Alla språk tillåtna på spanskan

På Tina Gunnarssons spanskalektioner är det inget problem att eleverna talar flera språk – tvärtom. Alla språk ses som värdefulla resurser i lärandet benämns ofta som translanguaging, eller transspråkande.

– Jag hade ett stort antal flerspråkiga elever, vissa var till och med inne på sitt sjunde språk och de blev till slut svåra att hålla isär. Forskningen talar om olika språkdomäner som är olika starka beroende på i vilken kontext de ska användas; ett språk för känslor, ett annat för mer akademiska situationer, säger Tina Gunnarsson.

Forskning kring andraspråksutveckling har ofta kretsat kring hur andraspråket ska utvecklas – utan att förstaspråkets betydelse diskuterats. Begreppet translanguaging, (TL), började dyka upp i forskningen på 1980-talet. Flerspråklighetsforskare började kritisera koncentrationen på ett språk – de menade att  i och med detta förbisågs en stor språklig potential hos eleverna.

”Ökat engagemang med flerspråkighet”

Med TL i klassrummet försöker man strategiskt och medvetet använda sig av de flerspråkiga resurserna. Forskningen har pekat på att en flerspråkig pedagogik både aktiverar elevernas bakgrundskunskaper, ökar deras engagemang och stärker deras identitet. Tina Gunnarsson har själv sett hur TL i klassrummet ökat elevernas självkänsla och nyfikenhet.

– Som lärare måste du våga släppa kontrollen. Det som får det att fungera är en vilja att lära sig själv; ”jag är lärare, men också intresserad av att lära mig”. För eleven är det identitetsförstärkande att de besitter språkkunskaper som jag måste ta till mig. De upplever att jag är genuint intresserad av vad de kan, säger Tina Gunnarsson.

Själv är hon uppvuxen i en skolmiljö där traditionen har varit att enbart använda målspråket. Kontakten med TL blev därför en aha-upplevelse för Tina Gunnarsson.

– Så fort jag började läsa om det blev jag tagen och såg faktiskt bara fördelar. Det som tilltalar mig är det fria öppna tänket kring undervisningen. Jag tror att TL bidrar till ett mer öppet klimat. När eleverna vet att det är okej att byta till ett annat språk är det fler som vågar räcka upp handen och vågar delta, säger Tina Gunnarsson.

Kan följa sin språkutveckling

Hon har bland annat praktiserat TL i klassrummet med åttondeklassarna på Gottorpsskolan i utkanten av Malmö. På spanskalektionerna genom till exempel speeddejting, där eleverna intervjuat varandra två och två i pass på ett par minuter.

– Då får de träna att ha samtal med alla i klassen. Och det är tillåtet att ord på andra språk används. Tidspressen gör att de pratar mer, säger Tina Gunnarsson.

Ofta spelar eleverna in samtalen på sina egna enheter så att de själva kan följa sin utveckling.

– Det blir tydligt vad de lärt sig, vad de kunde då och vad de kan nu. Det blir en väldigt bra morot.

Redan under första lektionen  lyfter hon fram klassens samlade språkkunskaper som en tillgång; både arabiska, svenska, engelska, kroatiska och albanska ses som möjliga resurser i spanskaundervisningen. Vid sidan om sina akademiska studier (Tina Gunnarsson är just nu tjänstledig från läraryrket och doktorerar vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet där hon utvecklar den svenska kunskapsbanken kring TL) har hon gjort några ickeformella studier i klassrummet.

Pedagogiskt verktyg för nyanlända

Erfarenheten därifrån är bland annat att TL kan vara ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen av nyanlända elever. I en flerspråkig miljö kan de nyanlända eleverna med samma modersmål arbeta tillsammans i grupp, hjälpa och stödja varandra. På så sätt kan de nyanlända elever som hunnit längre i målspråket översätta för den som känner sig mer osäker. Tina Gunnarsson menar att vägen till att våga använda sig av ett nytt språk därigenom i själva verket kan bli kortare.

– Det är framför allt i ett initialt skede som de blandar språken. Det minskar sedan ju större språkliga kunskaper de får, säger Tina Gunnarsson.

Men det finns också skepsis och motstånd till flerspråkighet i klassrummen där man istället vill fortsätta att strikt fokusera på målspråket.

– Det behövs en tydligare diskussion på central nivå kring den språkpolicy vi som språklärare ska följa i våra språkklassrum och hur de positiva effekterna av en mer tillåtande inlärningsatmosfär kan gynna våra flerspråkiga elever.

Text och Foto: Fredrik Thunberg

Skrivet av Fredrik Thunberg Fredrik Thunberg
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *