Estetik och lek i kommunikation på Mellanbäcks förskola

På Krokodilens avdelning på Mellanbäcks förskola står estetiken och leken i fokus för kommunikation och språkutveckling. Här musicerar, stompar och rollspelar barnen fram förståelse för nya ord och begrepp med hjälp av bildstöd, PENpal, TAKK-tecken, utklädningskläder och små kvastar.

– Grundtanken för vår verksamhet är att erbjuda varierande kommunikation genom olika estetiska uttryckssätt, för att möta barnens behov på olika sätt, säger Emma Larsson, förskollärare, och Susanne Anderlund, barnskötare, på Mellanbäcks förskola.

Tillsammans med Hanan Ramadan, barnskötare och Lena Mårdberg, specialpedagog, utgör Emma och Susanne personalstyrkan för Krokodilens 17 barn. De flesta barn på avdelningen har ett annat modersmål än svenska. Sex platser är sedan höstterminen inkluderade språkplatser, avsedda för barn med grav språkstörning.

– Det kan låta motsägelsefullt att säga att vi vill erbjuda olika kommunikationssätt, när de flesta av barnen behöver utveckla förmågan att använda språket. Vi tror att estetiska uttryckssätt kan stimulera språkutveckling positivt genom att koppla ord och begrepp till det estetiska som sker. Estetiken är ett verktyg men har också ett värde i sig, säger Emma.

Emma och Susanne

Emma Larsson, förskollärare och Susanne Anderlund, barnskötare på Mellanbäcks förskola.

Stomp och PENpal

Ett sätt att leka fram ord är att stompa. Med små kvastar sopar barnen fram takt, rytm, rörelser och rim. I kombination med rolleken kan kvasten också symbolisera olika saker. En danspartner t ex eller en superhjälte.

– När vi stompar står vi i cirkel och sopar tillsammans utifrån en given rytm. Vi har också använt konservburkar och kinamatspinnar för att spela fram olika ljud och rim, berättar Susanne.

Ett annat sätt är att koppla ihop ljud med bild, ord och begrepp. Det gör Susanne och Emma genom att skapa bildkort med koder till inspelade ljud eller ord i PENpal utifrån olika teman. När barnen klickar på kort med bilder på en katt eller en björn hör de t ex ljudet av en jamande katt eller barnsången Björnen sover.

collage

TAKK och rollekar

Emma och Susanne använder dagligen TAKK i sin kommunikation med barnen. Det har gjort att de flesta barn är välbekanta med många tecken och använder dem när orden inte räcker till. Pedagogerna belyser det centrala i använda korta instruktioner kopplat till tecken och bildkort, samtidigt som de lyfter vikten av att förbereda barnen i god tid om vad som komma ska. Verksamhetsteman planerar Emma och Susanne utifrån observationer om vad som sker i barnens lek.

– Vi tittar mycket på vad som händer och vad de gör när vi inte styr dem utan bara är närvarande i leken. Den här terminen har barnen visat ett stort intresse för att leka rollekar, så grundtemat är rollekar som tar sig uttryck på olika sätt beroende på vecka, berättar de.

– Det handlar mycket om att fånga barnens identitet och utgå från deras intresse för stunden. Därför planerar vi bara för en vecka i taget. Det ger verksamheten en tydlig flexibilitet.

Aktiviteter utifrån den fria leken

Emma och Susanne ser den fria leken som en grundförutsättning för kommunikation och planerar verksamhetens styrda aktiviteter utifrån den. För att stimulera den fria leken har de placerat allt material så att det är tillgängligt för barnen. Rollekar kräver ofta fysisk rumsförändring. Emma och Susanne möblerar ofta om för att anpassa lokalerna efter barnens lek.

– Just nu är det superhjältar som gäller så barnen har gjort sina egna mantlar. Det är spännande att se vad materialet gör med rummet och med barnen och vad barnen gör med materialet. Rummet är en plats där barnen plötsligt flyger, berättar Emma.

– Barnen leker också ofta skattjakt. Något som vi har hakat på genom planerad aktivitet ute på gården. Barnen tränar lägesord med hjälp av karta och tecken, säger Susanne.

Dokumentation och veckoböcker

För att dokumentera och följa upp det som sker under en dag fotograferar Susanne och Emma barnen i leken. Ibland fotograferar barnen varandra med iPads. Bilderna bearbetar och samtalar barnen om tillsammans med Emma i två mindre reflektionsgrupper med 3-4 barn i varje. I den ena gruppen spelas barnens tankar in på PENpal, medan i den andra skriver Emma ner barnens tankar Bilder, anteckningar och inspelningarna sammanställs till veckoböcker.

– Barnen tittar ofta i böckerna. Till varje bild finns det en mening samt en kod till vad barnen berättar, så att de kan lyssna till sig själva med hjälp av PENpal. De tycker att det är kul att höra sig själva och det gör att de kommer ihåg vad de har gjort. Böckerna hänger på krokar i hallen. Genom att de hänger synligt kan föräldrar titta i dem tillsammans med sitt barn när de kommer för att hämta och lämna. Det skapar ett värde i sig som samtalsämne, säger hon.

– Böckerna tydliggör för oss som pedagoger vad det är vi gör. Ett sätt att lyfta och påminna oss om allt som sker i verksamheten. Det kan ibland vara lätt att glömma bort när dagarna rullar på, avslutar Susanne.

Text och foto: Marina Walker
Foto från verksamheten: Emma Larsson

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *