Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse

Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell.

Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare. Sverige ligger nu i nedre gruppen av de 65 länder som har man har undersökt.

Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan.

Undervisning i lässtrategier

Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. Elever i den svenska skolan måste få undervisning i lässtrategier och det måste ges om och om igen.

-En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. För att eleverna ska tillägna sig olika strategier kräver att lärarna undervisar sina elever i lässtrategier, säger hon.

Lära av varandra och bli expertläsare

Läsförståelsemetoden RU har sitt ursprung i Palinscar och Browns forskning (1984) som har identifierat hur goda läsare gör för att förstå det som de läser oavsett genre de möter. Metoden går ut på att eleverna får lära sig ett antal olika lässtrategier som ska vara så förankrade hos dem att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. Målet är att eleverna ska bli expertläsare och äga sina strategier. En av metodens grundpelare är att man lär sig av varandra, därav ömsesidig undervisning. För många Malmöpedagoger går metoden att känna igen från Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”.

Engagerad och intresserad ledning

Gunilla Rasmusson, rektor F-6 och Elisabeth Troberg, specialpedagog på Munkhätteskolan.

Initiativtagare till att använda metoden på Munkhätteskolan är Elisabeth Troberg. Efter en föreläsning för cirka två år sedan blev Elisabeth eld och lågor. Tillsammans med rektor Gunilla Rasmusson fick hon snabbt med sig Susanne på tåget. Både Susanne och Elisabeth menar att uppbackning av rektor var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna dra igång arbetet.

– Ja, hela arbetet bygger på att vi har en engagerad och intresserad ledning, säger Elisabeth.

Lässtrategierna

RU utgår från fyra grundläggande lässtrategier. För att eleverna lättare ska komma ihåg dem heter de

  • Blindbock (ibland också kallad Spågumman),
  • Nicke Nyfiken,
  • Detektiven och
  • Lucky Luke (kan också kallas Cowboy Jim).

Blindbock handlar om att förutspå handlingen med hjälp av t ex bilder, rubriker och omslag. Nicke Nyfiken ställer frågor före, under och efter läsningen, Detektiven klargör otydligheter (diskuterar svåra ord t ex) och Lucky Luke sammanfattar vad man har läst. (Se tidigare blogginlägg om Susannes arbete.) Under tre tidigare kurstillfällen har Susanne koncentrerat sig på att gå igenom de tre första lässtrategierna. Dagens tillfälle handlar om Lucky Luke och eftermiddagens stora fråga är hur man lär eleverna att sammanfatta

-Hur får vi våra elever att sammanfatta, frågar Susanne sig själv och deltagarna.

Filma undervisningen

För att förtydliga frågeställningen visar Susanne en kort filmsekvens från en av hennes RU-lektioner i en liten grupp. I filmsekvensen sammanfattar en elev två sidor ur en bok. Deltagarna får följa elevens tankar och hur Susanne bemöter dem. Att filma sin RU-undervisning är ett sätt för Susanne att reflektera över sin undervisning.

-Ja, det är ett otroligt verktyg att filma sig själv, säger Susanne. Det är ett sätt att synliggöra det som är bra men också upptäcka det som behöver utvecklas. Vad jag säger, hur jag säger det och hur jag lyssnar.

Förståelse för ordens uppbyggnad

För Susanne har det alltid varit en självklarhet att se till att eleverna förstod att vad de läste men det var först när hon kom i kontakt med RU som hon fick en aha-upplevelse. RU gav henne möjligheter att arbeta med läsförståelse på ett djupare sätt än vad hon tidigare hade gjort. Elisabeth Troberg håller med och berättar under eftermiddagen om hur hon låtit elever stryka under alla de ord som de inte förstod i en text. De var betydligt fler än vad hon trodde.

-Vi förutsätter att elever i mellanstadiet ska förstå, de kan ju läsa men ofta är inte förståelsen där främst när det gäller sammansatta ord och ord med suffix och prefix, berättar hon.

Elisabeth pratar om morfologi och vikten av att förstå orden i en text samt hur man kan arbeta och undervisa eleverna om språkets uppbyggnad. En förståelse och kunskap som går hand i hand med lässtrategierna.

-En elevs läsförståelse är knutet till elevens ordförståelse, säger hon. Hjärnan gillar struktur och morfologi handlar om att hålla ordning, det ger oss struktur, fortsätter hon.

Sammansatta ord och inferenser

Elisabeth berättar om hur man kan undervisa eleverna om sammansatta ord. Ordens form, genom att dela upp orden och strukturera dem i delar hjälper eleverna med både avkodning och förståelse. Elisabeth menar att man som lärare inte ska vara rädd för att bryta isär orden och gå på djupet med hur orden är uppbyggda. Det är viktigt för en lärare att tänka på att ju mer komprimerad text eleven tar del av ju fler sammansatta ord stöter de på.

-Här är matsedel är en enkel och bra text att börja med för att dela upp ord, det ligger nära barnen, berättar hon.

Igenkänningsfaktorn är en viktig del i läsförståelse och här pratar Susanne om koppling. Det som kallas för inferenser. Det skulle kunna vara en strategi i sig men Susanne menar att det är en strategi i strategin. Kort sagt handlar det om förförståelse. Det man redan vet kan man också dra kopplingar till.

Goda ruáre

Susanne visar exempel på en RU-lektion i samhällskunskap.

Susanne undervisar sina elever i RU 2X60 minuter i respektive årskurs, en årskurs 6 och en årskurs 4.

-Under förra året arbetade vi endast i halvklass men den här terminen har jag RU med 21 elever i årskurs 6 samtidigt och det fungerar för att de är så goda ruáre, berättar hon och fortsätter. Inom den stora gruppen är eleverna indelade i mindre grupper. Det är lättare för eleverna att diskutera och dela.

Använda RU i alla ämnen

Susanne säger att RU är viktigt att använda i alla ämnen och ger exempel på hur hon har använt det i ämnet samhällskunskap när klassen diskuterade och läste om begreppet demokrati. Enligt RU är det viktigt att eleverna kan plocka ut nyckelord ur texten för att hålla den röda tråden i sin förståelse. Ibland kan det handla om endast ett eller två ord som gör att eleven kommer ihåg texten.

Text och foto:
Marina Walker
redaktör Pedagog Malmö

* Kursen ”RU – Reciproc undervisning” är ett samarbete mellan Munkhätteskolan och FoU Malmö-Utveckling och återkommer under vt14. FoU Malmö-Utveckling administrerar anmälningar:

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *