Elevers egna mattemål – för ökad lust och måluppfyllelse

På Nydalaskolan planerar eleverna sina egna mål i matematik. Genom kontinuerliga tester, varierad undervisning och taluppfattning som ryggrad utvecklar eleverna matematiska förmågor och måluppfyllelse ökar.

– Skolans matematikundervisning utgår från Alistair McIntoshs bok; Förstå och använda tal – en handbok. En god taluppfattning är grundläggande för allt matematiskt tänkande, berättar Jessica Håkansson, speciallärare i matematikutveckling och Linda Swärd, ämneslärare i matematik och SO på Nydalaskolan.

Linda och Jessica pratar om taluppfattning som matematikens ryggrad. Utan att förstå hur tal är uppbyggda och används, menar de att det är svårt att gå vidare inom andra matematiska områden.

– Paketlösning med matematikböcker fungerar inte utan det handlar om att titta på varje område och djupdyka i vad eleverna behöver träna på, säger de.

utvald bild

Jessica Håkansson, speciallärare i matematikutveckling och Linda Swärd, ämneslärare i matematik och SO på Nydalaskolan.

Nivåanpassade tester

Varje nytt läsår börjar med att alla elever testar sina kunskaper utifrån nivåanpassade testmoment för årskurserna. Därefter sammanställer och analyserar respektive ansvarig lärare och Jessica resultaten.

– Sammanfattningen ger mig som lärare en hint om det är många som har missat på ett visst område, och vad jag behöver förändra i undervisningen, säger Linda.

– Eleverna ska veta vad de ska öva på och slippa sådant som de redan kan, fortsätter Jessica.

Rutsystem och målformulering

Resultaten redovisas i rutsystem, ett för klassen och ett individuellt. Varje område markeras med grönt för tillräckliga kunskaper och med rött om det behövs mer träning. Tillsammans går klass och lärare igenom sammanfattningen.

– Vi tittar på resultatet, reflekterar och analyserar varför det ser ut som det gör. Under den gemensamma analysen är alla elever avidentifierade. Fokus på vårt gemensamma samtal är att identifiera vad klassen kan, hur de har lärt sig det, vilka områden som behöver repeteras och om något måste förändras, berättar Linda.

Varje enskild elev får också sin egen resultatremsa. Utifrån den och i samarbete med läraren, formulerar eleven sina IUP-mål.

– Samtalet kring målformuleringar är spännande. Oftast är jag och eleverna överens om vilka områden som behöver utvecklas men ibland tycker de att de behöver något annat än vad jag ser som viktigt. Då äger eleven sitt eget lärande och sin egen målformulering, säger Linda.

– För elever som inte har så många röda rutor kan diskussionen utgå från vilka ytterligare utmaningar eleven behöver för att fortsätta utvecklas, fortsätter Jessica.

Fokusområden

Efter tester och målformuleringar arbetar eleverna intensivt under fyra till sex veckor med olika fokusområden utifrån den egna målplanen. Varje årskurs har tre mattepass i veckan. I praktiken innebär det ett pass i matteverkstaden, en lektion med fokus på utvecklingsområden och utifrån rutorna samt en lektion med egen färdighetsträning.

– Färdighetsträning gör eleverna i ett digitalt läromedel som heter Nomp. I systemet är varje elev sin egen användare som läraren har tillgång till. Eleven tränar på de fokusområden som behövs och utifrån förmåga, berättar Linda.

– När eleverna arbetar i Nomp får de veta direkt om deras lösningar stämmer eller inte. De behöver inte vänta på att få sina uppgifter rättade och de lär inte in fel, berättar Jessica.

Matteverkstad

I matteverkstaden arbetar eleverna självständigt eller i grupp med praktiska övningar. Rummet är möblerat med flera småbord för att skapa en cafékänsla och gynna samarbete.

– I matteverkstaden kan eleverna enas om att träna och resonera kring områden som går att fysiskt gestalta, som tallinje och storleksordning. Tanken är inte att alla ska göra samma sak. Tre personer ska kunna sitta och spela spel och samtala samtidigt som en fjärde arbetar individuellt med konkret material, säger Jessica.

Problemlösningar i grupp kopplade till centralt innehåll och elevernas individuella behov är en återkommande aktivitet under någon av veckans matematikpass. Fokus ligger på att förstå vilka räknesätt som behövs för att lösa en uppgift samt vilka ord och begrepp som behövs för att förmedla lösningen.  Efter veckor av träning gör eleverna ett så kallat fokustest som visar på vad de har utvecklat. Det är också en fingervisning för lärarna var de behöver lägga krutet.

– Det är häftigt att se elevernas reaktioner efter ny genomgång av fokustestens sammanställning. Eleverna får en wow-känsla, det som de har tränat på ger resultat, berättar Jessica och Linda.

Det enskilda lärandet

Pedagogerna menar att eleverna har en större medvetenhet om vilka mål som är viktiga för det enskilda lärandet. Skolan ses som en lärmiljö att räkna med och att matematik är något som eleverna vill arbeta med för att det är roligt. Skulle fokustesten visa på nya eller ökade röda rutor är det viktigt att samtala kring, i elevgruppen, med enskilda elever, i arbetslaget och med sig själv om vilka faktorer som påverkar.

– Diskussioner bör föras utifrån frågan varför det inte har gått så bra men också utifrån vad som lyckades och hur vi tar tillvara på det som funkar, avslutar de.

Text och foto: Marina Walker
Film: Nydalaskolan
Utvald bild: Colorbox

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *