Kartläggning på Mosaikskolan banar väg för fortsatt skolgång

puzzle map of the world

Kartläggning av Malmö stads nyanländas elevers kunskaper sker för årskurs 4-9 på Mosaikskolan. Med samtalet som bas ger kartläggningen elever en startsträcka, introduktion och självförtroende för att möta det svenska skolsystemet. Kartläggningen ligger till grund för årskursplacering, individuell studieplan och fortsatt planering av skolgång på mottagande skola.

– Syftet med kartläggningsmaterialet är att det ska användas pedagogiskt. Mottagande skolor ska få en tydlig och likvärdig bild av varje elev, för att på bästa sätt planera för fortsatt skolgång, säger Petra Tanaka, specialpedagog med samordnande ansvar för kartläggningens olika delar och analys, och Mahin Khanian, grundskollärare i matematik och NO, på Mosaikskolan.

Kartläggning

Den 1 januari reglerades kravet på bedömning av nyanlända elevers kunskap i skollagen. Sedan den 15 april är det obligatoriskt att använda Skolverkets kartläggningsmaterial, steg 1 och 2, för en likvärdig bedömning av varje enskild elevs kunskaper. Mahins huvuduppgift är att kartlägga elever i årskurs 4-6. Petras roll är att stötta elever med särskilda behov, och handleda kollegor under kartläggningsprocessen.

– För elever i årskurs 4-6 ska kartläggning ske inom två veckor parallellt med att undervisning sker i matematik och svenska som andraspråk. Därefter placeras eleverna på sina hemskolor. Kartläggningen ligger till grund för rektorns beslut om placering av årskurs eller undervisningsgrupp, men också för fortsatt planering av undervisning och individuell studieplan, säger Mahin.

– I årskurs 7-9 undervisas eleverna hos oss under två månader innan det är dags för hemskolan. I vissa undantag kan skolgången på Mosaiskolan bli längre. Det prövas efter tid, berättar Petra.

Mahin och Petra2

Petra Tanaka och Mahin Khanian

Uppmärksamma styrkor

Alla elever kartläggs på sitt modersmål, något som pedagogerna får hjälp med från tolkar och modersmålslärare. All kartläggning sker med fokus på samtal. Inför varje kartläggning är det av betydelse att skapa en trygg samtalsmiljö. Petra och Mahin betonar att det är viktigt att eleverna förstår att kartläggningen inte är ett test och att den ska lyfta deras styrkor.

– Kartläggningen ska också uppmärksamma och medvetandegöra eleverna om vilka styrkor de har. Många av våra elever har kanske inte gått i skolan men har arbetat. Att de inte kan läsa behöver inte handla om en svårighet. De behöver helt enkelt undervisning, säger pedagogerna

Ett samtal utifrån steg 1 har fokus på språkkunskaper och tidigare skol- eller livserfarenheter. Ett samtal utgår ofta från frågor som t ex ber elever beskriva tidigare undervisningssituationer och lektionsupplägg. Har elever inte skolbakgrund bygger pedagogerna samtalet på livserfarenheter som kan kopplas till ämnen eller förmågor.

– Vi förklarar alltid alla delar i förväg så elever vet vad som gäller, säger Petra. Kartläggningen handlar inte bara om kunskap som elever tillägnat sig i skolmiljö. Den lyfter även andra erfarenheter och förmågor.

– En elev som har arbetat på ett skrädderi hanterar en symaskin. Det kan lyftas som en styrka i ämnet slöjd. En elev som har sålt frukt på en marknad och varit i kontakt med pengar, kan koppla sin erfarenhet till matematiskt tänkande, fortsätter Mahin.

Stegens syfte

Efter kartläggning görs en individuell studieplan för varje elev. Något som kräver samsyn, likvärdig bedömning och analys av elevers svar och resonemang.

– Vi har regelbundna träffar i personalgruppen då vi diskuterar bedömning och tolkning, kriterier och ett gemensamt språk. Mottagande skolor kunna läsa och förstå vad det är vi har undersökt, berättar Petra och Mahin.

Enligt pedagogerna är det viktigt att skilja på stegens syfte och innehåll för att få en så bred bild av vad eleven kan. Steg 2 som berör litteracitet och numeracitet, belyser elevers förmåga att använda skriftspråk i olika sammanhang samt matematiskt tänkande.

– När vi kartlägger litteracitet arbetar vi utifrån olika textgenre för att kartlägga om eleven är åldersadekvat, kan dra slutsatser eller läsa mellan raderna. En samtalsdel har fokus på att ta reda på vilka texter eleven känner till, säger Petra.

Vinster

Kartläggningen i numeracitet utgår från en bild som pedagog och elev samtalar kring. Genom att upptäcka föremål och händelser i bilden, berör samtalet elevens förmåga vad gäller hur de löser problem, för resonemang och motiverar lösningar

– Under kartläggningen får eleverna, med hjälp av praktiskt material, möjlighet att visa hur de tänker. Ofta har eleverna mer kunskap än vad de tror och inser själva att det handlar om matematik, berättar Mahin.

Petra och Mahin ser det som positivt att kartläggningen sker på Mosaikskolan. Vinsterna är likvärdig bedömning, individuella studieplaner för mottagande lärare att ta del av och ett gott självförtroende för eleverna.

– Tiden här på Mosaikskolan ger elever en startsträcka, en introduktion till svenska skolsystemet som genererar självförtroende för framtida studier, säger de.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *