Gemensamma strukturer ger trygghet i klassrummet

– Varje lektion har samma struktur. Jag berättar för eleverna vad jag planerat och frågar vad de tycker. Ibland kommer de till lektionen med andra tankar och vill något helt annat. Grundstrukturen ger en säkerhet och större frihet och möjlighet att göra eleverna delaktiga i arbetet, berättar Maria Andersson, förstelärare på Rörsjöskolan-Zenith som undervisar i svenska och tyska i årskurs 6-9.

Rektor Carina Sohl började arbeta på Rörsjöskolan-Zenith 2011, en skola där det ibland var oroligt i korridorerna. Redan som ny rektor delade hon med sig av idén om ett gemensamt arbetssätt. Hon förde ganska snart fram sitt förslag om en gemensam lektionsstruktur för skolans lärare, men lät det sedan vila ett tag.

– När förslaget kom upp igen hade vi funderat själva och kände oss delaktiga i hennes idéer och var beredda att prova, fortsätter Maria.

Varje ämne har sin färg, varje lektion sin startsidawalls2

När Pedagog Malmö besöker skolan möter vi elever som samlats på led utanför klassrummen. Lektionerna ska strax börja och de har med sig det som behövs i varsin mapp, färgkodad utifrån ämne. I den ligger skrivhäfte, lärobok och papper/utskrifter som de fått.

– I klassrummet har jag förberett med en startsida som projiceras. Där finns en uppgift som eleverna börjar lektionen med att lösa under fem minuter. Antingen arbetar de själva eller i par. Uppgiften berör arbetsområdet och kan handla om att repetera ord och begrepp eller återanknyta till föregående lektion, säger Maria.

Under tiden eleverna gör den inledande uppgiften går hon runt och tar närvaro och kollar av det eleverna arbetar med.

– Startsidan innehåller också information om när lektionen börjar och slutar. Dessutom står det vilka mål lektionen har kopplat till kunskapskraven. Det är formulerat på ett språk som eleverna förstår så att de blir delaktiga. Här finns också lektionsupplägget i punktform som jag går igenom med eleverna. Lektionen är upplagd så att eleverna självständigt kan arbeta vidare med en ny punkt när de har avslutat en, de behöver inte vänta på varandra.

Varierade och lite längre lektioner

Varje lektion är 75 minuter och Maria berättar att genom strukturen går ingen tid förlorad.

– Inom de 75 minuterna har jag alltid en inlagd pedagogisk paus också, några minuter. Vi lämnar inte klassrummet, men vi ser kanske på en YouTube-film, lyssnar på musik eller gör en gymnastisk övning.

Maria arbetar varierat och växlar mellan olika slags uppgifter och gruppkonstellationer. Hon ser fördelar med att eleverna arbetar i grupp och det gör de kanske halva lektionen. Grupperna blir som öar i klassrummet som hon får möjlighet att gå emellan.

Maria frågar eleverna vad de tycker om upplägg och om de vill ändra på något, det vill de sällan men väljer då och då innehåll för arbetsområdet.

– Om vi t.ex. ska arbeta med starka verb kan det vara en stor fördel om eleverna kan välja ett ämne som de själva är intresserade av.

Igenkänning skapar trygghet

De flesta lärare på skolan arbetar med samma startbild och struktur som Maria. Eleverna känner igen sig och det ger trygghet. Innehållet skiljer sig men ramarna är samma i alla ämnen.

När Maria planerar använder hon tydligt, enkelt språk, vilket underlättar arbetet. I och med det kan hon använda samma texter i lektionsupplägget till eleverna. Det sparar tid och gör det lättare att utvärdera.

walls

– Jag arbetar som förstelärare i detta. Men jag är inte ensam, hela kollegiet är med på det. Vi lägger inte mer utan snarare mindre tid på planering nu. Alla lärare gör sina planeringar digitalt och sparar dem mot Malmö stads server.

Lugna klassrum och bättre måluppfyllelse

På Rörsjöskolan-Zenith finns dessutom en satsning med en studiecoach. Det är en utbildad lärare som finns och stöttar eleverna. På skolan finns även en speciallärare och en specialpedagog.

– Olika bitar samverkar. Elever får hjälp och stödverksamheten leder också till lugnare klassrum och korridorer som i sin tur ger högre måluppfyllelse.

– Vår rektor har initierat arbetet med stor ödmjukhet, samtidigt som hon varit rak och tydlig. Stora förändringar kan innebära oro i leden, då måste ledaren våga leda. Hon har gjort det bra avslutar Maria.

Text och bild: Ina Alm och Sara Arildsson

Skrivet av Caroline Ulvsand Caroline Ulvsand
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

2 kommentarer

  • Igenkänning skapar trygghet läser jag. För att vara lite jobbig tänker jag fråga er vilken forskning ni tittat på som stödjer detta påstående. Trygghet är ju ett subjektivt begrepp. Kanske är det lättare att minnas när en känner igen men att en känsla av trygghet automatiskt infinner sig undrar jag om jag tror på. Kanske är det inte precis så ni menar. Olika utformade salar eller tex en pedagogik som innebär mycket frihet under ansvar (praktiska ämnen) kan ju ge trygghet för vissa men detta eller en nyinredd sal med en grön plyschhörna kan ju någon uppleva som jobbig.

    Hälsningar en som är i tagen att jobba med detta. Detta är jätteviktigt.

    /Ola

    • Johanna Ravhed Pedagog Malmö

      Hej Ola! Det syftar till hur läraren beskriver sitt arbete och sin upplevelse i klassrummet. För mer information så ta gärna kontakt med Maria Andersson som är intervjuad i artikeln. Vänligen Johanna/Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *