skolan är inte automatiskt den goda kraften i samhället. Skolan behöver jobba på att vara detta. I skolan finns olika människor med olika tankar. Vi måste acceptera varandra även om vi inte delar samma åsikter om till exempel politik.

9. Tror man att det finns fara för andra personer så måste man berätta för skolledningen så att denna kan ta ställning till om polisen ska kontaktas. Även om skolledningen beslutar sig för att inte polisanmäla så är det bra att prata om det och kanske ta in eleven för samtal.

Text och foto: Jonas Andersson, redaktör personaltidningen Edico och magasinet TODO.
Artikeln är även publicerad i Edico, nr. 3 2016 

Fortsatt läsning

Kristinas blogg på Pedagog Malmö

Tidigare publicerad artikel om om Kristinas arbete: ”Förstelärare med fokus på värdegrund och läroplan”

Red. Pedagog Malmö

Publicerat:

Skribent Red. Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *