Språkutveckling genom upplevelser och kreativitet på Kommunikationsskolan

På kommunikationsskolan arbetar man med upplevelsebaserade praktiskt estetiska aktiviteter för att bygga broar till språket. Aktiviteterna går som en röd tråd genom all undervisning oavsett skolämne eller pedagog. Tillsammans med struktur och mycket tid hjälper det eleverna att närma sig måluppfyllelse och vinna självkänsla.

– Vi använder oss mycket av musik, film, teater, utflykter och animering, berättar Anica Lundblad, specialpedagog, tal och språk, på Kommunikationsskolan. Animering hjälper t ex eleverna att berätta olika historier, kunna redovisa samt träna på att hålla den röda tråden. En animering kan de ta om hur många gånger som helst tills de är nöjda.

– Varje nytt läsår åker hela skolan på en gemensam Skåneresa (se foto ovan). Varje års resa har sitt eget resmål. Upplevelser från resan lägger ofta grunden för fortsatta arbetsområden utifrån Lgr11, fortsätter Christina Ackerstedt, logoped på skolan.

DSC_0146_02

Christina Ackerstedt, logoped och Anica Lundblad, specialpedagog på Kommunikationsskolan.

Grav språkstörning

På Kommunikationskolan går elever med primär grav språkstörning. Språkstörning är en funktionsnedsättning som påverkar elevens förmåga att förstå och tolka språklig information i både skrift och tal. Graden av språkstörning kan variera från elev till elev. Gemensamt för elever på Kommunikationsskolan är att språkstörningen innebär omfattade svårigheter att förstå och/eller göra sig förstådd inom flera språkliga områden.

– Våra elever har en grav språkstörning men den icke verbala förmågan är i normalzonen, förtydligar Christina. Språkstörningen påverkar eleverna i vardagssituationer och kan ställa till det i sociala samspel. Att tolka och förstå regler t ex är inte alltid det lättaste.

Kommunikationsskolan är en enparallellig 1-9 skola med en klass i varje årskurs. Skolan huserar i Söderkullaskolans lokaler men är sin egen skola. Skolan har även en filial på Segevångsskolan. Klasserna är små och varierar i elevantal mellan 6-9 elever i varje klass.

Lärarstöd och individanpassningar

Anica och Christina är rörande överrens om att lärarstöd och anpassningar är avgörande för elevernas måluppfyllelse. Likaså menar de är det viktigt med pedagogiskt stöd och att lärmiljön är språkligt och kommunikativt tillgänglig.

– Det är viktigt att vi hela tiden håller fokus på att undervisningen är väl strukturerad med goda möjligheter till individanpassning, samarbete och kommunikation. Det ska dessutom avsättas tid för eleverna att repetera mycket. Ett lugnt och tryggt klassrumsklimat är grunden, uttrycker de båda.

Logopeder i skolan

För en elev med språkstörning kan kontakten med logoped vara betydelsefull. På Kommunikationsskolan arbetar logopederna i skolan. Tillsammans med lärare, specialpedagoger och elevassistenter utgör de elevernas dagliga lärstöd.

– Vi har en stor samlad kompetens på skolan, säger Anica.

Som logoped arbetar Christina i årskurs 1-3. Hon arbetar främst individuellt med eleverna men ibland även i grupp. Individuellt arbetar hon med en årskurs i taget, två veckor i stöten. Det här innebär intensivträning med logoped för en årskurs under två veckor åt gången.

– Jag träffar en elev i taget under 30 minuter, berättar hon.

Enligt Christina upplevs intensivträning som positivt och hänvisar till att forskning talar för den sortens inlärning.

– Intensivträning innebär att eleven kan komma igång från gång till gång och kan lättare plocka upp från där vi slutade sist. Allt ska naturligtvis vara kopplat till klassrumsaktiviteter och det är viktigt att det utgår från elevens behov säger hon.

Viktigt bildstöd

Anica poängterar också varje elevs behov. För att gå igenom varje dags schema använder hon ett Pictogram som fungerar som ett bildstöd på tavlan.

– Många av våra elever är visuellt starka och gynnas i att följa bilder, berättar Anica

Anica betonar vikten av att eleverna får tid för att belysa ord och begrepp samt att de får hjälp med tydliga stödstrukturer i sitt skolarbete.

– Vi använder oss t ex av interaktionsmodellen venndiagram för att förtydliga likheter och olikheter i texter i olika genre, säger hon.

Venndiagram

Bildstöd är ett genomgående pedagogiskt stöd i all undervisning. TAKK används flitigt i de yngre årskurserna och alla elever får lära sig handalfabetet (teckenspråk). EPA är en annan interaktionsmodell som eleverna använder för att träna sin kommunikativa förmåga och utveckla ordförråd. Förutom vikten av bildstöd poängterar Anica och Christina hur centralt det är att vara noga med ordval och taltempo och inte använda för långa meningar i mötet med eleverna.

Föräldradelaktighet och temaspråkväskor

För Kommunikationsskolan är det viktigt att elevernas föräldrar känner sig delaktiga i sina barns skola.

– Vi har utvecklingssamtal två gånger per termin och när det är föräldramöten utgår vi från olika teman som bygger på föräldrars önskemål, berättar Anica och Christina.

– Det finns även möjligheter för eleverna att låna hem temaspråkväskor. I dessa väskor finns t ex spel, böcker och handalfabetet. Syftet är att ha social samvaro med familjen där det finns möjligheter att använda språket kring något roligt och intressant, avslutar de.

Text, bild och foto: Marina Walker
Foto: Anica Lundblad

Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *