Bildstöd för att stötta elevers språkinlärning

Sandra Mannsdorff, förstelärare på Blankebäcksskolan, svarar på Sandra Svenssons ”skicka vidare”-fråga om hur de arbetar språkutvecklande.

Hur arbetar ni språkutvecklande på Blankebäck kopplat till svenska som andraspråk-undervisningen?
– En stor del av sva-undervisningen sker inom klassens ram. Utöver det arbetar vi medvetet med språk i alla ämnen. Detta kräver en kompetens hos alla lärare på skolan kring andraspråksinlärning. Undervisningen måste planeras och genomföras så att den blir språkligt utmanande och utvecklande för både elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk. Vi använder oss bland annat av bildstöd för att stötta elevernas språkinlärning med hjälp av bilder.
Vi lyfter även vikten av det kollegiala lärandet och har regelbundna pedagogiska diskussioner i våra arbetslag. Genom dessa har vi utvecklat något vi kallar språktemaveckor som vi har två veckor per termin. Under de veckorna arbetar hela skolan med samma tema och med samma genre utifrån cirkelmodellen.
Efter en föreläsning av Göran Svanelid har vi även utvecklat något vi kallar begreppslådor. Dessa ”lådor” fungerar som en stöttning i elevernas utveckling av begreppsförmågan kopplat till varje enskilt arbetsområde i skolans olika ämnen. En begreppslåda kan bland annat bestå av nyckelord, begreppsmatris och tips på aktiviteter kopplade till nyckelorden.

Vilka språkliga utmaningar möter ni dagligen på skolan?
– Det är en utmaning att så ofta som möjligt ligga i den proximala utvecklingszonen för alla elever.

Vilket är ditt bästa tips för att möta våra nyanlända på bästa sätt?
– Först och främst är det viktigt att all personal på skolan känner och tar ansvar för de nyanlända elevernas lärande, trivsel och sociala utveckling. Det krävs fortbildning och kunskap kring nyanlända elever men även utrymme för diskussioner som bygger upp ett gemensamt förhållningssätt.
Även om en nyanländ elev kan börja på skolan med kort framförhållning så är det viktigt att hen känner sig välkommen. Att bygga upp en särskild arbetsgång på skolan som är lätt att följa vid mottagandet underlättar för personalen. Lärarna på skolan kan tillsammans med exempelvis sva-läraren skapa ett litet startkit som finns att använda sig av under de första dagarna. Vilka fraser är viktiga att tidigt lära sig för att göra sig förstådd? Var finns toaletten och hur säger man om man behöver gå dit? Gör gruppindelningar, placeringar med mera så fort som möjligt så att den nyanlända eleven slipper känna sig bortglömd eller som en extra belastning. Tänk istället att eleven så fort som möjligt ska få känna sig som en i gruppen/klassen och ge eleven möjlighet till att skapa sociala relationer med sina nya kamrater.
Använd kartläggningen som underlag i planeringen av den nyanlända elevens skolgång. Ta tillvara på elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Varje elev ska få känna att den är värd en bra utbildning på rätt nivå. Bygg upp ett bra samarbete och en tydlig dialog med studiehandledaren. Här har vi mycket att vinna! Sist men inte minst – lär känna varje enskild nyanländ elev.

Vilka frågor vill du skicka vidare och till vem?
– Anette Malmborg på Glasbruksskolan. Hur beskriver du kortfattat syftet med särskild undervisningsgrupp? Hur arbetar ni för att eleverna ska få undervisning i skolans alla ämnen? Hur arbetar ni för att skapa samsyn på skolan kring arbetet med elever i den särskilda undervisningsgruppen?

Foto: Privat

Skrivet av Matilda Lundahl Matilda Lundahl
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *