Kollegiet lyfter elevers lärande

bild1_2

På Kryddgårdsskolan är kollegiet och dess kunskap centralt i all planering och utvärdering av undervisningen. Med ÄDK- Ämnesdidaktiskt kollegium som ryggrad arbetar ledning och pedagoger i tätt samarbete för att säkerställa undervisningen, öka måluppfyllelse och elevers lust att lära.

ÄDK kan ses som ett analysverktyg som lyfter frågan vilka evidenser lärare har för lärandet. Det är en metod för Kryddgårdsskolan att hjälpa eleverna att få syn på det egna lärande, och medvetandegöra dem om den undervisning som de tar del av, säger Annica Trenneman, förstelärare i språkutveckling, och Caroline Sjölin, biträdande rektor.

Ämnesgrupper

ÄDK som metod har sitt ursprung i bland annat Learning Study, Variationsteorin och det som i Kina går under benämningen Teacher´s Research Groups. Syftet är att säkerställa och utveckla undervisningen med fokus på lärandet utifrån en vetenskaplig aspekt. Varje vecka på en given tid träffas skolans pedagoger i specifika ämnesgrupper.

– Gruppen består av tre till åtta pedagoger, beroende på kompetens. Varje grupp har en samtalsledare som leder arbetet i gruppen, berättar Annica. Under träffarna får pedagogerna möjlighet att borra ner sig ett ämne och diskutera när det effektiva lärandet sker och vikten av att gå från ”huret till vadet”.

Lärandemål

Utgångspunkt för diskussionerna är läroplanen, ämnets centrala innehåll och förmågorna. Tillsammans sätter pedagoger lärandemål för ett specifikt innehåll. Utifrån lärandemål planeras och diskuteras ett gemensamt mål för skolans elever, vad eleverna ska kunna i respektive årskurs samt förankringen i styrdokumenten.

– När lärandemålet är bestämt sätter vi en innehållstruktur som benar upp lärandemålets olika delar, (till exempel faktatext och fakta) utifrån vad vi förväntar oss att eleverna ska kunna, berättar Annica. Utifrån strukturen diskuterar vi också vad vi tror att eleverna har för uppfattningar och förväntningar om lärandemålet.

colourbox1187272-1

För-och eftertest

En viktig grundpelare i ÄDK är att eleverna får göra både för- och eftertester för att kartlägga och analysera lärandet. Det kan vara att de ska ringa in utmärkande drag i en faktatext eller rita Europakartan utifrån minnet.

– Förtest blottlägger det som eleverna inte kan eller ännu har uppfattat, säger Annica. Det visar kanske på att vi behöver revidera innehållsstrukturen eller att vi har missbedömt elevernas förkunskaper och uppfattningar.

– Det ger oss en bra bild av vilka delar vi behöver undervisa om samt möjlighet att använda tiden effektivt till det som eleven behöver lära, fortsätter hon. Om jag som lärare till exempel inte förstår att eleverna inte har förståelse för betydelsefulla ämnesord och begrepp är det svårt att få till en lärandesituation.

Kontext och förförståelse

En vilja att ge fler elever möjlighet att nå de högre betygsstegen är en bakomliggande orsak till ÄDK, men för Kryddgårdskolan handlar det om så mycket mer. Undervisningen är en del av en större helhet som i sin tur bygger på vilken kontext eleverna på skolan befinner sig i. Annica och Caroline trycker på vikten av att följa elevernas förförståelse för att på bästa sätt navigera sin undervisning.

– Eftersom hela skolan arbetar med ÄDK har det fått effekter ganska snabbt. Det bidrar till ett gemensamt tänkande kring elevernas lärande. Det är viktigt att prata om vad lärande är men likväl vad det inte är, säger Annica och fortsätter;

– Hur vet vi att undervisningen fungerar, hur delar vi med oss av effekter, lärdomar och misstag och framför allt; hur synliggör vi elevernas lärande både för dem själva och för oss pedagoger?

Kollegialt lärande

ÄDK handlar alltså om att pedagoger lär tillsammans för att skapa en effektiv och likvärdigt undervisning som bygger på struktur och trygghet. På Kryddgårdskolan är det också ett strukturerat sätt att kollegialt undersöka Lgr11, fånga upp det lärande som sker i klassrummen, organisera för respons och utvärdera olika undervisningsmetoder.

– För skolans pedagoger innebär ÄDK ett förtydligat uppdrag. Som förstelärare är jag ansvarig för att arbetet drivs framåt, men arbetet i sig äger kollegiet, säger Annica.

– Om vi, kollegiet tänker likadant om lärande så känner eleverna det. En gemensam syn på lärande skapar en struktur och en metanivå som gynnar elevernas undervisning och lärande.

Text och foto: Marina Walker
Bild: Colourbox

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *