Uppmärksammade bloggar och mikrobloggar på Oxievångsskolan

På Oxievångsskolan bloggar eleverna i årskurs 8 fram både förmågor och resonemang. Via digitala tidningar och Twitter sätter de åsikter och sakargument på pränt i artiklar och debattinlägg, uppmärksammade på sociala medier och i dagstidning.

– Att blogga online kan öka motivationen hos dem som har svårt att komma igång språkligt. Det synliggör lärandet då elever måste anpassa sitt språk efter mottagaren. Vem som helst kan läsa det som de skriver. Det finns plötsligt riktiga mottagare, säger Jennie Rosén, lärare på Oxievångsskolan, i SV/religionskunskap, åk 4-9 samt för gymnasiet och Komvux.

Jennie undervisar fem klasser, årskurs 8, i svenska. Projektet med digitala tidningar involverar flera ämnen och följer skolans olika gemensamma ämnesintegrerande projekt.

– Ett projekt den här terminen är ”Den hållbara staden” som berör förutom svenska, NO, SO, bild, slöjd och teknik, berättar Jennie.

Digitala klasstidningar

Varje klass producerar sin egen digitala klasstidning, vilket de gör med stöd och hjälp genom Webbstjärnan. Artklarna som eleverna skriver kopplas till övrig undervisning och handlar i dagsläget om problematiken kring nedskräpning. Artiklarna synliggör eleverna som skribenter och deras förmågor att resonera och hantera sakargument. Skribenterna undertecknar sina texter med egna namn eller med pseudonym

– Eleverna väljer själva vem de vill vara på nätet, säger Jennie. Innan publicering samlas alla artiklar i en mapp i Google Drive där jag ger respons. Via drive kan eleverna också ge varandra feedback genom kamratbedömning. Det får dock inte ske helt fritt utan eleverna följer en mall.

Elevarbete på Twitter

Terminens första uppdrag inom projektet, innebar för eleverna att som ”läxa”, plocka skräp och dokumentera, antingen skräpet eller själva utförandet när de slängde skräpet.

– Därefter skulle de skriva 1-10 meningar om varför det är viktigt att sluta skräpa ner utifrån en känsloaspekt, hur det kändes när de plockade skärpet, förklarar Jennie.

Texterna tillsammans med bilderna mailade eleverna till Jennie som i sin tur twittrade ut deras arbete, #ettskräpomdagen.

– Jag vill gärna att eleverna själva twittrar men än är det inte så många som har nappat på idén. De förstår nog inte riktigt vad det kan ge. Däremot har deras arbete blivit uppmärksammat av Anders Hellberg från Supermiljöbloggen. Han är intresserad av att följa upp elevernas tankar genom att eventuellt låta dem skriva ett debattinlägg på deras blogg, säger hon.

Jennie ser Twitter (som är en mikroblogg) som en plattform för kollegialt lärande och hon hämtar idéer från kollegor runt om i landet genom att följa andra lärares tweets.

– Som lärare är det viktigt att jobba med att få till möten, och inte bara möten inom skolans värld. Eleverna måste ut och möta samhället. Twitter kan vara en plattform för sådana möten, menar hon.

Debattinlägg och mjuka värden

Eleverna skriver också kontinuerliga debattinlägg utifrån ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom debattinläggen vill Jennie få in den sociala hållbarhetens mjuka värden, hur vi är mot varandra samt lyfta fram människan bakom rubrikerna i läroplanens kapitel 1.

– Genom projektet har vi oundvikligt kommit in på Malmös dagsaktuella situation och flyktingkrisen. Innehåll i elevernas debattinlägg är delvis styrt genom att jag har gett dem specifika frågor att fundera kring.

Ska EU enas om flyktingfrågan och ska det gå att söka asyl till Sverige från Svenska ambassader, är två frågeställningar som har lett till många diskussioner och olika åsiktströmmar. Något som Jennie menar att man måste vara beredd på som lärare och ha strategier för att bemöta på rätt sätt.

IMG_0345 (1)_1

Elev skriver öppet brev till Kerstin Eman. Foto: Jennie Rosén

– Grundläggande för den här sortens uppgifter kräver att man pratar mycket om källkritik, nätkritik och demokratiska värden, säger hon. Eleverna får naturligtvis ha med åsiktargument men de måste kunna underbygga dem med sakargument och kunna reflektera över sina åsikter.

Olika aspekter på migration

För att knyta an till flyktingfrågan via skönlitteratur har klasserna fått ta del av ett utdrag ur Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”. Klasserna har bland annat fått stafettläsa om när bokens huvudpersoner (på båten över till Amerika) samtalar om vad de har lämnat och vad som väntar i det nya landet. Läsningen har bearbetats genom EPA och frågor om hur migrationen såg ut på 1800-talet kontra idag.

– De har också fått läsa tidningsartiklar, en av Kerstin Ekman i DN om varför hon sluter upp i ”Upproret” och en som publicerades på 1890-talet i New York Herald. Den senare, en mindre smickrande och uttalat fientlig artikel om immigrerande svenskar.

Öppna brev

Jennie säger att det kan finnas motstånd för att publicera sina texter online men att det brukar släppa ganska snabbt när elever förstår hur det fungerar

– Tidningsarartiklarna har satt igång många tankar och diskussioner. Eleverna har t ex. skrivit öppna svarsbrev till Kerstin Ekman som DN har uppmärksammat genom att skicka vidare till henne, avslutar hon.

Text och foto: Marina Walker


  • Läs Jennies egen blogg där hon reflekterar kring sin undervisning.
Skrivet av Marina Walker Marina Walker
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

1 kommentar

Lämna ett svar till Jennie Rosen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *