Idrott och hälsa – mer än bara fysiska aktiviteter

Elever ska röra på sig mer under skoldagen. Regeringen vill utöka antalet lektionstimmar i ämnet idrott och hälsa. Skolverket har fått som uppdrag att undersöka hur undervisningen kan öka med 100 timmar från och med höstterminen 2019. André Graping, idrottslärare och fritidspedagog på Västra skolan välkomnar förslaget.

– Det höjer ämnets status och vikten av att kontinuerligt röra på sig, säger han.

Utökningen av ämnet ska i första hand ske på högstadiet. André, som undervisar på låg-och mellanstadiet, menar att det är en god början som banar väg för ett tydligare förhållningssätt.

Idrott och hälsa är betydelsefullt för elevernas lärande i skolan. Pulshöjande aktiviteter varje dag stärker till exempel deras kognitiva lärande.

André samverkar gärna med skolans övriga lärare och tänker mycket på hur han kan integrera andra skolämnen i sin egen undervisning.

– Vi borde arbeta mer över ämnesgränserna. Idrott och hälsa är så mycket mer än bara fysiska aktiviteter, även om det som begrepp förekommer många gånger i både syftesbeskrivning och centralt innehåll (reds. anm. Lgr11). Ett arbetsområde som till exempel kroppen inom biologi är lätt att koppla till min undervisning.

André Graping

Ämnets karaktär

Något som André ganska ofta upplever  är att det finns både missuppfattningar och förutfattade meningar om ämnet.

– Elever, likväl som vårdnadshavare och kollegor har förväntningar och en bild av ämnet som allt för ofta inte överensstämmer med läroplanen. Idrott och hälsa är både teori och praktik och det är viktigt att tidigt förankra bland eleverna, säger han.

Ämnet handlar mycket om att eleverna ska utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. De ska också utveckla förståelse för sambandet mellan rörelseaktiviteter och välbefinnande. André funderar mycket på hur han skapar en likvärdig undervisning där alla elever kan delta och utvecklas oavsett förutsättningar. 

– Vissa moment är svåra att delta i om en elev har en funktionsnedsättning. Då är det upp till mig som lärare att anpassa undervisningen så att den eleven känner sig delaktig.  

På fritidshemmet

I rollen som fritidspedagog möter André flertalet av de elever som han undervisar i idrott och hälsa. Det ser han som en fördel.

– På fritidshemmet möter jag eleverna i aktiviteter som är frivilliga och där ett lärande sker utifrån vad de är intresserade av. Det skapar trygghet i relation till mig och jag får syn på saker som kan kopplas till ämnet. I aktiviteter tränar elever grovmotoriska grundformer som springa, hoppa och klättra. Genom moment som att pärla tränar eleverna sin finmotorik, säger han.

Det sociala lärandet som är centralt när det gäller regler och lekar, inomhus som utomhus får också en naturlig ingång. På fritidshemmet handlar det mycket om att få lov att göra saker utan att känna press över att klara det. Det tar André med sig in i idrottshallen och viger ofta tid till samtal om det.

– Som lärare ska jag kunna förmedla att eleverna inte behöver klara allt på en gång och att alla har sin egen väg till målet. Om det så handlar om att kunna hoppa över en bock, vilket kan upplevas jobbigt att göra inför alla, eller att röra sig i takt till musik. 

Glädje i att röra sig

Ett sätt att avdramatisera pressen är göra eleverna delaktiga i undervisandet genom att instruera ett moment.

– Elever lär av varandra. Dans, ett moment under rubriken rörelse, är inte helt lätt att motivera. Men om en elev med dans som fritidsaktivitet får hålla i genomgången och konkret visa, lockar det till ett och annat danssteg. Det viktigaste är att eleverna känner glädje i att skapa rörelse. Det underlättar för lärandet.

Text och foto: Marina Walker
Foto från idrottssalen: André Graping och elever på Västra skolan

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *