Delaktighetsmodell öppnar upp för elevers tankar

På Valdemarsro gymnasium – Malmös största gymnasiesärskola, gör eleverna sina röster hörda genom delaktighetsmodellen DMO. Målet – att skapa tillgängliga lärmiljöer som synliggör elevernas lärande och deras, sociala, pedagogiska- och fysiska skolmiljö.   

– Tillgängliga lärmiljöer kräver elevers delaktighet. Elevernas röster är viktiga för att vi ska veta vad vi ska utgå från när vi planerar, säger Kristina Nolén, Malin Bjärum och Ann-Charlotte Strandberg, utvecklingspedagoger på skolan.

Delaktighetsmodellen är en del av ett större tillgänglighetsprojekt som skolan arbetar med sedan 2015. Det är en dialogmodell som ibland används inom LSS-verksamheten för att främja brukares möjligheter att få inflytande över frågor som rör deras vardag. Modellen bygger på vikten av att skapa sammanhang för alla inblandade, och att de ser sin verklighet som begriplig, hanterbar och meningsfull. Omsatt till skolvärlden och eleverna på Valdemarsro gymnasium handlar delaktighetsmodellen om att öppna upp för elevdelaktighet och ett gemensamt lärande.

– När vi använder modellen utgår vi helt från elevernas behov, förmågor och vad som är angeläget för dem att kunna påverka. Eleverna ska känna att det är möjligt att påverka och värt att komma med förslag. För att det ska blir möjligt krävs att samtalen är väl förberedda och anpassade efter det kognitiva stöd som eleverna behöver, berättar Ann-Charlotte.

Modell som stöd

I läroplanen för gymnasiesärskolan, kapitel två, står det att alla elever ska ges inflytande över sin utbildning. De ska få möjlighet att ta initiativ till frågor som rör deras utbildning samt få information om vad de kan vara med och ta ansvar för och påverka

– Eftersom de flesta av våra elever behöver AKK för att kommunicera ville vi hitta en strukturerad modell som underlättar för dem för att göra sina röster hörda. När vi pratar om tillgängliga lärmiljöer står elevernas behov av stöd i centrum – och vem vet bättre vad de behöver än eleverna själva, säger Kristina.

Kristina, Anne-Charlotte och Malin

Fyra samtalsmöten

Modellen bygger på fyra samtalsmöten, så kallade samtalsslingor, som leds av utbildade vägledare. I gruppen deltar elever på frivillig basis och samtalen förs klassvis. Det första mötet är helt och hållet elevernas.

– Samtalet utgår från frågor som konkret rör elevernas tid i skolan. Till exempel lyfter eleverna om de hittar på skolan eller känner att de får vara med, om personalen lyssnar på dem och om de får den hjälp som de behöver för att planera sitt arbete, berättar pedagogerna.

Efter första elevträffen skickas ett antal frågor, (stafettfrågor) vidare till det arbetslag som arbetar med elevgruppen.

– Under den träffen bearbetar personalen först frågorna utan att ha sett elevernas svar. Därefter tar de del av elevernas tankar och formulerar följdfrågor som går tillbaka till eleverna och deras andra träff, berättar Malin.

Gemensamma träffar

När personalens frågor har gått en runda till bland eleverna är det dags för en gemensam träff. Då deltar, om möjligt, även skolans rektor. Under samtalen behöver vägledaren stötta eleverna i att hålla den röda tråden. Bild- och teckenstöd är betydelsefullt, liksom tempot.

– Det tar tid och det ska det få göra. Som vägledare måste hen kunna tolka elevernas kommunikation, förstå när de tar initiativ och veta när hen som vägledare ska stötta, backa eller vänta in, säger pedagogerna.

Men det var inte var helt lätt från början att få till samtalen, berättar pedagogerna. Skolans elever är vana vid att i många situationer bli styrda av vuxna och behöver stöttning i att ta egna initiativ.

– Det handlar om att uppmärksamma eleverna på att de har något att säga. Det hjälper den här modellen oss att göra, vilket har gett väldigt positiva effekter. Vi upplever att elever känner att de kan föra fram sin talan och att skolans personal lyssnar.

Text och foto: Marina Walker

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *