Matematik, utmaningar och goda relationer på Söderkullaskolan

Förstå och se matematik som något roligt och goda relationer. Det är grunderna i en god och utvecklande matematikundervisning enligt Izet Omanovic, förstelärare i matematik i årskurs 7-9 på Söderkullaskolan. Lägg till bedömning för lärande, individanpassade uppgifter och avdramatisering av matematik som något svårt, och konceptet är klart.

– Det är viktigt att se och skapa en relation till varje elev vid varje undervisningssituation, säger Izet.  När jag och elever stiger in i klassrummet startar en tvåvägskommunikation, mellan mig och gruppen, mellan mig och individen.

Han belyser vikten av att ge varje elev undervisning som stimulerar deras individuella utveckling. Det kan ibland innebära att undervisningen sker i grupper utifrån hur långt eleverna har kommit i sin matematikutveckling. Det kan vara i mindre motivationsgrupper där behovet av stöd är stort, men det kan också vara elever som läser matematik på gymnasienivå. Izet poängterar att grupperna aldrig är statiska.

– En viktig del i mitt uppdrag handlar om popularisera matematikämnet, presentera det som något roligt, och att avdramatisera det som något svårt. Lyfta elevernas lösningar med positiv ordförstärkning, (t ex vilken elegant lösning), uppmuntra dem att våga testa och göra fel, säger han.

Izet

Izet Omanovic

Goda relationer

För Izet är det självklart att skapa goda relationer med sina elever. Han säger att det är prioritering vid varje nytt läsår. En god relation hjälper honom att hitta vägar till var och en, och kunna bedöma elevers förmågor utifrån var de befinner sig.

– För att jag ska kunna hjälpa varje enskild individ är det viktigt att veta vem hon eller han är, vad de är intresserade och vad som motiverar dem att utvecklas.  Prata öppet om deras styrkor och stötta respekten dem emellan.

Izet har inga färdiga lösningar för hur en etablerar relationer. Han menar att det är ett förhållningssätt och ett genuint intresse av andra människor leder som elevers lärande framåt.

– Och det handlar om att prata med dem, att kontinuerligt föra dialoger om hur de själva ska utvecklas. Jag vill att eleverna diskuterar med mig om vilka mål de arbetar mot. Delaktighet är centralt för att de ska lära sig så mycket som möjligt, säger han.

Lära av varandra

Izet betonar betydelsen av en genomtänkt plan på hur en lägger upp en lektion. Struktur är a och o, säger han. Alla elever har sin egen plats. Inte för sakens skull utan för att gynna deras lärande och öka samarbete.

– Jag har en tanke bakom varje placering. Elever lär av varandra och samarbete stärker olika förmågor. En elev som kämpar med språket, men är oerhört haj på matematik, både lär ut och lär sig, genom att samarbeta med kamrat som kan förklara begrepp, men behöver utveckla matematisk tänkande.

De första minuterna av en lektion är viktiga menar Izet. Varje lektion innehåller en kort genomgång om ett område. 10-15 minuter vid tavlan i interaktion med eleverna. Efter genomgångar ber han eleverna att blunda och känna efter, har alla förstått eller behövs det en genomgång till? Därefter arbetar eleverna oftast med problemlösningar i grupp enligt EPA (enskilt-par-alla).

– Det handlar oftast om få men stora uppgifter, där svaren kan redovisas på olika sätt och som utmanar eleverna att anstränga sig.  

Återkoppling

Resultat från gruppuppgifter sammanställer Izet i Excelfiler och går igenom med elevgrupper på smartboarden.

– Det är viktigt med återkoppling på processnivå. Vi tittar t ex på hela klassens kurva och analyserar tillsammans om varför det ser ut som det gör, säger han.

– Jag vill ha respons av dem, vad behöver de utveckla som grupp? Analysen innebär att jag kanske behöver utvärdera mig själv. Jag kanske måste sakta ner och förändra undervisningen, fortsätter han.

I Google Drive har varje elev en mapp där hen samlar uppgifter och hemarbete, veckoplanering och lärandemål. I Drive kommunicerar Izet och elever om progression och eventuella förbättringsområden. Han berättar att många elever fotograferar lösningar och lägger in i Drive för honom att ta del av.

– Elever får det i pappersform om de inte har tillgång till en plattform hemma, berättar han.

Olika zoner

Som viktigt, pratar Izet om det som James Nottinghamn benämner som inlärningszoner och övningszoner i elevers lärande.  Övningszonen är en zon där elever fortsätter att befästa en befintlig färdighet (”förmågan att”). Inlärningszonen handlar om att elever utmanar sig själva och prövar något nytt (potentiell förmåga) utifrån det de redan kan. I inlärningszonen letar elever efter det som de behöver lära sig och formar mål efter det. Inlärningszonen kan upplevas kognitivt vinglig och elever kanske vacklar.

– Det är bra att vackla ibland. Min huvuduppgift är att handleda, utmana, uppmuntra och motivera eleverna att gå utanför sin komfortzon. Och ge dem tid för träning. Jag behöver hela tiden försäkra mig om att eleverna förstår, därför är kontinuerlig återkoppling från båda håll avgörande för hur vi går vidare, säger han.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *