När Skåne var danskt – Historieundervisning genom teater på Fridhemsskolan

Om isen inte hade varit så tjock och vintern inte varit så kall den dagen i januari år 1658 så hade Skåne kanske fortfarande varit danskt, vem vet?

Orden avslutar ”När Skåne var danskt”, en historisk teaterföreställning om Skånes historia som summerar vårterminens stora temarbete i klass 4A på Fridhemsskolan.

– Att spela teater är ett lustfullt sätt att visa sin kunskap och sina förmågor, säger Emelie Östman, grundskollärare på Fridhemsskolan och elevernas klasslärare.

Skånes historia genom teater

DSC_0283_1

Emelie Östman, grundskollärare på Fridhemsskolan och Anna Rasegård, teaterpedagog på Barnkulturenheten.

På scen står 26 elever, alla med olika roller ur den skånska historien. Pjäsen tar med publiken på en resa med början år 970 och härjande vikingar. Den avslutas med 1500-talsbal i riddarsalen på Malmöhus slott under den danske kungen Fredrik II:s regering. Anna Rasegård, teaterpedagog på Barnkulturenheten har regisserat eleverna.

– Jag har alltid använt mig av drama mer eller mindre i min undervisning men jag hade inte kunnat ro ihop det här helt själv. Det är så härligt med alla hjälp som vi har fått genom Anna, berättar Emelie.

Föreställning för dansk klass

Idén är ett samarbetsprojekt mellan Fridhemskolan, Barnkulturenheten, Skoletjenesten Öresund och Malmö Museer. Tanken bakom projektet är dels att få in teater som uttrycksform i undervisningen, men också skapa samarbete med skolor på andra sidan sundet. Arbetet avslutas under en heldag med specialföreställning för en inbjuden dansk årskurs 4, samt gemensam guidad visning av fångtornet och riddarsalen på Malmö Museum.

– I mitt uppdrag på Barnkulturenheten ligger det att samarbeta med andra kulturpedagoger i Malmö stad. Marianne Bomgren från Skoletjenesten Öresund har skött kontakten med den danska klassen och Malmö Museum står för guidningen, berättar Anna.

Collage_1

Scener ur När Skåne var danskt.

Utgår från elevernas nyfikenhet

Enligt Emelie och Anna bygger ”När Skåne var danskt” till stor del på elevernas nyfikenhet. De ser hur veckor av repetition har bidragit till att eleverna verkligen befäst ny kunskap och utvecklat förmågor.

– Man får in så mycket i teater. Du kan arbeta med flera ämnen samtidigt. Språkutveckling är hela tiden i fokus genom alla repliker och svåra ord och så det viktigaste, eleverna får träna sin förmåga att våga uppträda inför publik. De stärks både i sin självbild och i sin självkänsla, betonar de båda.

– Teater är ett komplement till den klassiska klassrumsundervisningen. Drama är ett verktyg och en uttrycksform som bidrar till att kunskapen även sätter sig i kroppen vilket kan främja elevernas inlärning. Det finns olika sätt att redovisa. Så här redovisar klass 4A sitt arbete om Skåne, fortsätter de.

Elevdelaktighet

Anna har skrivit pjäsen utifrån elevernas brainstorming kring både vad de kunde innan och vad de vill lära sig.

– Klassens tankar och idéer är stommen och den röda tråden i berättelsen. Samtidigt fick jag verkligen uppdatera och läsa in mig på olika tidsperioder i historien, berättar hon.

Eleverna har varit med från början i både val av tema och redovisningsformer.

– Vi röstade om vi ville spela teater, berättar Julia som spelar sillagumma. Majoriten vann. När vi skulle välja roller, skrev Emelie alla karaktärernas namn på tavlan och dess egenskaper. Därefter fick man välja, var det flera som ville ha samma roll så lottade vi.

Rollfördelning innebar att eleverna fick träna sig i både kamratskap och samarbetsförmåga.

– Vi var två som ville ha presentatörsrollen. Det lärde mig att man inte alltid kan få som man vill, berättar Kevin, elev som trots insikten knep rollen genom lottning.

collage_2

Scener ur När Skåne var danskt.

 Repetition och research

Eleverna har repeterat repliker och scenframställning i smågrupper under Annas ledning och stöd. Samtidigt har övriga arbetat med Skåne i klassrummet genom research och bearbetning av manus utifrån olika ämnesperspektiv.

– För att fokusera på förståelsen av ord och begrepp i olika sammanhang har vi bland annat arbetat mycket med att läsa igenom manus tillsammans. Eleverna har haft sina repliker som traditionell läxa men de har också arbetat med att läsa mot varandra i klassrummet, förklarar Emelie.

Lära känna sin karaktär

collage_3

Scener ur När Skåne var danskt.

Avsevärt med tid har gått åt till diskussion av innehåll och historiska detaljer.

– Alla har jobbat med karaktärerna och letat fakta om de olika personerna för att känna in dem som vi ska spela, berättar Erland, elev som spelar en av Tycho Brahes fattiga bönder.

Stort fokus har också legat på att leta, inhämta och kontrollera fakta. Som Karl, elev i klassen och agerande viking uttrycker:

– Jag hade inte den blekaste aning om att Fredrik II och Tycho Brahe kände varandra eller att Tycho Brahe hade en syster.

Text och foto: Marina Walker

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *