Del 2: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan

sprakdag_2013_afm_510

Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling. Det visar internationell och nationell forskning. Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen.

Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattsson från Lunds Universitet. Hon vill ta död på myterna kring flerspråkighet med hjälp av de forskningsteorier som finns kring språkinlärning.

sprakdag_2013_afm_250

Anna Flyman Mattsson med Leif Åhlander, chef på FoU Malmö-Utbildning.

Del 1 – läs här

  • Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas
  • Myt 2: Språket följer en norm för hur man ska tala svenska
  • Myt 3: Barn lär sig ett nytt språk snabbt

Del 2

  • Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket
  • Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken
  • Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet

Myt 4 – Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket.
– NEJ, modersmålet kan och bör utvecklas tillsammans med svenskan.

Alla språk får plats, säger Flyman Mattsson och använder sig av en metafor:

– Det är inte så att det finns en begränsning för språk. Jag brukar jämföra det med när man får sitt första barn. Då älskar man det så mycket att man tror det inte finns mer kärlek. Så kommer nästa barn och man älskar det lika mycket. Man behöver inte ta lite av kärleken från första barnet för att lägga över på nästa – kärleken bara utökas. Precis så fungerar språk. Bara för att jag lär mig ett nytt språk så behöver jag inte ta bort lite av förstaspråket. Det får plats hur mycket som helst. Ju mer språk, desto mer språk. Det enda kriteriet för att man ska kunna ta till sig språk är att de hålls igång. Så fort man inte använder eller lyssnar på ett språk riskerar man att tappa det.

– Modersmålet är också ett verktyg för lärande. Innan man kan lära sig ett ämne på det nya språket måste man få ämnena på det språk som man faktiskt kan. Modersmålslärarna kan hjälpa till i klassrummet för att eleverna ska kunna förstå ämnena. Elever som har samma modersmål kan diskutera ämnet.

Studier visar att det finns väldigt många fördelar med att vara flerspråkig. Dels finns det kommunikativa fördelar, relationer till föräldrar, familj, släkt och så vidare. Det bygger broar mellan samhällen, man kan kommunicera med fler personer. Det finns också sociala fördelar. Det har visat sig att flerspråkiga personer är mer lyhörda, flexibla och toleranta. Men observera att dessa fördelar gäller de som är simultanflerspråkiga, d.v.s. de som växer upp med två eller fler språk. Sedan är det naturligtvis utvecklande att lära sig språk överlag.

– Men det mest intressanta är de kognitiva fördelar forskare har sett med flerspråkighet. Man har kunnat se att det breddar individens tänkande och kreativitet, att hjärnans kapacitet ökar och att minnet blir bättre. Dessutom har det visat sig att simultan flerspråkighet fördröjer alzheimer med i genomsnitt 5 år! Varför inte låta alla de som har möjlighet att få växa upp med flera språk? säger Flyman Mattsson.

Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken
– NEJ, men det kan låta så för ett enspråkigt öra

Flyman Mattsson förklarar att vårt samhälle har varit enspråkigt väldigt, väldigt länge. I andra delar i världen har människor i långa tider växt upp med flera språk i sin närhet. När vi bedömer språk så gör vi det ofta utifrån en ”enspråkighetsnorm”. Av den anledningen uppfattar vi ofta flerspråkigheten som någon sorts hopblandning.

– Vi tror att en flerspråkig person ska ha två språk som ser ut som enspråkigas, s.k. dubbel enspråkighet. Men ett tvåspråkigt system ser annorlunda ut men är lika avancerat och funktionellt. Men det är nästan omöjligt. Det är sällan som förutsättningarna för att lära andra språket är desamma som för förstaspråket.

Flyman Mattsson menar att vi måste vända det här till en integrerad tvåspråkighetssyn, det vill säga att titta på hur språk hänger ihop. Hur de samverkar, hur man kan växla mellan olika språk i olika situationer. Hur vissa domäner kräver ett språk och andra ett annat språk. För att arbeta mot flerspråkighet måste vi titta på det här utifrån en ”integrerad tvåspråkighet”.

– Många tror att flera språk inte kan samleva. Att flerspråkiga blandar ihop språken. Att barnen blir ”halvspråkiga” och inte vet vilket språk de ska använda. Ibland kopplas detta också till att barnen skulle få identitetsproblem. Ibland får man för sig att man hjälper ett barn med diagnos språkstörning om man tar bort det det ena språket. Det gör man inte. Då får man bara språkstörning på ett språk istället för två. Flerspråkighet orsakar INTE språkstörningar, påpekar Flyman Mattsson.

Att växla mellan två språk är naturligt. Både att växla mellan olika språk, stilar och dialekter och att göra det i både meningar och mellan ord. Att kodväxla är något som alla gör, hela tiden. Men den här kodväxlingen uppfattas av många som en ihopblandning av språk. Vid studier av barn har man kunnat identifiera olika funktioner för kodväxlingen. Bland annat att barn genom kodväxling försöker utesluta, eller inkludera deltagare i samtalen, förstärka argument, byta ämne, etablera olika sociala relationer och hålla sig utanför. Kodväxling tyder snarare på en avancerad språkanvändning.

dubbel_ensprakighet_flersprakighet

Bilder: colourbox.com

Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet
– NEJ, forskningen är oenig om mycket, men inte om flerspråkighetens positiva effekter!

Det finns många internationella studier om tvåspråkig undervisning som alla i princip visar samma resultat: om man samtidigt får utveckla sitt modersmål gynnas både andraspråket och ämneskunskaperna av detta. Att tvåspråkighet är något eftersträvansvärt.

Däremot finns inte många studier gjorda på modersmålsundervisningen i Sverige. Det är snarare så att internationella studier visar att den typen av modersmålsundervisning som finns i Sverige, är det sämsta alternativet för tvåspråkig undervisning. Man menar helt enkelt att eleverna får för lite modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Vi bör istället satsa mer på tvåspråkig undervisning. I Malmö har det funnits projekt kring det. Malmö har dessutom goda förutsättningar för att göra tvåspråkig undervisning. Små kommuner som inte har så stora språkgrupper har sämre förutsättningar.

Det sägs också finnas oenigheter kring svenska som andra språk. Men språkforskare är överens om att speciell undervisning krävs om man ska lära sig svenska som andraspråk. Det räcker inte att man följer ordinarie undervisning eftersom språket är så pass komplext.

Uppmuntra flerspråkigheten och mångkulturen!

Utifrån det mångkulturella och enspråkiga perspektivet förklarar vi ofta de dåliga resultaten med att föräldrarna har för låg utbildning, den låga socioekonomisk statusen, arbetslöshet och så vidare. MEN egentligen så bör vi kanske ställa oss frågan hur vi egentligen bemöter andraspråkselever i klassrummet, och vända oss mot systemet i stället för elevens bakgrund.

Om man använder sig av den forskning som finns är möjligheterna stora att förbättra situationen för de flerspråkiga eleverna. Detta genom att utveckla modersmålet och skapa flerspråkighet. Genom att ha den integrerade flerspråkighetsnormen istället för att man ser enspråkigt. Att elever får undervisning i ‘svenska som andraspråk’ och kunskapsutveckling på modersmålet och på svenska.

Det finns en stor okunskap bland både bland skolledare och lärare om detta. En del förändringar krävs på organisatorisk nivå. Som lärare går det att göra en förändring i klassrummet med en gång: att inte förbjuda andra språk, att uppmuntra flerspråkigheten och mångkulturen.

*SPRÅKDAGEN i Malmö stad arrangerades av dåvarande FoU Malmö-Utbildning som idag ingår i Pedagogisk Inspiration Malmö. Den 9 oktober 2014 är det dags för en ny SPRÅKDAG i Malmö stad.

Text:
Charlotte Christoffersen
Redaktör Pedagog Malmö
Foto: Lotta Fransson

Anna Flyman Mattsson med Leif Åhlander, chef på FoU Malmö-Utbildning.

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

4 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *