Formativ bedömning i slöjden på Örtagårdskolan

Nikola Petranovic ser slöjdsalen som en idealisk plats för matematiskt lärande och språkutveckling. I sitt arbete som träslöjdslärare blir han dagligen medveten om vikten av matematiska- och andra ämnesspecifika begrepp. 

Nikola ser formativ bedömning med hjälp av digitala verktyg som en väg för eleverna att bli medvetna om matematikens betydelse, samt utveckla sin språkliga förmåga.

– Jag försöker alltid göra eleverna mer medvetna om matematikens närvaro i slöjden. Likaså vill jag lyfta betydelsen av ämnesspecifika begrepp, för att förstå samhället i sin helhet, berättar han.

Språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning

Nikola Petranovic arbetar som träslöjdslärare på Örtagårdskolans grund- och grundsärskola. Han är även en av skolans åtta förstelärare. Ett uppdrag som innebär att hjälpa eleverna att förstå matematiska begrepp och kunna tillämpa dem i praktiken. Likaså gäller för honom att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt med fokus på formativ bedömning.

För Nikolas är formativ bedömning nödvändigt för att kunna bedöma och utvärdera elevernas kunskapsutveckling. Han menar att formativ bedömning är kunskap som formas i en gemensam lärare/elevprocess. Bedömningen sker parallellt med inlärningsprocessen i undervisningen.

– Jag strävar efter att mina elever ska uppfatta att bedömningen är ett stöd i deras kunskapsutveckling. Den är inte bara knutet till ett betyg, säger han

Laborativt material

Under många år arbetade Nikola som matematiklärare på Örtagårdskolans numera nerlagda högstadium. Han blev tidigt medveten om hur centralt det var att arbeta med språket och skolans ämnesspecifika ord och begrepp.

nikola_ortagard_02_230

Elev dokumenterar arbetet i slöjdsalen.

– Som lärare måste jag konkretisera undervisningen och medvetandegöra eleverna om vilka förmågor och kunskapskrav som de ska utveckla och möta. Som träslöjdslärare har jag förmånen att kunna göra det genom att arbeta laborativt och praktiskt, i samspel med teorin, förklarar han.

Ett sätt att göra det är att tillsammans med barnen designa och tillverka laborativt material. Dominospel med geometriska former eller Tiokamrater är lätt att plocka fram under matematiklektioner för att träna teori i praktik.

Ipad som digitalt verktyg

Nikola använder nästan uteslutande iPad som digitalt verktyg för att möta elevernas kunskapsutveckling. Genom olika appar dokumenterar han och eleverna processen. I samtal kring arbetsprocess och återkoppling på arbeten stöttar han eleverna i att se sin egen utveckling. Eleverna blir delaktiga i processen genom att själva dokumentera lärandet med egna bilder.

– Eleverna är numera vana vid att använda iPad som kamera och rör sig vant runt i slöjdsalen för att dokumentera det som händer, säger han.

Notability

Notability heter den app som Nikola använder för sin dokumentation och bedömning. Genom appen kan man ladda ner PDF-filer som i sin tur går att redigera och markera. Bland annat använder han sig av Skolverkets bedömningsmatris med kunskapskrav och förmågor. I appen sparas bilder på elevernas arbetsprocess samt skriftligt dokumentation som eleverna hjälps åt med att fotografera (se bildspel längre ner).

Nikola har skapat mappar för varje elev i programmet där bilder och text tillsammans gör eleverna uppmärksamma på hur arbetet fortskrider. Mapparna delar Nikola med de elever som vill i Google Drive. Materialet går också att maila direkt till föräldrar så att de kan ta del av sitt barns kunskapsprocess.

– I appen kan jag också spela in elever som inte har möjlighet att skriva. Genom inspelning får eleven möjlighet att berätta hur han eller hon har gått tillväga. Appen kan jag eller eleverna också använda för att t.ex. dokumentera processen i ett gruppsamtal, säger Nikola.

arbetsprocess_ortagard

Begreppskartor

För att skapa förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp eller inleda ett ämnesområde bygger Nikola och eleverna begreppskartor tillsammans. Begreppskartorna skapar de tillsammans i appen Inspiration Maps där symboler, former, bilder och pilar länkar orden vidare i elevernas tankeprocess.

– En begreppskarta hjälper och stöttar eleverna i att kunna förstå och reflektera över hur olika ämnesspecifika begrepp hänger ihop med varandra, säger han.

För att ytterligare förtydliga ord och begrepp för eleverna har Nikola satt upp bilder på verktyg. Till bilderna finns verktygens namn samt förklaring på vad verktygen används till och verben för vad man gör med dem.

– Det som i träslöjden kallas för hantverkstekniker, berättar Nikola.

Enligt Nikola är grunden för ett gott lärande att alla elever är väl införstådda med hur förmågor och kunskapskrav relaterar till varandra. Det är också viktigt att de förstår vilken del från det centrala innehållet som används för att utveckla en aktuell förmåga.

Kontinuerlig kommunikation

Kontinuerlig kommunikation med varje elev är för Nikola centralt, muntligt under lektionerna såväl skriftligt via delade dokument och mappar på Google drive. När Nikola kommunicerar med eleverna samtalar de utifrån frågor med fokus på reflektion över vad som fungerar. Kommunikationen gäller också vad eleven behöver utveckla och hur hon eller han använder ämnesspecifika begrepp.

– Alla elever måste ha klart för sig vad de ska lära sig och på vilket sätt de ska bedömas, i varje arbetsområde, avslutar Nikola.

Länkar
Skolverkets bedömningsportal
App Notability för iOs-enheter
App Notability för Android-enheter
App Inspiration Maps för iOs-enheter

Text: Marina Walker
Foto: Marina Walker, Nikola Petranovic & Elever på Örtagårdsskolan

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *