Alternativa kommunikationssätt är vardag på Team Munkhättan

mars 29, 2016, 12:34

På Team Munkhättan arbetar personal och elever med olika kommunikationssätt, som t.ex. bliss symbolspråk och tecken. På skolan går elever med rörelsehinder, och flera av dem har svårigheter att kommunicera. Liselotte Lindbladh arbetar som specialpedagog och Gudrun Einarsdottir som speciallärare på skolan.

– Kommunikation är grunden för lärande och social utveckling, säger Gudrun och Liselotte, och fortsätter:

– Vad händer med t.ex. identiteten och om man inte kan uttrycka sig?

Team Munkhättan, som huserar på Munkhätteskolan, går elever med funktionsnedsättning, framförallt elever med rörelsehinder. Flera av eleverna har också kommunikationssvårigheter. Eleverna går från förskoleklass till årskurs 9 och läser enligt Läroplan för grundskolan, Lgr11. Alla elever på Team Munkhättan är inkluderade i Munkhätteskolans ordinarie klasser. I arbetet ingår både skola och habilitering.

– Hos oss ser varje termin väldigt olika ut, allt är uppbyggt kring elevernas behov. Våra elever har individuella scheman och habiliteringsplaner, säger Gudrun och Liselotte.

Bliss symbolspråk

Det vanligaste alternativa kommunikationssättet bland Team Munkhättans elever är bliss symbolspråk.

– Vi har inte speciella blisslektioner, bliss ingår i allt, säger Liselotte.

Bliss symbolspråk består av grafiska symboler som kan kombineras på olika sätt. Det passar både vuxna och barn, oavsett intellektuell kapacitet. Bliss kräver ingen läsförmåga men kan ändå användas till att uttrycka tankar, idéer och känslor.

blissbild

En del av en blisskarta.

Gudrun och Liselotte berättar att eleverna använder kartor med blissymboler. De kommunicerar genom att peka på de olika symbolerna.

– Det finns alltid elevassistent eller pedagog som tolk bredvid eleven, som läser upp det eleven pekar på. Eleven bekräftar att pedagogen eller assistenten har uppfattat rätt, säger Liselotte och Gudrun.

Symbolkartan utvecklas efter hand, i och med att eleven utvecklar språket. En standarkarta har ca 510 symboler.

– Bliss underlättar kommunikationen mellan barnen också.

Liselotte och Gudrun säger att kroppsspråk och ljud är viktiga i kommunikationen, som självklara komplement till annat.

– Ibland använder vi även tecken. Det finns barn som har stor nytta av det, som ett extra stöd för sin språkförståelse. Många av våra elever har annat modersmål än svenska och då kan tecken vara ett bra stöd, säger Gudrun.

Datorn som pedagogiskt hjälpmedel

På Team Munkhättan är målet att datorn alltid ska vara ett naturligt hjälpmedel.

– Några elever har bliss i sin dator. Då använder de dessutom talsyntes, säger Gudrun och Liselotte.

– Men den mänskliga avläsaren är oftast bättre än datorn när det gäller att tolka oprecisa pekningar. Men vi har elever som gärna använder dator.

De berättar att metoden ”Att skriva sig till läsning med dator”, ASL, har varit jättepositiv för deras elever.

– Innan ASL hade läs- och skrivinlärning många finmotoriska moment, vilket gjorde att det var svårt för många av våra elever med rörelsehinder, säger Liselotte.

plastbokstäver

Särskilda undervisningsgrupper

Alla elever på Team Munkhättan deltar i storklass i någon form. Men olika elever behöver olika mycket stöd. För de elever som har behov av lugnare arbetsmiljö finns möjlighet för enskild undervisning och undervisning i mindre grupper.

– Tre av mina elever går i ettan. De har olika scheman och är med i den stora klassen olika mycket. En av eleverna är t.ex. med på vissa genomgångar, men går ut och fortsätter jobba i grupprum, säger Gudrun.

I år formar Team Munkhättans förskoleklasselever en egen förskoleklassgrupp. De lär känna varandra och förbereds för att börja ettan.

Alla elever på Team Munkhättan har stöd av elevassistenter. Liselotte berättar att de har nästan lika många elevassistenter som elever. De flesta av elevassistenterna har jobbat i många år, och har mycket kunskap, erfarenhet och fortbildning.

Vad säger skollagen?

Att bedöma och betygsätta kunskaper hos elever som använder alternativa kommunikationssätt är inte alltid helt enkelt. Det tar dessutom tid att utveckla alternativa kommunikationssätt parallellt med annan undervisning.

Skollagens övergripande mål är tydliga, säger Gudrun och visar två citat:

”En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” och ”Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”

– Kommunikation är grunden till allt. Att varje elev får utvecklas och växa är det viktigaste, avslutar Gudrun och Liselotte.

Text och foto: Sara Arildsson
Foto bokstäver: Colourbox.com

Skrivet av Sara Arildsson Sara Arildsson
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *