Modersmål och digitala lösningar

Struktur för modersmålsundervisningen genom digitala lösningar. Det är ett mål i den fortbildning som Liliya Nicolaidis, tidigare modersmålslärare i ryska och numera IKT-pedagog på Språkcentralen, håller för sina modermålskollegor. I det arbetet vill hon också dra nytta av den kunskap och erfarenhet som kollegorna har av internationella skolsystem.  

Liliya själv arbetade tio år som lärare i Ukraina innan hon flyttade till Sverige. Att arbeta som lärare där skiljer sig en hel del från uppdraget i Sverige, menar hon.

– Det finns många saker som är mycket bättre här, säger Liliya, men ibland saknar jag en tydlig struktur. Det var ryggraden i läraryrket där.

Ett sätt att skapa struktur menar Liliya är att ta sig an digitala lösningar. Som IKT-pedagog på Språkcentralen är det hennes uppdrag att utbilda och inspirera kollegor att använda tekniken och digitala verktyg.

– Jag fokuserar mycket på vilka användarvänliga verktyg som finns som lärare kan använda direkt. De ska fungera på alla enheter och vara lätta att lära sig. De ska hjälpa lärare att arbeta språkutvecklande oavsett undervisningsspråk och underlätta för att ge återkoppling på elevernas arbete.

Digitala lösningar

Som modersmålslärare mötte Liliya många elever, med olika bakgrund och varianter av det ryska språket. Cirka 14 000 elever med 56 olika språk har inför höstterminen ansökt om modersmålsundervisning i Malmö stad. 80 av dem är rysktalande.

– En del språk är väldigt små. Det innebär att en lärare kan ha elever från förskoleklass till årskurs nio och behöver planera flera lektionsinnehåll. Att kunna ordna sin lektion så att alla elever får rätt material och tillräckligt med uppmärksamhet är en logistisk fråga som behöver struktur. Digitala lösningar underlättar för planering och genomförande.  

För att utveckla en skola digitalt behöver lärare utgå från hur de kan använda det digitala pedagogiskt, fortsätter Liliya. Det är viktigt att prata didaktik och föra diskussioner om teknikens varande utifrån ett pedagogiskt tänk. När ska tekniken sättas in och varför – syftet är a och o.

– När det gäller modersmålsundervisningen är en betydelsefull aspekt att de digitala uppgifterna ska gå att göra analogt. En modersmålslärare undervisar ofta på flera skolor och under tidspress. Tillgången till tekniken varierar från skola till skola och lektionen måste fortskrida även om tekniken inte fungerar.

Ta tillvara på erfarenheter

Att ha arbetat som lärare i Ukraina ser Liliya som en tillgång – dels i mötet med elever men också i pedagogiska diskussioner. Hon menar att det finns mycket att hämta från modersmålslärares erfarenheter av olika skolsystem. Hon vurmar bland annat för det kollegiala delandet som hon har mycket erfarenhet av. Under Liliyas år som lärare i Ukraina var det till exempel obligatoriskt att besöka andra skolor för auskultation. Lärarna arbetade efter en form av graderingssystem med sex olika nivåer. En lärare skulle arbeta på samma nivå i minst tre år innan hen fick gå vidare.

– Hur du förvaltade ditt uppdrag var upp till varje lärare men för att gå vidare till nästa nivå skulle man dela med sig av sin kunskap. Det gjorde man bland annat genom att skriva artiklar om metoder och pedagogiska resultat.

Kollegiet

De kollegiala diskussionerna är många när Liliya fortbildar. Det är i kollegiet som lärare kan vända och vrida på metoder – och be om hjälp, menar hon. All fortbildning ska utmynna i fungerande klassrum där eleverna utvecklar sitt lärande utifrån sina förutsättningar.

– Öppenheten är viktig. Lärare behöver dela det som fungerar, likväl som det som inte fungerar Andra lärare har kunskap som inte jag har. Att få ta del av andras erfarenheter gör att jag växer i mitt yrke.

Text och foto: Marina Walker

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *